- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
337-338

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Protopop ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sällan förekommer en rotationsrörelse hos
protoplasman, som då strömmar ständigt i samma
riktning rundt om ett större centralt saftrum, upp
efter ena cellväggen och ned efter den motsatta i
en oafbruten kretsgång. – Naken protoplasma bildar
den kryptogama hancellen, spermatozoiden, som är
försedd med en flimmertråd, eller cilie, medelst
hvilken denna befruktningsdugliga protoplasma,
som för öfrigt har mycket vexlande form, kan fritt
simma omkring i vatten, som alltid är ett nödvändigt
medium för befruktningen. Man har visserligen icke
kunnat påvisa några konstanta kemiska eller fysiska
egenskaper, som kunna skilja könscellernas protoplasma
från andra cellers. Men någon biologisk skilnad
måste dock finnas mellan dessa olika slags cellers
protoplasma, likasom man äfven måste antaga, att det
finnes en väsentlig olikhet mellan en hancells och en
honcells protoplasma, ty det är annars obegripligt,
hvarför en förening mellan dem är nödvändig,
för att en äggspor eller ett embryo skall kunna
uppkomma. Denna åtskilnad i egenskaper mellan hanlig
och honlig protoplasma ådagalägges ovedersägligt genom
bastardbildningar, i hvilka afkomman tydligen
ärfver form och egenskaper från både fadern och modern.
O. T. S.

Protopop, protopresbyter (af Grek. protos, den
förste), är i den grekisk- ryska kyrkan en titel,
som motsvarar den gamla titeln arkipresbyter i
den romersk-katolska och hos oss är jämförlig
ungefär med domprost, till en del också med
kontraktsprost. Vid hvarje katedral och äfven
vid åtskilliga andra stadskyrkor finnes en
protopop. Han bär en särskild ämbetsdrägt.
J. P.

Protopterus annectens Ow., zool., en märkvärdig
fiskart, hörande till lungfiskarnas (Dipnoi) ordning
eller underordning samt fam. Sirenidae. Den har,
liksom öfriga hithörande fiskar, såväl gälar
som lungor och öfverensstämmer häruti med
vattenödlorna. Kroppsformen är långsträckt,
tillplattad från sidorna. Hufvudet är bredt,
nedplattadt, munöppningen stor. Två främre och två
bakre extremiteter förefinnas. De äro ledade och
försedda med en kort fenhinna med horniga strålar. På
ryggen finnes äfvenledes en af strålar stödd hinna,
som fortsätter rundtom stjerten och motsvarar de
vertikala fenorna. Fjällbeklädnaden går ända fram på
kinderna. Denna fiskart förekommer i hela tropiska
Afrika och är allmän i vestra Afrika, hvarifrån den
ej sällan förts öfver till Europa. Då de vattendrag,
der den lefver under den heta tiden, uttorka,
gräfva dessa fiskar sig ner i bottendyn, hvarest
de, omgifna af ett slags hölje af slem, qvarstanna,
tills vid regntiden vattendragen åter fyllas. Derest
det torkade omhöljet af gyttja ej skadas, låta de i
detta tillstånd transportera sig och föras inneslutna
på detta sätt numera ej sällan till Europa. Denna
fisk är uteslutande rofdjur samt lefver af fiskar,
grodor och mindre vattendjur. Den uppgifves nå en
längd af omkr. 2 m. Köttet skall vara välsmakande.
R. L.

Protorganismer. Se Protozoa.

Prototyp (af Grek. protos, först, och typos, form,
förebild), urtyp, urbild, första förebild, grundform.

Protozoa (af Grek. protos, den förste, och zoon,
djur), urdjur, zool., kallas de lägst stående
djuriska organismerna, bildande den första typen eller
den första klassen i djurverldens system, framstäldt,
såsom numera är vanligt, i uppåtstigande ordning
efter utvecklingens olika grad. Urdjuren hafva ringa
storlek och enkel byggnad, sakna särskilda af celler
och väfnader sammansatta organ samt hafva öfvervägande
könlös fortplantning. Gränsen mellan urdjuren och de
till protist-riket (se. d. o.) numera förda lefvande
varelserna är i många fall svår att uppdraga. Till
urdjuren fördes icke länge sedan Schizomycetes,
eller klyfsvamparna (bakterierna), och Myxomycetes,
eller slemsvamparna, hvilka numera med rätta
antingen räknas till protofyterna eller inordnas i
protistriket. Urdjuren bestå ofta af endast en naken
protoplasmaklump, såsom Amoeba (se d. o.); eller ock
är denna protoplasma omgifven af ett ofta prydligt
bygdt skal, såsom hos foraminifererna, en afdelning
af Rhizopoda (se d. o.). Den 2:dra afdelningen
bland urdjuren bildas af infusorierna (se d. o.).
O. T. S.

Protuberans (af Lat. protuberare, svälla
fram). 1. Astron. Se Solen. – 2. Med., utsprång,
t. ex. en upphöjning på hufvudskålen.

Proudhon [-dä’ng], Pierre Joseph, fransk socialist,
f. i Besançon 1809, af samma slägt som den lärde
juristen Victor P. (f. 1758, d. 1838), började sin
bana som typograf och slog sig sedermera ned i Paris
såsom publicist. 1848 invaldes han i Konstituerande
församlingen för depart. Seine. Följande år dömdes
han för sitt skriftställeri till tre års fängelse,
och efter sin frigifning (Juni 1852) drog han sig
tillbaka till privatlifvet. Död i Passy 1865. –
P. var en trogen och långt avancerad representant
för de mot allt bestående fientliga riktningarna i
det moderna Frankrike. Religion och samhällsskick
angrepos af honom med samma hänsynslöshet. Egendomen
(i dess nuvarande form) är stöld, så lärde han i sitt
bekanta arbete Qu’est-ce que la propriété? (1840;
många uppl.). I sitt verk Système des contradictions
économiques, ou philosophie de la misère
(2 vol.,
1846; många uppl.) opponerar han sig visserligen emot
den egentliga kommunismen, hvilken han betraktar blott
som ett genomgångsstadium i slägtets historia. Men
deremot angriper han der häftigt tron på Guds
tillvaro samt på odödlighet och moral. I sin mest
kända skrift, Confessions d’un révolutionnaire
(1849, 3:dje uppl. 1851; med anledning af denna utgaf
A. Nyblaeus 1864 sin skrift »Om statsmaktens grund
och väsende»), förklarar han all slags öfverhet, den
borgerliga såväl som den andliga, vara en kränkning
af menniskans oförytterliga rätt till jämnlikhet med
sina medmenniskor, hvilken skall upphöra, så snart
vi nått fullmyndighetens ståndpunkt. P:s inflytande
på de revolutionära riktningarna har varit mycket
stort. I många dithörande kretsar har han länge gällt
rent af som en apostel. Ingen lär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free