- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
217-218

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen, konungarike i norra Europa, största staten i Tyska riket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ännu icke öfverallt afskaffade skolafgifterna,
12,24 proc. från statsbidrag, 7,79 proc. från
afkastningen af skolornas egendom o. s. v. Utbildning
af lärarekrafter förmedlades 1882 genom 102 lärare-
och 9 lärarinneseminarier, med sammanlagdt 9,955
elever, jämte 4 judiska lärarebildningsanstalter och
många högre flickskolor med seminarieklasser. 1883
funnos 13 läroanstalter för blindas och 96 för
döfstummas undervisning. I de flesta större städer
kompletteras den i folkskolorna vunna kunskapen genom
borgareskolor (bürgerschulen, stadtschulen). De
sekundära skolorna (de allmänna högre och lägre
läroverken) kunna delas i klassiska eller reala,
ehuru det är jämförelsevis få, i hvilka latinet
är alldeles uteslutet. Den grundläggande klassiska
bildningen meddelas vid gymnasier (med 9-årig kurs)
och progymnasier (gymnasier, som sakna de högre
klasserna). I realskolorna, som på samma sätt delas
i realgymnasier och realprogymnasier, läses latin,
men ej grekiska, och större vigt lägges på moderna
språk, matematik och naturvetenskaper. I rang med
realgymnasierna stå »oberrealschulen», i hvilka
latinet är uteslutet och den sålunda vunna tiden
anslås åt moderna språk. »Höhere bürgerschulen»
(6-årig kurs) äro afsedda för de gossar, som
önska träda ut i lifvet omedelbart, då de lemna
skolan. Alla dessa skolor ega rätt att utfärda intyg,
som berättiga innehafvaren att tjena i armén som
ett-års-frivillig. Gymnasiernas mogenhetsbetyg
berättiga den studerande att låta inskrifva sig
vid någon universitetsfakultet, realgymnasiernas
qvalificera endast för inskrifning i den filosofiska
fakulteten. 1884 funnos 18 högre borgareskolor, 17
realskolor, 12 högre realskolor, 88 realprogymnasier,
90 realgymnasier, 36 progymnasier och 253 gymnasier,
med sammanlagdt 121,584 lärjungar. Dessutom finnes
ett större antal specialskolor för landtbruk,
handel, tekniska yrken o. s. v. – Universitet med
en evangel.-teologisk, en juridisk, en medicinsk
och en filosofisk fakultet finnas i Königsberg,
Breslau, Greifswald, Berlin, Halle, Kiel,
Göttingen, Marburg och Bonn. Breslau och Bonn hafva
derjämte en katolsk-teologisk fakultet, och såsom
ofullständiga högskolor hafva akademien i Münster och
lyceum i Braunsberg hvardera en katolsk-teologisk
och en filosofisk fakultet. Sommarsemestern 1884
funnos vid universiteten 1,086 professorer, docenter
och andra lärare samt 12,842 immatrikulerade
studerande, hvartill kommo 1,519 icke inskrifna,
som voro berättigade att besöka föreläsningarna. P:s
och verldens största universitet är Berlins, med 252
lärare, 4,635 inskrifna och 1,325 icke inskrifna
studerande (vintersemestern 1883–84). – Såsom
högskolor för specialfack verka landtbruksakademien
i Poppelsdorf, landtbrukshögskolan i Berlin, de
med universiteten förbundna landtbruksinstituten i
Breslau, Halle, Göttingen, Kiel och Königsberg,
forstakademierna i Eberswalde och Münden,
bergsakademierna i Berlin och Klausthal, tekniska
högskolorna i Berlin, Hannover och Aachen, en
handelsakademi i Danzig, en högre handelsskola i
Berlin, veterinärskolor i Berlin och Hannover,
medicinsk-kirurgiska Friedrich-Wilhelins-institutet,
medicinsk-kirurgiska akademien och
»militär-rossarztschule» i Berlin, artilleri- och
ingeniörskolan vid Charlottenburg, krigsakademien
i Berlin och marinakademien i Kiel. Högskolor för
konst äro konstakademierna i Berlin, Königsberg,
Kassel och Düsseldorf, teckningsakademien i
Hanau, musikhögskolan i Berlin och instituten
för kyrkomusik i Berlin och Breslau, till hvilka
ansluta sig hofteatrar i Berlin, Hannover, Kassel och
Wiesbaden, sångakademi i Berlin samt kungliga museer
och tafvelgallerier. Historiska museer och arkiv,
antiqvitetsmuséer och konstkabinett, privata och
stadsteatrar äro spridda öfver hela landet, hvarjämte
en mängd sällskap och enskilda institut främjar
konst och vetenskap. Kungl. vetenskapsakademien,
statsarkiven (»Geheime-staats-archiv» i Berlin och
16 stats- l. provins-arkiv), kungl. biblioteket i
Berlin, universitetsbiblioteken m. fl. boksamlingar,
geodetiska institutet, centralbyrån för europeiska
gradmätningen, botaniska trädgården i Berlin,
astrofysiska observatoriet vid Potsdam, geologiska
landesanstalt och många andra offentliga institut
främja den vetenskapliga odlingen. För helsovården
sörjde 1882 8,436 approberade läkare. 1879 funnos
2,429 koncessionerade apotek och 987 allmänna sjukhus,
i hvilka vårdades omkr. 276,000 sjuka, hvarjämte 1881
funnos 64 offentliga och 92 privata dårvårdsanstalter
med 28,300 vårdade sjuka.

Försvarsväsende. Genom 1814 års värnpligtslag och
1815 års landtvärnsordning bestämdes tjenstetiden i
den preussiska armén, hvilken grundade sig på allmän
värnpligt utan rätt till byte eller friköp. Armén
indelades i 1 gardes- och 8 provinsialarmékårer, hvar
och en med 5 linie- och 4 landtvärns-infanteri-,
1 artilleri- och 4–5 kavalleri-regementen. 1860
ökades armén högst betydligt derigenom att
alla landtvärnsinfanteriregementen utbyttes mot
linieregementen, specialvapnen ökades och landtvärnet
ombildades. Efter 1866 års händelser ökades armén
med 3 armékårer, i hvilka ingingo kontingenterna
från de mindre stater, hvilka i militäriskt
afseende fullkomligt ställde sig under P., hvilkas
förvaltning följaktligen handhafves af preussiska
krigsministeriet och som helt och hållet ingå i
preussiska armén. Efter fredsslutet 1871 bildades en
ny armékår (i Elsass-Lothringen) genom uttagning af
trupper ur de gamla kårerna. Vid ökningen 1881 kommo
8 infanteriregementen m. m. och vid ökningen 1887
4 infanteriregementen och 15 fristående bataljoner
m. m. på P:s lott. För närvarande uppställer P. 127
infanteriregementen, 29 jägare- och fjerde-bataljoner,
73 kavalleriregementen, 30 fältartilleriregementen,
24 fotartilleri-, 16 pionier-, 4 jernvägs- och 14
träng-bataljoner m. m., hvarmed det ingår såsom
hufvudbeståndsdelen i Tyska rikets armé (se vidare
Tyska riket).

Författning och förvaltning. Enligt grundlagen af
d. 31 Jan. 1850, som genom senare lagar blifvit
i vissa delar ändrad och genom dekretet af d. 20
Sept. 1866 infördes i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:53:41 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free