Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Profetera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frivilliga sammanskott af ledamöterna (efter 1819
årlig afgift af hvarje ledamot), dels genom ganska
betydande donationer, som tid efter annan kommo
samfundet till del. Samfundet verkade hufvudsakligen
genom en mängd smärre skrifters utgifvande, genom
kringsändande af tryckta årsberättelser, eller
s. k. »cirkulär», och från 1777 genom inrättande
af kateketskolor i Stockholm för att meddela
kristendomsundervisning »dels åt personer öfver 15 års
ålder, hvilka icke hafva nöjaktig kristendomskunskap,
dels åt barn, som, antagna i tjenst på fabriker
eller i handtverk, eller af hvilka orsaker som
hälst sakna tillfälle till en daglig skolgång». Till
lärare vid dessa skolor anställdes yngre prestmän,
hvilka genom k. bref tillförsäkrades presterlig
tjensteårsberäkning på kateketplatsen, som blef en
fast ordinarie beställning. År 1838 voro kateketernas
antal tio (det nuvarande antalet). Dessutom
inrättades från 1841 för äldre barn, som ej kunde
läsa innantill, s. k. stafvareklasser, hvilka omsider
blefvo sex, men 1875 afskaffades såsom då mindre
behöfliga. Genom detta sitt nit för undervisningen af
det fattigare folkets barn blef samfundet banbrytare
för folkskoleväsendet i Sverige. En hufvuduppgift
vid dess skriftverksamhet var åstadkommandet
och införandet af goda läroböcker. Den på sin tid
mycket begagnade s. k. »Kronprinsens abc-bok», som
utom första gången 1780 (se Gillberg 1) och
var tillegnad kronprinsen Gustaf Adolf, är ett
vittnesbörd om denna samfundets sträfvan. Länge
arbetades för åstadkommande af en ny katekes; detta
försök strandade dock på flere svårigheter. Men
den första allvarsamma opinionen mot den
andelösa katekesutanläsningen utgick från detta
samfund. Ifrandet för konfirmationsaktens allmänna
införande, nitälskan för handbokens förändring samt
för erhållandet af en ny och förbättrad psalmbok höra
också till samfundets meritförteckning. Likaledes
kan man säga, att det gaf uppslag till stiftande
af flere sällskap, såsom missionssällskapet,
bibelsällskapet, vexelundervisnings- (numera
folkundervisnings-)sällskapet, sällskapet
för nyttiga kunskapers spridande, samt att det
åtminstone medelbart gaf väckelsen till inrättande af
skollärareseminarier. – Samfundets senaste »stadga»
är af d. 6 Dec. 1871. Enligt densamma har det till
uppgift »att genom skrifters utgifvande och spridning,
skolors upprättande och vård samt andra lämpliga medel
främja kristlig tro och sedlighet». Dess verksamhet är
fördelad mellan tvänne utskott, skriftutskottet och
skolutskottet, hvilkas medlemmar väljas af styrelsen
(bestående af ordförande och nio ledamöter) och som
på samfundets ordinarie årssammankomst i Mars månad
föredraga sina årsberättelser. Skriftutskottet har
bl. a. genom utsättandet af pris (senast 1886) sökt
framkalla goda inlägg i dagens religiösa frågor samt
genom spridande (sedan 1886) af kortare, lättfattliga
predikningar (»Söndagsvännen») bland dem, som genom
sina yrken äro hindrade att bevista den söndagliga
gudstjensten, såsom drosk- och
spårvagnskuskar, sökt tillgodose dessa arbetares andliga
behof. Skolutskottet verkar genom kateketskolorna,
hvilka sedan 1883 arbeta gemensamt med folkskolans
s. k. söndags- och aftonskola. Samfundets tillgångar
uppgingo vid 1885 års slut till 31,308 kr.
J. P.
Profil (Ital. proffilo, af Lat. pro, för, fram, och
filum, tråd, kontur), 1. Konturen, utlinien af en
kropp; sidoutseendet af ett hufvud eller en figur i
motsats till samma föremåls utseende framifrån (en
face) eller bakifrån. – 2. Befästningsk., ritning,
som afbildar en vertikal tvärgenomskärning af en
befästningslinies vall och graf m. m., sålunda
angifvande dess dimensioner i bredd och höjd. –
3. Landtm. Se Afvägning. – Profilering, angifvande af
konturen af ett föremål; en konturlinies fördelning
i framspringande och indragna partier, t. ex. vid
genomskärningen af en gesims; en målad eller förgylld
rand, som uppdrages längs utlinierna af ett föremål,
t. ex. af en porslinspjes.
Profit (Fr. profit, af Lat. proficere, göra framsteg,
vinna), vinst, förtjenst på en affär; gagn, fördel,
båtnad. – Profitera, draga fördel, hafva gagn (af).
Pro forma (proforma-), Lat., (endast) för formens
skull, vidtagen för syns skull, sken-; för att ej
bryta mot gammal sedvänja.
Profoss (om ordets härledning se Prost), var i äldre
tider en vid krigsmakten anställd tjensteman, som hade
att vaka öfver ordningen inom läger och qvarter,
beifra militära förbrytelser och öfva uppsigt
öfver verkställandet af militära straff. Högsta
värdigheten bland profosserna innehades af
generalprofossen, senare kallad generalgevaldiger
(se d. o.). Under honom funnos regements- och
kompani-(fane-)profosser. I en senare tid förlorade
tjensten mycket i vigt och betydenhet, och profossen
blef ett slags rättsbetjent, som hade sig ålagdt
att verkställa kroppsliga bestraffningar samt hafva
tillsyn öfver dem, som sutto i arrest. Profossens
åligganden i sistnämnda afseende hafva numera
öfvergått på väbeln, hvars befattning för öfrigt
till följd af en dermed förenad polis- och
åklagaremyndighet närmar sig profossens i äldre
tider. – Äfven stads- och häradsprofosser omtalas
i författningar från 1600- och 1700-talen såsom
verkställare af kroppsstraff, som ådömts af allmän
domstol. J. H-r.
Profryttare. Se Probenreuter.
Profskifvan. Se Proberskifvan.
Profylax, profylaktik (af Grek. profylattesthai,
akta sig för, förebygga), med., den vigtiga gren
af medicinen (se d. o., sp. 1214), som afser
att förekomma sjukdomar genom att undanrödja
orsakerna till dem. Hit höra på sätt och vis alla
sundhetsåtgärder, som skydda menniskans helsa, allt
utrotande af smittämnen o. s. v. Jfr Preventiva medel.
F. B.
Profår (T. probejahr) kallas i Sverige och några
andra land den tid, under hvilken de, som ämna blifva
lärare vid allmänna läroverk (elementarläroverk),
söka att genom deltagande i undervisningen vid ett
sådant m. m. vinna den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
