Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potentialbegrepp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin bearbetning af Winckelmanns konsthistoria
(1815) och i sitt arbete öfver vältalighet och stil
(s. å.). – P:s broder Jérzy (Georg), starost af
Tlumacz, var 1789–97 envoyé vid hofvet i Stockholm. –
5. Jan P., grefve, f. 1761, d. 1815, intager en af de
främsta platserna bland slaviska historieforskare. I
flere arbeten – hvilka han lät utgå i upplagor på
blott 100 exemplar – samlade han material till
eller bearbetade sjelf de östeuropeiska folkens
historia. Af hans verk, som alla skrefvos på franska,
må nämnas Fragments historiques et géographiques
sur la Scythie, la Sarmatie et les slaves (1796). –
6. Alfred P., grefve, österrikisk statsman, f. 1817,
var åkerbruksminister 1867–70, ministerpresident April
1870–Febr. 1871 och ståthållare i Galizien 1875–83.
Potomac, flod i Nord-Amerikas förenta stater,
till en del gräns mellan staten Maryland å ena
sidan samt staterna Virginia och West Virginia å
den andra, upprinner på Alleghanybergen med två
källfloder, hvilka förena sig på gränsen mellan
Maryland och West Virginia, 32 km. s. ö. om staden
Cumberland. Derifrån flyter P. till en början mot
n. ö., sedan mot s. ö., bildande en oregelbunden båge,
tills den når staden Washington. Der vidgar den sig
till 10–13 km. bredd, antager sydlig och sydvestlig
samt slutligen sydöstlig riktning och faller ut
i Chesapeakviken genom ett bredt aestuarium. Längd
omkr. 640 km. P. mottager flere bifloder; den största
är Shenandoah, som förenar sig med hufvudfloden vid
Harper’s Furry, nedanför hvilken P. bryter sig igenom
Blue ridge. Större fartyg gå upp ett stycke ofvanför
Washington, sammanlagdt 200 km.
Potosi, hufvudstad i ett för sin rikedom på
ädla metaller bekant departement med samma namn i
syd-amerikanska republiken Bolivia, ligger i en
kal och ödslig trakt på 3,960 m. höjd vid foten
af den silfverrika, 4,668 m. höga bergsstocken
Cerro de Potosi. Ehuru terrängen är mycket bruten,
är staden regelbunden. Husen äro byggda af obrändt
tegel och hvitputsade. Utom katedralen, som byggdes
1809–37 och restaurerades 1858, har staden ett stort
antal kyrkor, flere kloster och andra offentliga
byggnader, bl. a. ett stort myntverk, men erbjuder
i sin helhet ett förfallet och dystert utseende, en
följd af dess minskade folkmängd, som nu sannolikt
ej uppgår till mer än 11,000, hvaremot den under
stadens blomstringstid (i början af 1600-talet)
anses hafva utgjort 160,000. Stadens hufvudnäring är
tillgodogörandet af den silfverrikedom, som Cerro de
Potosi hyser. Man beräknar, att från 1545 till 1846
erhållits silfver för omkr. 5,5 milliarder kronor,
och ehuru utbytet nu betydligt minskats, äro dock
tillgångarna ingalunda uttömda. – Staden anlades 1547,
två år efter upptäckten af silfverfyndigheten.
Potosi kallas ofta staten och staden San Luis Potosi
(se d. o.) i Mejico.
Potpourri [pått-], Fr. pot-pourri (påpourri’; af pot,
kruka, gryta, och pourri, rutten, mör). 1. Maträtt
af olika köttslag, hvilka kryddats och hopkokats med
grönsaker (jfr Olla
podrida). – 2. Luktkruka, blandning af torkade,
välluktande blomster och örter (i synnerhet rosenblad
och lavendel) i en vas. – 3. Tonstycke med en brokig
följd af löst sammanfogade melodier ur ett eller
flere musikverk (i det senare fallet äfven kalladt
qvodlibet). – 4. Arbete, sammansatt af likt och olikt;
mischmasch.
Potsdam. 1. Regeringsområde, omfattande vestra
hälften af preussiska prov. Brandenburg. Areal
20,642 qvkm. 1,226,120 innev. (1885), deraf
1,185,325 protestanter, 32,298 katoliker och 5,761
judar. – 2. Hufvudstad i provinsen Brandenburg och i
nämnda regeringsområde, kejsarens andra residens,
26 km. s. v. om Berlin, vid jernvägen
Berlin–Magdeburg och vid Havel, som der vidgar sig1 till
en rad små sjöar. Staden ligger i den vackraste
trakten af Mark Brandenburg, en oas af sjöar och
skogklädda höjder på den för öfrigt sandiga och
foga tilldragande slätten, samt är vackert byggd,
ehuru med en enformig regelbundenhet, som röjer dess
artificiella ursprung. Under sommarmånaderna lifvas
gatorna af en myckenhet resande från Berlin. Större
delen af staden ligger på högra stranden af Havel och
är förenad med Teltow-förstaden på andra sidan genom
en lång bro. Vid norra änden af denna bro ligger
det kungliga palatset, en stor rektangulär byggnad
(från senare hälften af 17:de årh.), hufvudsakligen
intressant genom sina många minnen af Fredrik den
store, hvars favoritresidens det var. De förnämsta
kyrkorna äro Nikolaikyrkan (byggd af Schinkel och
Persius 1830–37), med en 75 m. hög kupol, garnisons-
och hofkyrkan, i hvilken Fredrik Vilhelm I och Fredrik
den store ligga begrafna, samt Friedenskirche,
kejsar Fredrik III:s hvilorum, byggd i form
af en basilika, med fristående klocktorn. Andra
märkligare byggnader äro de stora kasernerna och
andra militära inrättningar, stadshuset, teatern
samt den efter mönstret af Trajanusbågen i Rom
uppförda Brandenburger thor, med 8 korintiska
pelare och rikt bildverk. Lustgarten, Wilhelmsplatz
och Bassinplatz äro öppna platser, utlagda till
promenader och prydda med statyer (Fredrik Vilhelm I
och Fredrik Vilhelm III) och byster. P:s industriella
verksamhet omfattar hufvudsakligen tillverkning af
socker, kläde, bomulls- och sidenväfnader, vaxduk
och tobak. Trädgårdsskötsel och blomsterodling
sysselsätta ett stort antal personer. 1885 hade
staden 50,877 innev. Garnisonen räknar omkr. 7,000
man. – P. är nästan omgifvet af kungliga palats,
parker och andra anläggningar, hvilka rättfärdiga
dess anspråk på benämningen »Tysklands Versailles.»
Omedelbart i v. ligger lustslottet Sanssouci,
bygdt 1745–47 af Fredrik den store (d. derst. 1786),
hvars älsklingsplats det var, och omgifvet af en i
fransk stil anlagd park. Något längre bort ligger
det s. k. Orangeriet, en stor byggnad i florentinsk
stil, innehållande ett större antal taflor och andra
konstverk. Parken innesluter äfven Charlottenhof, en
reproduktion af en pompejansk villa. Vid parkens
vestra ände ligger Nya palatset l. Friedrichskron,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
