Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poststation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehafvare vederbörande postförvaltare antaga.
G. N. S.
Poststation. Se Postverket
Poststyrelsen. Se Generalpoststyrelsen.
Posttertiärformationen. Se Alluvium och
Tertiärformationen.
Posttidningen. Se Post- och Inrikes tidningar.
Postulat (Lat. postulatum, egentl. fordran,
yrkande), sats, som ej kan eller behöfver bevisas;
enkel uppgift, hvars lösning ej erfordrar något
bevis. 1. Filos., enl. Kant en sådan idé, som beror
på det praktiska förnuftets oafvisliga kraf och
ej direkt kan, men icke häller behöfver teoretiskt
bevisas, t. ex. trossatserna om Guds tillvaro och
menniskosjalens odödlighet. – 2. Matem. I Euklides’
»Elementa» begagnas ordet postulat (Grek. aitema)
för en sats eller konstruktion, som är så enkel,
att den utan vidare kan antagas giltig eller
verkställbar. I den vanliga redaktionen af »Elementa»
finnas tre postulat: 1) att sammanbinda två punkter
med en rät linie, 2) att utdraga en gifven rät
linie ett godtyckligt stycke, 3) att kring en
gifven medelpunkt upprita en cirkel, som går genom
en gifven punkt. Dessa tre postulat angifva de
mekaniska hjelpmedel, hvilka äro tillräckliga för
elementargeometriens utveckling. Emellertid kan en
geometri i viss mån utbildas, utan att man använder
alla tre postulaten. Mascheroni har nämligen i sitt
arbete »La geometria del compasso» (1797) visat,
att en hel följd af geometriska konstruktioner
kan erhållas endast med tillhjelp af det 3:dje
postulatet. – Af Proklos’ kommentar synes framgå,
att ytterligare 2 postulat i »Elementa» funnits, men
dessa torde rätteligen vara att räkna till axiomen,
dit de också i den vanliga redaktionen blifvit förda.
G. E.
Postulata nobilium (Lat., »adelns yrkanden»). Mot
slutet af 1500-talet röjde sig hos den svenska
högadeln dels en sträfvan att afvärja tidens
absolutistiska grundsatser, dels en benägenhet
att återinföra unionstidens stormansvälde. Båda
dessa riktningar fingo sitt förnämsta uttryck i en
statshandling, känd under namnet Postulata nobilium,
som författades af den snillrikaste bland den tidens
store, Erik Sparre, men granskades af rådet i dess
helhet och framlemnades till konung Sigismund under
kröningsriksdagen i Upsala 1594. Den består af tvänne
delar. Den första kallar sig sjelf »riksens råds,
ridderskaps och menige adels oration och underdåniga
skriftliga begäran ... att njuta deras gamla
urminnes friheter och privilegier såsom ock alla andra
riksens ständer i lika måtto» samt utgör egentligen en
politisk trosbekännelse. Med mycket skarpsinne bevisas
deri, att arfriket ej vore detsamma som envälde; och
på grund deraf tillbakavisas det katolska partiets
påståenden att Sigismund såsom arfkonung ej behöfde
afgifva någon försäkran om religionen, men på grund
deraf fordras äfven, att adeln skulle få behålla
alla de friheter och privilegier, som den egde före
arfriket, utom rätten att välja konung. Den andra
delen, som egentligen ensam borde
kallas »postulata nobilium», uppräknar dessa sålunda
återfordrade friheter och bestyrker deras rättmätighet
med en mängd medeltidsurkunder, men härvid begås det
felslutet att såsom sådana lagliga friheter anföres
en mängd fördelar, som aristokratien i strid med
rikets lag hade tillskansat sig genom Medeltidens
konungaförsäkringar, och som utgjorde grunden för det
af Gustaf I störtade stormansväldet. På grundvalen af
»Postulata nobilium» utarbetades dessutom ett formligt
förslag till adelsprivilegier (tryckt i Stjernmans
»Riksdagars och mötens beslut», I, s. 394), men detta
blef aldrig af Sigismund godkändt, utan han inskränkte
sig till att bekräfta Johan III:s adliga privilegier
blott med en enda utvidgning (om rätten till sakören).
S. B.
Postulera (Lat. postulare), påstå, förutsätta, yrka.
Postum (Lat. postumus, riktigare än posthumus), född
efter faderns död; utgifven först efter författarens
död. efterlemnad (literär skrift).
Postumius, namn på en patricisk slägt i det
forna Rom. Bland medlemmarna af familjegrenen
P. Albinus märkas Spurius P. Albinus, som af
samniterna besegrades vid Caudium 321 f. Kr. och,
efter att det af honom ingångna fördraget af senaten
förklarats ogiltigt, utlemnades till samniterna,
men af dem icke mottogs, samt Aulus P. Albinus,
som var konsul 151 f. Kr. och författade en romersk
historia på grekiska språket. R. Tdh.
Post urbem conditam (förk. p. u. c.), Lat., efter
stadens (Roms) grundläggning.
Postverket i Sverige hör under finansdepartementet
och lyder närmast under Generalpoststyrelsen
(se d. o.). Det består, förutom af
Generalpoststyrelsens byråer, af följande
slag af postanstalter. Postkontoren, hvilkas
föreståndare (postdirektörer, postmästare)
lyda direkt under poststyrelsen och alltefter
trafikens omfattning indelas i sex klasser, hafva
till uppgift att utan någon inskränkning till
allmänhetens tjenst besörja de lokala postgöromålen,
handlägga räkenskaps- och redovisningsgöromålen
och postutvexling med öfriga postanstalter
samt derjämte utöfva tillsyn öfver underlydande
poststationer och ångbåtspostexpeditioner.
Jernvägspostinspektions-distriktens chefer,
postinspektörerna, lyda likaledes direkt
under poststyrelsen och hafva, förutom
åligganden såsom redogörare, att med biträde
af postinspektionskontorens tjenstemän utöfva
den närmaste tillsynen öfver posttjensten å
jernväg samt vid underlydande poststationer
och ångbåtspost-expeditioner, hvaremot
postinspektionerna ej direkt betjena
den korresponderande allmänheten. Under
postkontoren eller postinspektionerna lyda
följande anstalter. Postkupé-expeditioner, i
hvilka en eller flere tjenstemän hufvudsakligast
verkställa arbetet, och postiljons-kupéer, der
en vaktbetjent ensam bestrider tjenstgöringen,
förmedla å jernvägstågen de förra en fullständig,
de senare en mera inskränkt postutvexling mellan
öfriga postanstalter. Poststationer, som alltefter
trafikens omfattning indelas i tre klasser, hafva i
sitt förhållande till allmänheten hufvudsakligen samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
