Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prytz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prärihunden, som af canadiska pelsjägare fått sitt namn på
grund af sitt skällande läte, lefver på Nord-Amerikas
slätter (prärier) i vidsträckta samhällen, hvilka man
på grund af deras storlek kallar »byar». Jordhögar,
hvar och en utgörande fullt ett vagnslass, äro der
uppkastade på 5–6 m. afstånd från hvarandra framför
ingångarna till de hålor, hvilka prärihundarna gräft
till bostäder åt sig, och som hafva än en, än två
ingångar. Trampade stigar leda mellan bostäderna,
och det ser ut, som rådde stor vänskap mellan
dessa djur. Vid valet af plats för sina »byar»
synas prärihundarna fästa sig vid förekomsten af ett
slags kort, krusigt gräs (Sesleria dactyloides), som
tillika med en rot utgör deras enda föda. I »byarna»
råder en liflig verksamhet; men derunder äro djuren
väl på sin vakt och försvinna, då fara synes hota,
ögonblickligen i sina hålor för att snart åter
försigtigt titta fram. Tillsammans med prärihunden
pläga skallerormar och präriugglor lefva, ofta i samma
håla, i fred och ro. I slutet af Okt. tillstoppar
prärihunden ingångarna till sitt bo, faller derefter i
dvala och visar sig icke åter, förrän vårvärmen väckt
honom till nytt lif. Hans kött är välsmakande, hvarför
han ock faller byte för jägaren. C. R. S.
Prärihönsslägtet, Tympanuchus, zool., hör
till familjen orrfoglar (Tetraonidae) inom
höns-foglarnas ordning (Gallinae) och foglarnas
klass. Det igenkännes på tvänne långa, af omkr. 18
smala fjädrar bildade tofsar, som hänga ned på ömse
sidor af halsen och betäcka nakna ställen af huden,
hvilka i sin ordning beteckna läget för blåsartade,
med luftröret i förbindelse stående hudsäckar. –
Dit hör prärihönan, T. cupido, som ofvan är svart,
blekröd och hvit, undertill blekt brun och försedd
med hvita tvärband, på buken hvitaktig. Kinderna och
strupen äro gulaktiga, halsens långa fjädrar mörkbruna
på yttre och blekt gulröda i inre fanet, vingpennorna
gråbruna, med mörka tvärband, stjertpennorna grå,
med svart spets, näbben mörkt hornbrun och benen
orangegula. Längden utgör 45 cm. Prärihönan förekommer
uteslutande på slätterna i Nord-Amerika (numera
vester ut, men förr äfven öster om Mississippi). Hon
tillbringar sin tid på marken, och endast för att
afplocka bär och frukter flyger hon upp i buskar
och träd. Störes hon plötsligt, så flyger hon upp,
men annars gömmer hon sig vid annalkande fara på
närmaste skyddande ställe och trycker der. Artens
vanliga läte skiljer sig föga från tamhönsens; men
under parningstiden har hannen högst egendomliga
läten. Han blåser då upp halsens luftsäckar, böjer
ned hufvudet till marken och utstöter rullande toner
af vexlande styrka, hvilka något likna ljudet af en
stor trumma. Efter parningstiden skrumpna luftsäckarna
ihop och förminskas betydligt i storlek. Prärihönsen
slå sig mot vintern tillsammans i stora skaror,
hvilka vid vårens början upplösas i flockar på 20
eller flere stycken. Hvarje sådant sällskap utser åt
sig en plats, der det håller sin lek. Äggen äro 8–12,
och ungarna uppfödas af modern ensam. Dessa foglars
föda utgöres af
växtämnen och små djur af allahanda slag. Prärihönan har
många fiender i rofdjur och roffoglar äfvensom i
menniskorna, som förr ohejdadt förföljt henne. Fångna
prärihöns skulle enligt Audubon blifva snart tama och
med lätthet kunna förmås att rufva i fångenskapen. Så
är, enligt Brehm, dock ej händelsen [i] zoologiska
trädgårdar. Försök att acklimatisera denna nyttiga
fogelart i Europa böra således ske i fria naturen
och i större skala. C. R. S.
Präriugglan, Pholeoptynx hypogaea, zool., hör till
dagugglornas underfamilj (Surnini), ugglornas familj
(Strigida). Hon visar så mycken öfverensstämmelse
med den till samma slägte hörande kaninugglan
(se d. o.), att hon ofta betraktas som till arten
sammanfallande med denna, är hemma i Nord-Amerika
och lefver i de af prärihundarna uppförda »byarna»,
c. R. S.
Prärivargen. Se Kayoten.
Prätigau l. Prättigau (Lad. Val Partenz), högdal
i schweiziska kantonen Grisons, sträcker sig med
omkr. 40 km. längd från Silvrettaglacieren mot
n. v. till den vilda, af borgruinen Fragstein
(Ferporta) beherskade ravinen Klus, genom hvilken
dalens vattendrag, Landquart, faller ut i
Rhendalen. P. har omkr. 9,000 innev., de fleste
protestanter, hvilkas förnämsta näringsfång äro
jordbruk och fruktodling, boskapsskötsel samt
bearbetning af dalens kalk- och skifferbrott. Med
Rhendalen och Davos är P. förenadt genom postväg,
och öfver Rhätikon, som begränsar P. på norra sidan,
gå flere gångstigar till Vorarlberg.
Pröfning kallas i det bibliskt kyrkliga språket
hvarje af Gud menniskan tillskickad händelse
eller belägenhet, hvarigenom hon sättes liksom
på prof, och hvars ändamål är att väcka henne,
att stärka hennes tro, att rena henne eller att
befordra hennes tillväxt i helgelse. Jfr Frestelse.
J. P.
Pröfningskomité. Se följ. art.
Pröfningsnämnd, förv., den högsta af de tre nämnder
af skattskyldiga, som årligen tillsättas för att
ombestyra taxeringsbevillningen. En pröfningsnämnd
tillsättes för hvarje län och för Stockholms stad
samt består af 20, högst 30 ledamöter, hvilka
K. M:ts befallningshafvande eger utse bland de
af taxeringsnämnderna dertill föreslagne. Minst
hälften (i Stockholm minst en fjerdedel) af
ledamöterna skall vara fastighetsegare, och ett
efter beskattningens belopp och de skattskyldiges
mängd lämpadt antal näringsidkare och löntagare
bör finnas i nämnden. Pröfningsnämnden, som
sammanträder i länets residensstad under senare
hälften ät Sept. (i Stockholm under förra hälften
af Okt.) under ordförandeskap af landshöfding (för
Stockholm öfver- eller underståthållare) eller af
nämnden vald ordförande, har till uppgift att granska
bevillningstaxeringarna samt pröfva och afgöra besvär
eller annars framställda anmärkningar med anledning
af taxeringsnämndernas åtgärder och beslut och eger
efter verkställd pröfning besluta ändring, rättelse
och tillägg i de senast församlade taxeringsnämndernas
taxering i enlighet med rättvisa och billighet. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
