Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Probat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1600-talet genom Fermat, Pascal och Huygens. Bland dem, som
sedermera väsentligt bidragit till dess fortbildning,
må nämnas Jacques Bernoulli, Moivre, Montmort,
Daniel Bernoulli, Condorcet, Laplace och Poisson.
G. E.
Probat (Lat. probatus), pröfvad och godkänd,
bepröfvad, befunnen duglig. – Probatum est,
(medlet) har visat sig duga; det hjelper.
Probenreuter [pråbenröjter], T. (af probe, varuprof,
och reiter, ryttare), »profryttare», handelsresande,
kringresande handelsombud. Jfr Commis voyageur.
Probera (Lat. probare), pröfva, profva, undersöka;
medelst prof utröna halten af ädel metall i en
legering.
Proberkonst, metallproberingskonst, dokimasi,
kunskapen att i liten skala ur mineralier, malmer,
salter, metallurgiska produkter o. s. v. utdraga och
bestämma halten af deri ingående ämnen. Proberkonsten
är sålunda af stor vigt såväl för utarbetandet
som för kontrollerandet af metallurgiska
processer. Egentligen är den analytiska kemien en
afdelning af proberkonsten; men man brukar stundom
i inskränktare mening med benämningen proberkonst
endast afse de prof, som utföras på torra vägen,
d. v. s. med tillhjelp af värme i smärre försöksugnar,
och hvilka i allmänhet ej kan tillmätas den höga
grad af noggranhet, som ernås genom den på våta
vägen utförda kemiska analysen. Svenska läroböcker i
detta ämne äro utarbetade af V. Eggertz: »Om kemisk
pröfning af jern, jernmalmer och brännmaterialier»
(1870) och »Om analysering af ugnsgaser» m. m. (1882).
C. A. D.
Probernål, vid guld- eller silfverprof använd
metallnål, gjord af legering, hvars halt är känd. Vid
silfverprof användas 16 nålar af 1- till 16-lödigt
silfver, vid guldprof 24 nålar af 1 till 24 karats
guld. Med det guld- eller silfverföremål, som skall
proberas, gör man ett streck på proberstenen och
bredvid detta flere streck med nålarna, tills man
funnit den nål, hvars streck mest likna det proberade
föremålets. Jfr Guldprof och Silfverprof.
Proberskifvan, profskifvan, fys., är en tunn
skifva af metallbleck, 1 till 1 1/2 cm. i diameter, fäst
vid en i elektriskt hänseende oledande, 20 cm. lång,
smal stång af ebonit eller glas. Den användes vid
undersökningar af elektricitetens fördelning å en
laddad ledare. A. Bi-n.
Probersten. Se Guldprof, Kiselskiffer och Probernål.
Probitas laudatur et alget, Lat., »dygden berömmes
och fryser», ett uttryck ur Juvenalis’ »Satirae»,
I, 74.
Problem (Grek. problema), förelagd fråga;
tvifvelaktig sats, som kan erhålla flere lösningar;
vetenskaplig uppgift; någonting, som är svårt
att förklara, vanskligt spörsmål. – Matem. Inom
matematiken förekomma problem i både geometrien
och analysen. Emellertid är härvid att märka,
att lösningen af ett analytiskt problem (om den är
rätt utförd) omedelbart innebär ett bevis för dess
riktighet, under det i fråga om geometriska problem
den för detta ändamål verkställda konstruktionen
i allmänhet
behöfver ett särskildt bevis. Orsaken härtill är,
att i förra fallet en analytisk, i senare fallet
en syntetisk metod användes. Problemen kunna
naturligtvis stundom uppställas så, att de i och för
sig äro omöjliga, t. ex. »att upprita en liksidig
och rätvinklig triangel», eller åtminstone blott
med en viss inskränkning äro möjliga, t. ex. »att
inskrifva i en cirkel en figur, som är likformig
med en gifven fyrsiding» – här fordras nämligen,
att den gifna fyrsidingen skall hafva två motstående
vinklar tillsammans lika med två räta. Derför hör
också till den fullständiga lösningen af ett problem
den s. k. begränsningen, d. v. s. angifvandet af de
vilkor, under hvilka problemet är möjligt. Någon gång
blir lösningen för olika specialfall väsentligen
olika eller i något specialfall omöjlig, och för
denna händelse måste de olika specialfallen noggrant
bestämmas. – Inom matematikens historia finnas
vissa problem, som erhållit en särskild ryktbarhet,
t. ex. problemen om kubens fördubbling, vinkelns
tredelning och cirkelns qvadratur (se Duplicatio
cubi, Trisectio anguli och Quadratura circuli). Om
Keplers problem och trekropparsproblemet se dessa
ord. G. E.
Problematisk, tvifvelaktig, obevisad, oviss, oafgjord;
tvetydig; kännetecknad af tvifvel och ovisshet,
gåtfull. – Problematiskt omdöme. Se Modalitet 2.
Proboscidea, snabeldjuren, zool., bilda en ordning
inom däggdjurens klass. De äro de största af alla
landdjur samt hafva hög, kort och tjock bål, mycket
kort hals och rundadt hufvud. Benen äro tämligen höga,
tjocka, pelarelika, försedda med 5 korta, ända ut
sammanvuxna, med hofvar beklädda tår och platta,
hornartade fotsulor. Nosen är utdragen till en
mycket lång snabel, i hvars ände näsborrarna sitta,
och som utmärker sig genom rörlighet, känslighet
och ett i spetsen befintligt, fingerlikt utskott
samt är både lukt-, känsel och grip-organ. Snabeln
lär vara sammansatt af ungefär 40,000 ringformiga
och långsgående muskelknippen, hvarigenom hans
utomordentliga rörlighet förklaras. Han ersätter
öfverläppen och är oumbärlig för dessa djur, hvilka,
enär deras kroppsbyggnad ej tillstädjer dem att
sänka hufvudet till marken, utan ifrågavarande
organ skulle hafva svårt att föda sig. Tandbyggnaden
är mycket egendomlig. Af framtänder finnas inga i
underkäken och i den öfre blott två till ofantliga
betar utvecklade sådana tänder, hvilka sakna
rötter och alltjämt tillväxa. Hörntänder saknas
alldeles. Kindtänderna äro 6 i hvarje käkhalfva,
stora, försedda med platta tuggytor, och utgöras af
tvärställda emaljskifvor. hvilkas mellanrum fyllas af
tandben. Dessa kindtänder förefinnas dock aldrig på
en gång, utan i början blott en i hvarje käkhalfva;
bakom denna utvecklas de öfriga kindtänderna, under
det att den främsta tanden samtidigt afnötes och
faller bort i riktning framifrån bakåt, till följd
hvaraf 2 (högst 3) kindtänder samtidigt förekomma
i samma käkhalfva. Endast ett par spenar finnes; de
äro belägna på bröstet. Den tjocka huden är beklädd
med glesa hår. Ögonen äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
