Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prytz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Satsjeu, öfvergick bergskedjan Nan-sjan, den östra
fortsättningen af det 1876 upptäckta Altyn-Tag, och
närmade sig sin route 1872–73; men i det han höll sig
mera åt vester, lyckades han framtränga 3 breddgrader
längre mot s. och komma Lhasa 267 km. nära. Vid
berget Bumsa (32° n. br.) möttes expeditionen
af sändebud från Dalai-Lama, som förbjöd den att
framtränga längre, hvarför P. i midten af Dec. måste
anträda återvägen. Under stora strapatser, genom
stark köld, snö och stormar öfvergick P. Kuenluns
mer än 4,000 m. höga bergskedja, hvilken han vid
detta ställe kallade Marco-Polo-berget. Derefter
undersökte han trakten kring Kuku-nor och gjorde
en utflykt till Hoanghos öfre lopp för att om
möjligt nå denna flods källområde, hvilket dock
till följd af de branta bergskedjorna visade sig
omöjligt. Längs Alasjan på bekanta vägar återvände
han öfver Urga till Sibirien (Nov. 1880). Sin fjerde
expedition anträdde han i Nov. 1883 från Kiachta,
drog genom öcknen Gobi till Alasjan och östra
Zaidam, upptäckte på 4,140 m. höjd Hoanghos källor
och framträngde ända till Jang-tse-kiang. I April
och Maj 1885 undersökte han trakten mellan Lob-nor
och Keria för att öfver de berg, som skilja Chotan
från döt egentliga Tibet, intränga i sistnämnda land;
men öfvergången omöjliggjordes genom kinesernas
förhuggningar, och P. drog derför till Chotan för
att öfver Aksu återvända till Karakol i närheten af
Issik-kul (Nov. 1885). Under förberedelserna till
en femte forskningsresa afled P. hastigt i Karakol
d. 1 Nov. 1888. Från sina resor hemförde P. ofantligt
rika zoologiska och botaniska samlingar, med hvilkas
bearbetande många fackmän i åratal komma att vara
sysselsatta. Hans reseberättelser äro dels intagna
i kejs. ryska geografiska sällskapets publikationer,
dels utgifna i särskilda, med kartor rikt utrustade
arbeten på ryska (1875–76, 1883 och 1888, de båda
förstnämnda äfven öfversatta till tyska). Ryska
vetenskapsakademien har börjat (1888) utgifvandet
af de vetenskapliga resultaten af hans resor (på
ryska och tyska).
Przevaljskijs häst, Equus Przevalskyi, zool., hör
till hästslägtet inom hästdjurens familj (Equidae),
hofdjurens ordning (Perissodactyla) och däggdjurens
klass. Såsom det nämnes i artikeln Hästen, anses
tarpanen och dvärghästen (koomrah) för stamformer
till den tama hästen. Ett nytt bidrag till lösandet
af den omtvistade frågan om dennes härkomst har man
erhållit genom den berömde ryske upptäcktsresanden
Przevaljskij, som under sin vistelse i Saisan fick sig
tillsändt skinnet af en vild häst, hvilket skänktes
till zoologiska museet i Petersburg. Hästen från
Saisan är, i motsats till tarpanen, en från tamhästen
skild art, men mera åsnelik än den sistnämnda. En
hufvudskilnad mellan hästen och åsnorna är den att
hästen har hornartade vårtor icke blott på fram-, utan
äfven på bakbenen, hvaremot de hos åsnorna förekomma
blott på frambenen och egentligen utgöras af hårlösa
fläckar. I detta hänseende är det af Przevaljskij
erhållna djuret verkligen
en häst, icke en åsna, detta äfven med hänsyn
till hofvarnas breda form och benens kraftiga
byggnad. Annorlunda synes förhållandet vara med
svansen. Mellan hästens korta, breda, undertill nakna
svans, som ofvanpå och på sidorna är ända från roten
besatt med långa hår, och åsnans långa, trinda, på
alla sidor hårbevuxna, men endast i spetsen med en
längre hårqvast utstyrda »kosvans» råder en bestämd
olikhet. Den nya hästen har en åsnesvans, låt vara att
den mera än hos någon annan medlem af hästfamiljen
närmar sig tamhästens. Equus Przevalskyi är således
en egen art, en verklig häst, men med tendens till
åsnorna och, mera än någon hittills känd art,
en mellanform mellan båda grupperna. Han är för
öfrigt liten, starkt byggd, med korta, kraftiga
ben, gulaktig, med hvit underkropp, kort nos,
upprättstående, gulbrun man, ingen lugg och små,
spetsiga öron. Nedåt mot hofvarna blifva fötterna
svarta, och samma färg har svansqvasten. Den mörka
ryggstrimma, som finnes hos åtskilliga former af åsnor
och ljusa tamhästar, saknas alldeles. I benbyggnaden
säges denna häst komma tamhästen nära. Om den nya
artens utbredning och lefnadssätt känner man ännu
intet. C. R. S.
Przibram. Se Pribram.
Pråm, i allmänhet ett flatbottnadt, mindre
transportfartyg, som begagnas att föra last till eller
från större fartyg eller att förflytta sådana inom ett
hamnområde. Pråmen fortskaffas efter omständigheterna
medelst bogsering, rodd eller stakning.
J. G. B.
Prånga, sjöv. Se Pressa 2.
Prägleskatt (myntningsafgift), afgift till myntverket
för myntning och för prägling af medaljer. Se Krona,
sp. 105, och Myntverk, sp. 600.
Präri (Fr. prairie, äng) är den benämning, som de
franske kolonisterna gåfvo åt de stora, bördiga,
trädlösa slätterna i Nord-Amerika mellan Ohio i
ö. samt de torra stepperna i v., således staterna
Ohio, Indiana, Illinois och Iowa, södra delen af
Michigan, norra delen af Missouri samt delar af
Wisconsin. Nebraska och Kansas. Prärierna äro dels
jämna, dels vågiga (Eng. rolling prairies), voro förr
endast bevuxna med ett yppigt gräs, genomströfvades af
ofantliga hjordar af bisonoxar och voro äfven tillhåll
för ett rikt djurlif i öfrigt, men tillhöra nu de
bördigaste sädesproducerande trakter på jorden, der
Gamla verldens alla sädesslag bredvid den amerikanska
majsen frodas i den yppigaste rikedom. De skoglösa
slätterna i Louisiana och Texas plägar man utmärka
med namnet savanner.
Prärihunden, Cynomys ludovicianus, zool., hör till
familjen ekorrdjur (Sciuridae) inom gnagarnas
ordning och däggdjurens klass. Kroppen är kort
och tjock, hufvudet stort, kindpåsarna förkrympta,
öronen mycket små, svansen kort, yfvig och likformigt
hårbevuxen, framfötternas tumme tydlig och försedd
med stor klo. Färgen är ofvan ljust rödbrunaktig,
med inblandadt grått och svart, undertill smutshvit;
svansen har vid spetsen bruna band. Längden utgör 40
cm., hvaraf 7 cm. komma på svansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
