Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prachatiz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med 177,026 innev. (1880), består af 7 stadsdelar:
Altstadt, Josephstadt, Neustadt och Vysehrad på
högra samt Kleinseite, Hradsin och Holesowic-Bubna
på venstra Moldaustranden. Dessutom är staden i
en halfkrets omgifven af 4 folkrika förstäder
(Karolinenthal, Ziskow, Weinberge och Smichow),
hvilka med P. hafva en samlad folkmängd af
278,362 pers. (1880). Af dessa äro nära 5/7
af slavisk börd. Med undantag af 20,000 judar
och 5,000 protestanter äro innevånarna romerska
katoliker. Garnisonen räknar 8–10 tusen man. Till
1870-talet var P. omgifvet med murar och bastioner,
hvilka emellertid långt förut hade förlorat sitt
militäriska värde och sedan dess blifvit till större
delen jämnade med marken. De båda sidorna af floden äro
förenade genom 7 broar, af hvilka de vigtigaste äro
Palackybron och den gamla, vackra Karlsbron, byggd
i senare hälften af 1300-talet, prydd med 30
helgonstatyer (bland hvilka en af Böhmens skyddspatron,
Johan af Nepomuk), och skyddad genom starka gotiska
torn som brohufvud. – Altstadt är den lifligaste och
tätast bebyggda delen af P. De flesta gatorna äro
smala och krokiga; midten af stadsdelen upptages
af en stor öppen plats, Grosser Ring, och sidan
närmast Moldau är kantad med breda kajer, förskönade
af vackra statyer af Karl IV och Frans I. På ena
sidan af Ring står stadshuset, till stor del ombygdt,
men ännu omfattande en del af den medeltidsbyggnad,
som bevittnat så många stormiga uppträden i Böhmens
historia. Midt emot ligger Teinkyrkan eller de
calixtinske husiternas gamla kyrka, byggd 1407, med
Tyge Brahes graf. En annan intressant byggnad är
det s. k. Pulverthurm (»kruttornet»), egentligen
ett porttorn mellan Alt- och Neustadt (bygdt
1475). Altstadt är äfven säte för universitetet och
flere andra undervisningsanstalter. De märkligaste
moderna byggnaderna i denna stadsdel äro sparbanken
och Rudolfinum, en stor renaissancebyggnad
vid kajen, för konserter, utställningar
o. s. v. Kreuzherrenkirche är en imponerande byggnad
med vacker kupol, och Clarn-<jallaspalatset är
en smakfull renaissancebygg-nad från 1700-talets
början. - Omslutet af Altstadt ligger Josephstadt,
den forna judestaden (nu mer än till hälften
bebodd af kristna), en labyrint af trånga och smutsiga
gator, till hvilken judarna voro hänvisade ända
till 1848. Judiska kyrkogården med sina hundratals
graf-;stenar med hebreiska inskrifter hör till de
mest .sevärda föremålen i P. - Neustadt omgifver
Altstadt i en half cirkel och når floden både n. och
s. om densamma. Den gamla vallen och graf ven, som
skilde dem åt, äro nu jämnade till gator, de vackraste
och lifligaste i P. Neustadt, P:s största stadsdel,
har breda gator samt är rik på monumentala byggnader
af alla slag. af hvilka må framhållas: den böhmiska
nationalteatern (fullbordad 1883), museibyggnaden,
det gamla rådhuset (nu krimmaldomstolens lokal),
polytekniska skolans hus samt kyrkorna Maria Schnee
och Emmaus. I öfre (södra) delen af Neustadt ligga
nästan samtliga P:s sjukvårdsinrättningar
samt de båda medicinska fakulteternas
kliniker, hörsalar och samlingar. – Söder om
Neustadt ligger Vysehrad eller citadellet, den
äldsta delen af P. Den ursprungliga fästningen
vardt nästan fullständigt förstörd af husiterna,
och de nuv. befästningarna äro nya. - De på
venstra Moldaustranden högt belägna stadsdelarna
Kleinseite och Hradsin äro ännu omslutna af
dels äldre, dels yngre fästningsverk och bebos
hufvudsakligen af ämbetsmannaklassen, klerus och
adeln. Intressantast af de många adelspalatsen
(med få undantag härstammande från 17:de och 18:de
årh.) är Wallensteinska palatset, en af hjelten
i 30-åriga kriget uppförd ofantlig byggnad, med
stor festsal och i trädgården en präktig loggia med
förträffliga ornament och fresker. I Kleinseite ligga
äfven landtdagens hus samt ståthållarens palats. Mot
n. afslutas denna stadsdel med den efter kronprins
Rudolf uppkallade parken. Hradsin eller borgkullen
uppstiger bakom Kleinseite. Kejserliga palatset,
en stor och oregelbunden grupp af byggnader, som
kröna höjden, är märkligt mera för sitt läge och sin
utsträckning (440 rum) än för sin byggnadsstil. Det
säges vara grundlagdt af Libusa och tillbyggdes af
kejsar Karl IY och andra, men har nu knappt mera
qvar af sitt medeltidsutseende än två eller tre
torn. I den gamla landtdagssalen visas det fönster,
genom hvilket de kejserlige rådsherrarna Martinitz
och Slawata samt deras sekreterare Fabricius
utkastades d. 23 Maj 1618. På borggården står
katedralen S:t Yeit (påbörjad 1344), en tydlig
efterbildning af Kölndomen, men bestående af föga
mer än det ofantliga koret (från 1385) samt ett
torn; återstoden är sedan ett par årtionden under
byggnad. Kyrkan innehåller flere konstverk af stort
intresse och värde, såsom de böhmiske konungarnas
mausoleum, ett fint renaissancearbete af alabaster
och hvit marmor, som Rudolf II lät utföra genom
Alex. Colins i Mecheln (1589), Johans af Nepomuk
helgonskrin af silfver (vägande mer än 2,000 kg.) samt
AVericeslauskapellet, hvars väggar äro inlagda
med i Böhmen funna half-ädelstenar samt smyckade
med väggmålningar. I ett tillstötande torngemak
förvaras kron-insig-nierna. På samma borggård står
den ålderdomliga S:t Georgskyrkan, det största
byggnadsverk i romansk stil i Böhmen, med den heliga
Ludmilas graf. Yester om borgen ligger Lo-rettoplatz,
omgifven af det forna Czerninska palatset (riu
Frans-Josefskasernen), ett stort kapu-cinkloster samt
vallfartskapellet S. Loretto, en efterbildning af det
berömda Casa santa i Lo-reto. Tätt bredvid stadsmuren
på denna sida af Hradsin ligger på högsta punkten
det rika premonstratensklostret Straho\v, med en god
taf-velsarnling och ett stort bibliotek. Norr om det
kejserliga palatset är en djup ravin, Schloss-graben,
på hvars andra sida ligger slottsträdgården,
med villan Belvedere, byggd 1536 och ansedd som
en af de smakfullaste reproduktioner af italienska
arkitekturen n. om Alperna. – Den nyaste stadsdelen,
Holesowic-Bubna, på venstra Moldaustranden n. ö. om
Hradsin. är märklig endast som industriort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
