Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Predikosjukan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvud hvarje s. k. oskiljaktig partikel ett
prefix. Prefigeringen kan tjena ungefär samma
ändamål som suffigering (se Suffix): att afleda –
så i en mängd utom-europeiska språk – och böja
ord – så äfven i våra moderna analytiska språk,
der kasusformer bildas medelst prefigering af
prepositioner af, åt, till o. s. v. Prefixen kunna
hafva olika upprinnelse, således vara af både nominal,
verbal och pronominal karakter, det senare oftast. I
synnerhet nedsjunka ofta prepositioner till prefix:
så är infinitivmärket att ursprungligen samma
ord som prep. åt. Af detta senare exempel ses,
att prefixet ej gifvetvis behöfver fonetiskt och
materialiter öfverensstämma med det ursprungliga
enkla ordet. Det kan vara antingen ljudlagsenligt
förändradt eller i fogen med det ord, till hvilket
det hör, afkortadt eller förökadt och sedan med
stadgad form lagdt till grund för nybildningar.
K. F. J.
Pregel, Ostpreussens hufvudflod. uppsamlar genom sina
bifloder vattnet från en mängd sjöar i östra delen af
provinsen. Namnet P. erhåller floden 8 km. ofvanför
Insterburg efter Angerapps förening med Pissa, hvilken
jämte sin biflod Rominte har sina källor på polska
gränsen. P. är redan der farbar med mindre fartyg,
upptager vid Insterburg Inster fr. h. och vid Wehlau
Alle fr. v., utsänder vid Tapiau en segelbar, 36
km. lång sidoarm, Deime, förbi Labiau till Kurisches
haff och faller ut i Frisches haff, 8 km. nedanför
Königsberg. Flodens längd är 134 km. (med Pissa
omkr. 180 km.), flodområdet 19,230 qvkm.
Pregnant (af Lat. praegnans, hafvande med lifsfrukt,
drägtig), innehållsdiger, betydelserik, som på en
gång uttrycker flere begrepp. – Pregnans, tanke-
eller begreppsrikedom i kort affattning, kärnfullt
uttryckssätt.
Prehnit, miner., ett vattenhaltigt silikat af lerjord
och kalk, kristalliserar i rombiska systemet och har
lökgrön till sjögrön färg. Hårdhet 6–7. Egentl.
vigt 2,8–3. Prehniten är genomskinande till
genomskinlig och förekommer vid Goda Hoppsudden (der
den först anträffades af Prehn), Tyrolen, Skotland,
Nord-Amerika, Chile samt i Sverige vid Ädelfors och
Upsala i sprickor i hornblendegranit. Ant. Sj.
Preis, Joakim Fredrik, friherre, diplomat, son till
superintendenten i Livland doktor Georg Preisius,
född i Dorpt 1667, inskrefs 1689 i kansliet samt
blef efter studier vid holländska och engelska
universitet juris doktor i Oxford, hvarefter han
arbetade i Paris under svenske ministerresidenten
Palmqvist, som han 1703 följde till hans nya plats
såsom envoyé i Haag. Sedan Palmqvist 1714 lemnat
Haag, qvarstannade P. såsom chargé d’affaires samt
blef 1719 ministerresident och 1721 envoyé derstädes,
och på denna post qvarstannade han ända till sin död,
d. 22 Dec. 1759. Tessin berömmer i »Tessiniana» hans
trogna och redliga tjenst. 1719 blef P. adlad och
1756 friherre. Hans statsskrifter finnas till stor
del i Lambertis »Mémoires pour servir à l’histoire du
XVIII:e siècle». Hans kolossala korrespondens förvaras
i svenska Riksarkivet.
Preisler. 1. Johann Martin P., dansk kopparstickare,
född i Nürnberg d. 14 Mars 1715, död i Lyngby vid
Köpenhamn d. 17 Nov. 1794, fick sin utbildning i
Paris och kallades 1744 till Köpenhamn, hvarest
han blef professor först vid den äldre och 1754
vid den ännu bestående konstakademien. Han utförde
omkr. 40 blad, af hvilka flere äro förträffliga för
sin tid. – 2. Johann Daniel P., den föregåendes son,
skådespelare, f. i Köpenhamn 1755, var ursprungligen
bestämd för den diplomatiska banan, men gjorde 1778
bekantskap med den vackra skådespelerskan Karoline
Marie Devegge, tog henne till äkta och uppträdde
i Jan. 1779 på k. teatern. P. hade af naturen
lysande gåfvor samt egde derjämte bildning och ett
fint väsende. Både älskare- och komiska roller gaf
han med mycken framgång, men han var på samma gång
till ytterlighet lättsinnig, förstörde sitt husliga
lif samt förföll genom spel och rummel, så att han
måste lemna scenen 1792. Han stannade dock qvar som
sufflör. Död 1808. Hans hustru, f. 1761, uppträdde
redan 1768 och vann publikens gunst genom sin skönhet
och sin vackra sångstämma. I älskarinne- och finare
komiska roller utmärkte hon sig mycket och hörde
till teaterns bästa konstnärer. Hon dog d. 28 Maj
1797. – 3. Johann Georg P., den föregåendes broder,
kopparstickare, f. i Köpenhamn 1757, var först elev
hos sin fader, vann konstakademiens stora guldmedalj
och arbetade sedan under Wille i Paris. År 1787 blef
han medlem af konstakademien derstädes och följande
år af akademien i Köpenhamn med samma blad efter
Viens »Dédale». Man känner endast få arbeten af
denne konstnär, som för sin tid var framstående,
ehuru icke i lika hög grad som fadern. Han dog i
Lyngby d. 21 April 1831. 1., 3. Ph. W. 2. E. Ebg.
Preja (T. preien), sjöv., anropa eller muntligen
kommunicera med ett främmande fartyg, som kommit
inom prejhåll, vare sig från annat fartyg eller från
s. k. prejbåt, dervid man vanligtvis underrättar
sig om fartygets namn och hemort, afseglings- och
destinationsorten, resans längd, besticket, vindar
m. m., som kan vara af intresse att känna. De utbytta
meddelandena inrapporteras sedermera i första hamn
af båda befälhafvarna. Då örlogsman, synnerligast
under krigstid, önskar preja annat fartyg, som
trots flaggsignal ej minskar farten, afskjuter
han s. k. prejskott, först löst, sedan skarpt,
för att tvinga fartyget att invänta honom. Äfven
tullbevakningen eger att i vissa fall anpreja.
R. N.
Prejudice (-dis; Fr. préjudice, af
Lat. praejudicium, egentl. dom i förväg), skada,
orätt, förfång. – Prejudicera, skada, göra förfång,
förnärma. Prejudicerad kallas en vexel, när regressen
å densamma gått förlorad.
Prejudikat (af Lat. praejudicatum), jur., ett
af högsta instansen gifvet utslag, hvarigenom en
rättsgrundsats blifvit på visst sätt fattad och
tillämpad. Då ingen lag kan vara i den grad tydlig
och fullständig att icke olika meningar kunna uppstå
om hvad i visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
