Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete / 325-326 (1889) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Propionsyra ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Prossnitz (Tsjech. Prostejov), stad i Mähren, på
den bördiga slätten Hanna, 18 km. s. v. om Olmütz,
vid jernvägen mellan Olmütz och Brünn. 18,417
innev. (1880). Tillverkning af bomulls- och
linneväfnader, landtbruksmaskiner och bränvin samt
handel med spanmål från Hanna. Staden är gammal och
var i 16:de årh. ett af hufvudsätena för Mähriska
bröderna.

Prost (T. propst, probst, ett gammalt lånord af
Lat. propositus, propostus, föreståndare. Af detta
propostus bildades senare äfven T. och Sv. profoss,
Eng. provost, med anslutning till Gammalfr. prevost,
Fr. prévôt, af Lat. praepositus), ursprungligen
(redan i Pachomius’ och Benedictus’ ordensregler)
en klosterföreståndares närmaste man. I den af
biskop Krodegang (700-talet) efter Augustinus’
regel inrättade domkapitelsinstitutionen upptogs
äfven prostämbetet. Innehafvaren af detsamma egde
att ombestyra fördelningen af gåfvomedlen bland
stiftsmedlemmarna äfvensom att under biskopens
ledning handhafva disciplinen. I denna egenskap
bar han äfven namnet arkidiakon. Vid biskopskyrkan
(caghedra, domus) erhöll han benämningen domprost
(se d. o.). Äfven den lutherska kyrkan upptog
prostnamnet. Understundom hafva superintendenterna
burit denna titel, t. ex. i det forna svenska
Pommern (jfr Leges praepositorum Pomeraniae af år
1621), likaså i Mecklenburg, der prostarna voro
ett slags vice superintendenter samt höllo årliga
synodalkonferenser hvar inom sitt område. Inom den
svenska kyrkan egde biskoparna af ålder att till
prostar på landsbygden (s. k. kontraktsprostar,
se d. o.) utse dertill skickliga prester,
hvilka skulle bistå biskopen i vården om kyrkans
angelägenheter. Någon rätt eller pligt att visitera i
kontraktets församlingar tillägges dem dock ej i den
äldsta evangeliska kyrko-ordningen. Sannolikt på grund
af Vesterås ordinantia af år 1527 blef det deremot
prostarnas åliggande att vid s. k. prosteting ransaka
om tionden. Sigismunds »Försäkring om religionen»
af år 1594 och Gustaf II Adolfs förordning af d. 24
Febr. 1617 innehålla särskilda föreskrifter i detta
hänseende. Emellertid synes det snart nog hafva
blifvit prostens ämbetspligt att biträda biskopen
i den församlingarnas tillsyn, som af honom borde
utöfvas genom visitationer. 1571 års kyrko-ordning
förordnar visserligen blott, att biskopen sjelf
årligen skulle anställa visitationer eller, om
han hade förfall eller icke medhunne dem, låta
dem förrättas af sin official, d. v. s. kapitlets
efter honom främste man, domprosten. När emellertid
domprostämbetet 1604 förenades med kyrkoherdesysslan
vid domkyrkan, torde biskopens behof af biträde
vid visitationsbestyret hafva föranledt de
s. k. prostvisitationernas uppkomst. De omtalas
första gången i de särskilda stiftens ordinantier. I
åtskilliga stift var stadgadt, att prostarna
en eller två gånger om året skulle visitera sitt
kontrakts församlingar. I andra stift åter var blott
föreskrifvet, att de skulle hålla visitationer, då
biskopen hade förfall. – Mera ansedda kyrkoherdar
utnämnas ofta af biskoparna till s. k. »prostar öfver
egna församlingar», naturligtvis utan kontraktsprostarnas vare sig
skyldigheter eller rättigheter. J. H. B.

Prostafairesis, prosthaphaeresis (af
Grek. prosthesis, addition, och afairesis,
subtraktion). 1. Inom den grekiska astronomien
detsamma, som vi kalla medelpunktseqvation (se
d. o.). – 2. Under medeltiden sammanfattades under
detta namn en mängd metoder, medelst hvilka man sökte
ersätta de besvärliga räknesätten multiplikation
och division med addition och subtraktion. Det var
särskildt inom trigonometrien man lyckades häri,
så t. ex. i en från Tyge Brahe eller Wittich
härstammande metod, stödd på den i vår trigonometri
under följande form uttryckta satsen om en produkt
af tvänne trigonometriska funktioner:

sin a . sin b =

1/2 {sin (90° - a + b) - sin (90° - a - b)}.

Prostaferesen utgjorde på detta sätt i viss mening en
förelöpare till metoden att räkna medelst logaritmer.
K. B.

Prostafgift. Se Kontraktsprost och Kronotionde.

Prostata (af Grek. prostatein, förestå;
T. vorsteherdrüse), anat., namn på en samling
rörformiga körtlar, inbäddade i en betydlig massa
glatt muskelväf, belägen kring mannens urinrör från
dess utgång ur blåsan på en sträcka af omkr. 3–4
cm. Hela massan är hård, af oregelbundet konisk
form, med den afrundade spetsen framåt. Körtlarna
mynna med flere (12–20) öppningar i dubbel rad i
urinröret. Betydelsen af deras sekret är okänd. Mot
och under ålderdomen ansväller prostata icke sällan
och vållar större eller mindre svårigheter för
urinafgången. – Prostatitis, inflammation i prostata.
G. v. D.

Prosteting. Se Prost.

Prostetunna. Se Kontraktsprost och Kronotionde.

Prosthemadera. Se Penseltungade foglar.

Prostituera (Lat. prostituere, egentl. utställa;
utbjuda, hålla till salu), offentligen prisgifva,
blottställa, utskämma, göra ett skändligt bruk af,
vanhelga; hålla fal till otukt. – Prostitution,
qvinnans utbjudande af sin egen person till otukt;
skörlefnad, yrkesmässigt och mer eller mindre öppet
bedrifven liderlighet, genom polisreglemente ordnadt
sköko-väsende; skändligt missbruk, blottställande
för allmän vanära; falhet.

Prostskilling. Se Mantalsräntan.

Prostyl (Grek. prostylos, af pro, framför, och
stylos, kolonn), byggnad med kolonner på framsidan;
särskildt ett sådant tempel, som endast å framsidan
har kolonner, och hvars framskjutande tak bäres ensamt
af dessa, ej tillika af de förlängda sidomurarna,
anterna (se d. o.). Typen förekommer ofta hos
romarna. Upprepas samma anordning å bakre gafveln,
uppkommer en amfiprostyl (se d. o.). En sådan är
t. ex. Nike-templet, på sluttningen af Akropolis.

Prosyllogism (af Grek. pro, före, och syllogismos,
slutledning). Se Episyllogism.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>