Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Praktbaggar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Längden stiger till nära 50 cm. Honan är ofvan
rostgul, på hufvudet och ofvanpå halsen streckad,
på ryggen och skuldrorna marmorerad samt undertill
tvärbandad med svartbrunt. Praktanden, som en
gång blifvit skjuten i Sverige (vid Skellefteå),
är hemma i norra Asien, Japan och Kina.
C. R. S.
Praktbaggar, Buprestis L., zool., ett skalbaggslägte
(Insecta, Coleoptera), som bildar typen för en
särskild familj. Kroppen är långsträckt, bakåt
tillspetsad, ofta lifligt färgad med metallisk
glans. Hufvudet är stupande (vertikalt), med korta,
på insidan trubbigt sågade antenner. Prothorax
har raka sidor, afsmalnande framåt. Ryggskölden
är liten och rund, täckvingarna strimmiga eller
fårade. Bakfötternas tarsalleder äro smala,
undertill flikigt utvidgade, första leden mycket
längre än den andra. Detta granna skalbaggslägte
lefver mest på timmer och fällda träd samt uppträder
ofta talrikt å trakter, der skogsbrand ett eller
annat år förut har härjat. Dessa praktbaggar äro i
allmänhet mycket skygga och derför rätt svåra att
fånga. I varma land förekomma stora, synnerligen
praktfulla arter, såsom B. (Euchoma) gigantea
L. i Brasilien. Af de i Sverige förekommande
arterna äro de flesta tämligen sällsynta.
O. T. S.
Praktfoglarna, Pipridae, zool., bilda en familj
inom tättingarnas ordning (Passeres) och foglarnas
klass. De igenkännas derpå att alla tre framtårna äro
vid roten sammanvuxna, den yttersta och den mellersta
dock mest, att tarsernas främre plåtar icke sträcka
sig öfver inre sidan af den med nätlikt förgrenad hud
klädda tarsalsulan samt att näbben inuti är konkav mot
spetsen och bakom densamma försedd med inskärning. –
I det tropiska Amerika är slägtet Pipra hemma, hvilket
har kort, hög näbb, de första vingpennorna afsmalnande
och gradvis aftagande i längd samt stjerten rak eller
kilformig. Hannarna af detta slägte äro ofta grant
färgade, honorna deremot alltid gröna. Till denna
familj höra vidare klipphönan och munksammetsfogeln.
C. R. S.
Praktik (af Grek. praktikos, duglig till handling),
tillämpning i handling af regler eller grundsatser,
användning i verkliga lifvet (mots. teori); utförande,
verkställande af en plan; erfarenhet, på öfning
grundad sakkännedom, vana; tillopp af patienter
eller klienter, en läkares eller advokats kundkrets;
utöfning af läkare- eller advokatyrket. – Praktikabel,
användbar, brukbar; görlig, verkställbar; farbar,
gångbar. – Praktiker l. praktikus (plur. praktici),
person, som med sakkunskap utöfvar ett yrke
eller en konst; person, hvars kunskaper grunda sig
hufvudsakligen på praktisk öfning. – Praktisera, sätta
i verket, tillämpa; utöfva läkare- eller advokatyrket;
behändigt förflytta från ett ställe till ett annat. –
Praktisk, som rör tillämpningen; som afser vilja
och handling; hörande till det verksamma lifvet;
härledd ur erfarenheten; tillämplig i allmänna lifvet;
utförbar; allmännyttig, ändamålsenlig, beqväm; som
innebär hänsyn till nyttan och verklighetens kraf;
som yttrar sig i gerningar; daglig,
hvardags-; utöfvande, erfaren, öfvad, skicklig i
tillämpandet af sina kunskaper, händig; klok, som
verksamt med handling ingriper i lifvet.
Praktika (Lat. practica astrologica). Se
Prognostikon.
Praktika l. pratika (Sp. practica, Ital. pratica),
legaliseradt tillstånd för fartyg att obehindradt
få kommunicera med land. Jfr Karantän.
Praktisk. Se under Praktik.
Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom är en 1876
i Stockholm upprättad enskild undervisningsanstalt,
som efter hand utvidgats till ett »högre realläroverk
för flickor och gossar». Arbetsskolans upphofsman
och ledare, rektor K. E. Palmgren (f. 1840), ville,
med den erfarenhet, som en längre lärareverksamhet
gifvit honom, förverkliga nyare åsigter i fråga om
uppfostran och uppställde såsom grundbestämmelser
för sitt läroverk obligatorisk undervisning i
hand- och slöjdarbete jämte begränsad valfrihet i
läseämnen samt gemensam undervisning för lärjungar
af bägge könen. Till stöd för sina sträfvanden har
han utgifvit åtskilliga afhandlingar, dels i skolans
årsberättelser, dels i särskildt tryckta arbeten,
såsom »Handarbetets betydelse vid uppfostran» (1880),
»Mönster for arbetsskolor och hemslöjd» (1881),
»Tidning för arbetsskolor och hemslöjd» (1883–84)
m. fl. Under tiden tillvann skolan sig allt större
uppmärksamhet och erhöll den betydelse, att hon,
ehuru allenastående i sitt slag, lyckades tillämpa
pedagogiska grundsatser, som ditintills ansetts
oförenliga med den offentliga undervisningen. Under
det första året af sin verksamhet var hon uteslutande
hänvisad till en arbetsafdelning, som då sysselsatte
83 flickor och gossar med teckning och handslöjdarbete
jämte gymnastik och uppläsning af berättelser ur
historien och naturläran. Men redan det följande
året uppstod den egentliga läseafdelningen, hvilken
slutligen (1886) utgrenade sig till ett fullständigt
realläroverk samt 1888 räknade ett elevantal af 159
gossar och flickor. I öfverensstämmelse med skolans
grundbestämmelser äro läseämnena fördelade inom tolf
klasser med gemensam undervisning för lärjungar af
bägge könen inom alla klasser. Den dagliga läsetiden
i skolan utsträckes icke i någon klass utöfver fyra
timmar; men deremot äro alla lärjungar skyldiga att
dagligen en timme deltaga i hand- och slöjdarbete. För
öfrigt är arbetsafdelningen tillgänglig äfven för
äldre och yngre, som icke tillhöra läseafdelningen,
och en särskild arbetsklass är anordnad för dem, som
önska utbilda sig till slöjdlärare och slöjdlärarinnor
vid offentliga eller enskilda skolor. Läroverket har
sedan 1883 af K. M:t uppburit ett årligt understöd
af 5,000 kr. och 1888 erhållit dimissionsrätt
till universitetet. Skolan är f. n. inrymd i n:r 2
Brunkebergstorg. J. M-r.
Praliner (Fr. pralines, brända mandlar), halfkulor
af chokolad med vanilj eller socker inuti.
Pralldrill, musikt. Se Mordent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
