Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Post Christum natum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Postglacial-lera, geol., lera bildad i den
postglaciala tidens haf. Inom Sverige eger sådan
lera ganska stor utbredning och utgör, öfver
stora områden af landets åtminstone lägre delar,
den allmännaste åkerjorden, hvarför den
erhållit namnet åkerlera. Till färgen är
åkerleran grå eller gråbrun. Vanligen är den
aflagrad ofvanpå de glaciala lerorna, från hvilka
den skiljer sig genom sin brist på tydlig
skiktning. Svartlera är en afart af åkerleran.
Se Alluvial-lera och Lera. –
Postglacialsand, sand af postglacial ålder. Den öfver
Sveriges »sandmoar», »mohedar» utbredda s. k.
mosanden anses vara en sådan.
E. E.
Posthemman, kamer., kronohemman, som
blifvit indeladt till skjutsning af post och af sådan
anledning njutit vissa skattelindringar. De äro
numera efter skedd indragning af
posthemmansskjutsen att betrakta som »allmänna
kronohemman». Det fanns äfven
frälseposthemman, hvilka dock efter hand genom byte, köp
eller reduktion blefvo kronans. Se vidare
Postbonde.
Kbg.
Post hoc, ergo propter hoc, Lat., »efter
detta, alltså till följd af detta», beteckning för
det slags felslut, som består deri att man
endast på grund af två företeelsers följande på
hvarandra i tiden sluter till ett
kausalsammanhang dem emellan.
Posthum. Se Postum.
Posthumus. 1. Se Postum. – 2.
Psevdonym för författaren J. K. Hellberg.
Posticum. Se Naos.
Postiljon (Fr. postillon), förr namn på de
postbetjente, som beledsagade landsvägs- eller
jernvägsposter. Benämningen utbyttes 1885 mot
vaktbetjent, men förekommer likväl ännu i Allmänna
poststadgan. G. N. S.
Postilla, predikosamling (för husandakt),
den utläggning och tillämpning af kyrkoårets
evangelii-(och epistel-)texter, som följer
efter dessa texters uppläsning (Lat. post illa,
näml. verba textus, »efter dessa textens ord»;
deraf namnet). Under medeltiden brukades namnet
hufvudsakligen om fortlöpande utläggningar af
bibeln. Så skref Hugo af S:t Caro (d. 1263)
en »Postilla in univ. biblia.» Berömdast i detta
hänseende äro Nicolaus’ de Lyra (d. 1340) »Postillae
perpetuae in biblia». – Den äldsta svenska postillan
trycktes i Stockholm 1528 under titeln »En nyttog
postilla ofuer någhor fåå Euangelia aff sommardelen»
etc, till största delen en öfversättning efter
Luther, antagligen verkställd af Olaus Petri, hvars
fullständiga Postilla utkom 1530.
Postillon d’amour [påstijå’ng]. Se Amour.
Postinspektör. Se Poststaten.
Postkontor. Se Postverket.
Postkupé. Se Postverket.
Postl, Karl. Se Sealsfield.
Postliminium (Lat., af post, bakom, på andra
sidan om, och limen, gräns), Rom. rätt, inträdande
i förutvarande rättstillstånd. Den romerska rättens
grundsats var, att en romersk medborgare genom att
tagas till fånga af fienden förlorade alla sina
rättigheter, samt att eganderätten till saker, som
togos såsom
krigsbyte, af fienden förvärfvades genom ockupation. Men
när den fångne, som sluppit ur fångenskapen, kommit
öfver gränsen, inträdde han derigenom åter i alla
rättigheter, som han förut egt; och när en sak kommit
ur fiendens besittning in på den romerska statens
område, inträdde derigenom åter den förre egarens
eganderätt. Detta återinträdande af det förut varande
rättstillståndet sades ega rum jure postliminii.
I. L.
Postludium (af Lat. post, efteråt, och ludere, leka,
spela), efterspel på orgeln efter slutad gudstjenst,
utgångsmarsch.
Postmedel, förvaltn., benämningen i regeringsformen
och riksstaten på postverkets inkomstmedel, hvilka
räknas till bevillningar.
Postmästare. Se Poststaten.
Post nubila Phoebus [febus], Lat., »efter mulet väder
(kommer) solsken» (ett nylatinskt ordspråk).
Posto (Ital. posto), fast ställning,
försvarsställning, stånd (i uttrycket »fatta posto»).
Post- och Inrikes tidningar (i dagligt
tal vanligen kallad Posttidningen), en i
Stockholm utkommande daglig tidning, är till
vissa delar svenska regeringens officiella
pressorgan. Den är ock Sveriges äldsta tidning samt
har med korta afbrott under olika titlar
fortgått sedan 1645. Sitt ursprung leder den från
de under förra hälften af 1600-talet esomoftast
utgifna flygbladen med underrättelser från
krigsteatern. Fem stycken sådana – dock utan
nummer – utkommo 1634 under den gemensamma
titeln »Aviso». 1644 började dylika flygblad
å obestämda tider utgifvas i nummerföljd under
titlarna »Extract-Skrifwelse», »Kort Relation»,
m. m. Med 1645 började Ordinari
Post-Tijdender utkomma 1 gång i veckan (på
onsdagen), hvart nummer utgörande 4 qvartsidor
samt stundom försedt med bilagor, kallade
Extraordinari Post Tijdender. Publikationen
fortgick åtminstone t. o. m. 1651. Huruvida
under de följande fyra åren någon tidning
utkommit är obekant. Några Nyia Aviser började
1655 utkomma och fortsattes regelbundet med
1 nummer i veckan (vanligen på fredagen)
och stundom åtföljda af bilagor rörande
krigen och fredsunderhandlingarna (kallade
»Extract-Skrifwelse», »Particular-Skrifvelse», »Kort
Relation», o. s. v.) t. o. m. d. 24 Juli 1657,
hvarefter all titel-, nummer- och tidsordning
upphörde. På obestämda tider (dock oftast på
fredagarna) utkom den under en mängd olika
titlar, såsom »Några Particular-Skrifwelser»,
»Några Inländske Aviser», »Några Uth- och
Inländske Nyia Aviser» etc., dock esomoftast
1659 och 1660 under titeln »Några Nyia
Aviser ifrån åthskillige Landz-Orter». Hela denna
följd är tryckt i qvartformat och har
omvexlande 4 à 8 sidor. Okändt är om någon
tidning utgifvits 1661–62. 1663–73 utkommo
åter Ordinari Post-Tijdender med ett fyrsidigt
qvartnummer hvarje onsdag. På samma sätt
utgafs ock Swenska Mercurius (i början äfven
kallad »Måndags Mercurius» och blott
»Mercurius») fr. 1674 t. o. m. d. 10 Juli 1678,
hvarefter titeln förändrades, till Swenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
