- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
173-174

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Predikosjukan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fall bör anses vara lagens mening, är också
möjligheten af olika och mot hvarandra stridande
domslut gifven, utan att sådant kan tillskrifvas
bristande förmåga eller insigt hos lagskiparen. Det
är emellertid uppenbart, att den rättsosäkerhet,
som härigenom uppkommer, är ett väsentligt ondt,
som bör, så vidt möjligt, förebyggas. För sådant
ändamål har man ifrågasatt att tillägga högsta
instansens domslut bindande kraft med afseende å deri
antagna rättsgrundsatser. Dessa prejudikat erhålla
sålunda betydelsen af lagförklaring, hvilken skall
tills vidare lända till efterrättelse i liknande
fall. Denna grundsats, hvilken antagits i Frankrike
och åtskilliga andra land, har i Sverige aldrig varit
gällande. Hvarje domare eger der döma efter hvad
han sjelf pröfvar vara lag och rätt. Emellertid
har man icke häller hos oss förbisett behofvet att
upprätthålla enhet i rättskipningen. Dertill syftar
föreskriften att i vissa fall Högsta domstolens
båda afdelningar skola deltaga i
målets afgörande. Se Högsta domstolen. I. Afz.

Prekativ (af Lat. precari, bedja). Se Modus, sp. 170.

Preklusion (af Lat. praecludere, i förväg stänga,
spärra, afskära), jur., förklarande att någon är
förlustig rätten till vidare talan. Jfr Dödande.

Prekär (hårdt k; Lat. precarius, af preces, böner),
egentl. erhållen (genom böner) af nåd; som innehafves
eller njutes af gunst och nåd; beroende af slumpen
eller andras godtycke; osäker, otrygg, bekymmersam.

Prel, Karl du, friherre, tysk filosofisk
skriftställare, f. i Landshut 1839, studerade vid
Münchens universitet och ingick 1859 i bajerska
armén, men tog afsked såsom kapten 1872. Han har
författat bl. a. Der gesunde menschenverstand vor
den problemen der wissenschaft
(1872), Psychologie
der lyrik
(1880), Die planetenbewohner und die
nebularhypothese
(s. å.), Entwicklungsgeschichte
des weltalls
(1882), Das gedankenlesen (1885), Die
monistische seelenlehre
(1888) och Die mystik der
alten griechen
(s. å.).

Prelat (af Lat. praelatus, framhållen, satt framför),
prest med högre rang och myndighet (såsom ärkebiskop,
biskop, domprost); högtställd och hersklysten prest. –
Prelatensisk, som är utmärkande för prelater,
starkt högkyrklig.
Prelatur, en prelats värdighet.

Preliminär (Fr. préliminaire, af Lat. prae,
före, och limen, tröskel, gräns),
inlednings-, förutgående, förberedande. Mots.
definitiv. – Preliminärer, förberedande förhandlingar eller
öfverenskommelser, allmänna punkter, som t. ex. vid
ett fredsslut fastställas och undertecknas af
de intresserade makternas fullmäktige, innan
man skrider till den definitiva och detaljerade
öfverenskommelsen. Vapenhvila ingår alltid
såsom en vigtig punkt i fredspreliminärer. –
Preliminär-examen, förberedande pröfning i
humanistiska ämnen, hvilken berättigar till
afläggande af en fackexamen. Uttrycket nyttjas vid
de svenska universiteten särskildt om den juridiska
preliminärexamen (»prillan»), som föregår
examen till rättegångsverken (hofrättsexamen) och
kansliexamen. – Preliminarist. Se Examinand.

Preller, Friedrich, tysk landskapsmålare, f. i
Eisenach 1804, d. 1878, kom som ung till Weimar och
undervisades i dess konstskola, men fortsatte sina
studier i Dresden, der han ifrigt sysselsatte sig
med Ruisdael och Potter. Efter att hafva studerat
äfven i Antwerpen reste han till Italien, der han
besökte Milano och Rom samt företrädesvis slöt sig
till Koch. Han återvände till Weimar 1831, der han
blef professor. Hans arbeten berömmas för en allvarlig
och storartad uppfattning af naturen, i motsats dels
till de sentimentala stämningslandskapen, dels ock
till de blott naturalistiskt återgifna veduterna
(utsigtsbilderna). P. var förtrogen med såväl söderns
som nordens natur, och han har framställt bägge i
cykliska kompositioner med historiskt staffage. Till
dem höra Odyssélandskapen i det s. k. »romerska
huset» i Leipzig (1834–36), samma ämne i utvidgad form
(1858, i Leipzigs museums rotunda), en cykel af
Thüringen-landskap med staffage ur landets historia i
Weimars slott, Wielandrummets i samma slott utstyrsel
med scener ur Oberon o. s. v. – Hans son, Friedrich
P.,
landskapsmålare, f. i Weimar 1838, lärjunge af
sin fader, reste flere år (1859–62 och 1864–66)
i Italien, från hvilket land han hemtat de flesta
motiven till sina målningar (Rocca di Papa, Tivoli,
Hannibalsfältet, Golfen vid Bajae, Forum romanum,
klostret Scolastica vid Subiaco
m. fl.).

Preller, Ludwig, tysk mytolog och fornforskare,
f. i Hamburg 1809, lärjunge af G. Hermann i Leipzig
och A. Böckh i Berlin, erhöll 1838 anställning såsom
professor i klassisk filologi vid universitetet
i Dorpat, men lemnade snart denna befattning och
vistades sedermera en längre tid i Italien. Efter sin
återkomst till Tyskland utnämndes han till professor
först i Jena (1846) och kort derefter i Weimar, der
han dog 1861. Till Grekland och Mindre Asien hade han
år 1852 företagit en arkeologisk forskningsresa. Hans
mest betydande arbeten äro Griechische mythologie
(1854; 4:de uppl. 1887) och Römische mythologie
(1858; 3:dje uppl. 1881), af hvilka i synnerhet det
förra åtnjuter ett högt anseende. Äfven lemnade han
många och värdefulla bidrag till Ersch und Grubers
»Encyklopädie der wissenschaften und künste».
A. M. A.

Preludium (af Lat. prae, före, och ludere,
leka, spela), förspel, särskildt till koraler
och fugor; fri fantasi. – Preludiera, fantisera.
A. L.

Premeditation (Lat. praemeditatio), föregående
öfverläggning med sig sjelf.

Premie (Lat. praemium), belöning, pris;
försäkringsafgift, som på bestämda terminer erlägges;
bivinst i lotterispel; statsbelöning för utförsel
af någon viss vara (exportpremie). Jfr Premium. –
Premielån. Se Lotteri, sp. 126. – Premielärft. Se
Linne-industri, sp. 1428. – Premiering, bestämmande
af pris för utställda föremål (boskap o. s. v.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free