Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Post Christum natum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontrakt. De nye arrendatorerna voro fem,
nämligen förutom Rosenstein och Adlerbeth, akademiens
ledamöter A. N. Edelcrantz, C. G. af Leopold och
I. R. Blom. Efter Adlerbeths död, d. 7 Okt. 1818,
fingo de fyra återstående arrendatorerna arrendet
förnyadt på samma vilkor som dittills. Nytt kontrakt
upprättades d. 19 Okt. 1820, och samtidigt ingingo
såsom arrendatorer statssekreteraren A. Karlsson
af Kullberg och riksantikvarien C. B. Rutström med
hvar sin half lott. 1826 förnyades åter arrendet
oförändradt på sex år, då F. M. Franzén, i egenskap
af Svenska akademiens sekreterare, ingick såsom
arrendator i Rosensteins ställe, som aflidit i
Aug. 1824, och efter hvilken af Kullberg blef
tidningens ansvarige utgifvare. Sedan Rutström i
April 1826 och Blom i Maj s. å. aflidit, ingingo
d. 30 Nov. 1826 J. D. Valerius och Hans Järta såsom
arrendatorer. Efter Leopolds död, d. 9 Nov. 1829,
delades hans lott mellan professorerna Geijer och
Enberg. Redaktörer af »Post- och Inrikes Tidningar»
voro N. Arfwidsson 1828–30 och kanslirådet N. af
Wetterstedt 1831–32.
Från och med 1833 öfvertog akademien sjelf tidningens
utgifvande, hvaröfver tillsyn skulle utöfvas af
Valerius och Enberg, under det N. af Wetterstedt
skulle besörja redaktionen. På dennes förslag utgafs
under riksdagen 1833–34 ett »Riksdagsbihang till
Post- och Inrikes Tidningar» (50 nummer). Enligt
kontrakt af d. 23 Sept. 1834 fick akademien mot ett
årligt statsvederlag af 5,200 Rdr b:ko (som ansågs
motsvara hvad de legala annonserna inbringade)
i fem år, fr. o. m. 1835, öfverlåta begagnandet
af sitt privilegium på den, som af hofkanslern
antogs att, i fortsättning af Post- och Inrikes
Tidningar, utgifva en Svensk Stats-Tidning. Till
utgifvare antogs P. A. Wallmark, som redan d. 1
Nov. öfvertog tidningen och d. 1 Dec. började
utgifva den under titeln Sveriges Statstidning eller
Post- och Inrikes-Tidningar. Under de första åren
skref excellensen G. Lagerbjelke (d. 1837) under
psevdonymen »Philalethes» en mängd artiklar deri
rörande dagens politiska frågor. Med utgången af
1841 uppsades väl kontraktet med Svenska akademien,
men ett nytt arrendekontrakt afslöts för ett år,
d. 30 Dec. 1841, med Wallmark, hvilket sedermera
årligen förnyades och slutligen d. 22 Mars 1847
öfverflyttades af Wallmark på J. K. Hellberg, hvilken
qvarstod såsom tidningens arrendator och utgifvare
till April 1856. Arrendatorer af tidningen hafva
sedermera varit A. L. Björck (April 1856–Okt. 1865),
C. V. A. Strandberg (Talis Qualis, Okt.
1865–d. 5 Febr. 1877), E. Bäckström (d. 12 April
1877–d. 12 Febr. 1886) och P. R.Strandberg, tidningens
nuv. redaktör. Denne hade från d. 5 Febr. 1877 till
årets slut varit dess ansvarige utgifvare, hvilket
fr. o. m. Wallmark dess arrendatorer eljest städse
sjelfva varit. – Enligt Gustaf III:s cirkulär d. 22
Dec. 1791, hvilket ännu i dag är gällande, skola inga
kungörelser eller s. k. notifikationer ega laglig
verkan, så framt de ej intagas i »Post- och Inrikes
Tidningar», och skall betalning för deras införande
erläggas enligt den af Svenska akademien derför
i tidningen meddelade taxan. I de under Gustaf
IV Adolfs regering för utgifvande af tidningar i
landsorten meddelade privilegierna var bl. a. den
bestämmelsen intagen, »att inga andra nyheter deruti
finge införas, an sådana, som förut i Stockholms
Post-Tidningar blifvit tryckta.» Detta stadgande
upphäfdes genom tryckfrihetsförordningen 1810. De
öfriga förmåner, som tid efter annan varit denna
tidning beviljade, såsom portofrihet o. d., hafva ock
alla för länge sedan upphört att vara gällande. Bland
medarbetare i »Post- och Inrikes Tidningar» under
de sista decennierna må nämnas P. E. Bäckström,
J. P. Grönhamn, R. Holmblad, E. A. O. Lodin,
G. H. J. Ljunggren, L. Norman, C. R. Nyblom, E. von
Qvanten, J. M. Rosén, C. H. Rydberg, L. J. Siktberg,
O. P. Sturzen-Becker och C. D. af Wirsén. Derjämte
har under tidernas lopp rörande dagens frågor i
tidningen influtit en mängd artiklar, som varit
författade af de ledande männen inom konungens råd.
B. L.
Postpalatala språkljud (af Lat. post, bak och palatum,
gom), fonet., de konsonanter, som bildas mellan
mjuka gommen och tungryggen. Till denna grupp höra
bl. a. de semitiska språkens bakre (emfatiska)
k-ljud (»qaf»), vissa tyska och schweiziska
dialekters ch-ljud, Höll. g, Sp. j (x) och svenskt
skorrande r. Postpalatalerna sammanfattas af många
med mediopalatalerna (de vanliga k- och g-ljuden)
under benämningen »gutturaler» och gälla då som
»bakre gutturaler». De kallas äfven velarer. Jfr
Kontaktsläge och Palataler. Lll.
Postponera (Lat. postponere, ställa efter) och
postposition. Se Inteckning, sp. 728.
Postporto. Se Porto.
Postregale (jfr Regale), kronans rätt att ensam,
med uteslutande af enskilda personers eller bolags
ingrepp, upprätta och underhålla postväsendet i
ett land.
Postremissvexel. Se Vexel.
Post Romam cornditam (förk. p. R. c.), Lat., efter
Roms grundläggning.
Posträtt. I äldre postförfattningar stadgades, att
vissa förseelser af postiljoner och postförare
samt missbruk af fribrefsrätt skulle upptagas
och afgöras af en särskild administrativ
domstol, benämnd posträtt. Postförvaltaren var
ordförande deri och hade med sig två bisittare,
hvilka förordnades af magistraten. Genom
k. kung. d. 9 Nov. 1836 upphäfdes posträtterna,
och de mål, som tillhört dessa domstolar,
öfverflyttades till städernas allmänna domstolar.
L. A.
Postscenium, Lat., rummet bakom skådebanan (å antika
teatrar).
Postskjuts, posthemmans skjuts. Se Postbonde.
Postskriptum, postskript (Lat. postscriptum),
förkortn. P. S., skriftligt tillägg (efter
namnunderskriften) i ett bref.
Postsparbank kallas en staten tillhörig
penninganstalt, som emottager insättningar och
verkställer utbetalningar å s. k. motbok samt använder
postanstalterna såsom förmedlare af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
