Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psalmbok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i religiösa åsigter, hvilket utmärkte början
af 1800-talet, som ock i den förkastelsedom, som
uttalades öfver detsamma både af den fosforistiska
skolan och särskildt af J. O. Wallin. Föranledd
af en skrifvelse från ärkeb. Lindblom, uppdrog
derför regeringen d. 24 Okt. 1811 åt Svenska
akademien att bland sina medlemmar utse ledamöter
af en ny komité, och på detta sätt uppstod
psalmbokskomiten af 1811–19, till hvilken, bl. a.,
hörde J. Lindblom (ordförande), J. G. Oxenstierna,
G. G. Adlerbeth, C. G. af Leopold, F. M. Franzén och
J. O. Wallin. Redan från början öfvertogs arbetets
ledning af den sistnämnde. Icke mindre än 4 förslag
utarbetades (1812, 1814, 1816 och 1819), af hvilka
de tre sista utgåfvos på trycket. Ännu i förslaget
1814 (Förslag till förbättrade Kyrko-Sånger. Till
K. Maj:t i underdånighet uppgifvit (!) af den för
detta ändamål förordnade komité.) iakttogs en
i förslagen af 1809 och 1812 tillämpad anordning
att bibehålla de gamla psalmerna på de nummer
de innehade i psalmboken af 1695, hvarigenom all
systematisk ordning omöjliggjordes. Förslaget af
1814 eger sålunda icke mindre än 43 rubriker. Först i
psalmböckerna af 1816 (Förslag till Svensk Psalmbok,
utgifvit af J. O. Wallin) och af 1819 öfvergaf Wallin
denna olämpliga indelning och gaf åt det förra 7,
åt det senare 5 hufvudafdelningar. I Jan. 1819
godkände K. M:t den nya psalmboken, hvars införande
till begagnande dock lemnades åt församlingarnas
fria val. I allmänhet blef den snart införd öfver
hela riket. Här och der, särskildt i Norrland,
yppades dock missnöje med den »nya boken», som,
menade man, icke var alldeles fri från neologisk
bismak. Detta kan förklara, att ännu under senaste
år nya upplagor af 1695 års psalmbok blifvit utgifna
(t. ex. i Kalmar 1872, Umeå 1875 och Luleå 1877). –
Kyrkomötet 1868 begärde hos K. M:t en revision af
1819 års psalmbok, på grund hvaraf K. M:t d. 25
Okt. 1872 uppdrog åt domprosten C. A. Torén i Upsala
att granska denna psalmbok och utarbeta förslag till
ett revisionsarbete, men då Torén d. 20 Jan. 1883
förklarade sig hafva varit hindrad att fullgöra
uppdraget och begärde tillsättandet af en komité,
utsåg K. M:t (med stöd af en skrifvelse från 1883
års kyrkomöte) d. 7 Dec. 1883 en ny psalmbokskomité
bestående af domprosten Torén, d:r C. D. af Wirsén,
d:r S. Cavallin och lektor U. L. Ullman, hvarjämte
en granskningsnämnd (ärkebiskop A. N. Sundberg samt
biskoparna J. Andersson och A. Th. Strömberg) blef
tillsatt. Denna komité, som enligt instruktionen
skulle handla med all varsamhet, har utarbetat
ett nytt förslag, som med all säkerhet lär blifva
färdigtryckt innevarande år (1889). Med afseende på
uppställningen har den förändring blifvit vidtagen,
att den dogmatiska indelningen fått gifva vika för en
liturgisk. – Äfven en mängd psalmböcker, afsedda att
begagnas vid enskild andakt eller vid separatistisk
gudstjenst, har sett dagen i vårt land. De vigtigaste
bland dem äro: Mose Och Lamsens Wisor, af Georg
Lybecker (1717; många uppl.); Andelig Dufwo-Röst,
af O. Kolmodin (1734; många uppl.); Sions Sånger (1743,
45, i herrnhutisk anda; många uppl.); Psalmer och
Lofsånger för enskildt och offentlig gudsdyrkan (1870;
metodisternas psalmbok) och Psalmbok för Nya kyrkan,
utg. af A. Th. Boyesen. (1879; swedenborgsk psalmbok).
I Finland har den svenska psalmboken af 1695 blifvit
bibehållen till våra tider, fastän kraftiga försök
blifvit gjorda att få en ny psalmbok till stånd,
dels genom psalmbokskomitéer, dels genom utgifna
psalmboksförslag, t. ex. Förslag till Svensk
Psalmbok för Finland (Stockh. 1857) och Förslag
till Sv. Psalmbok för de evang. luth. församl. i
Finland (revideradt 1868 och 1879). En sådan blef
äfven antagen, af kyrkomötet 1886, för både den
svenska och finska församlingen. Den nya boken blir
obligatorisk från d. 1 Jan. 1897, men redan 1:sta
adventssöndagen 1888 och ännu mer d. 1 Jan. 1889
infördes den frivilligt i många församlingar. –
I Danmark anbefalldes 1569 en psalmbok af kyrkoherden
vid Vor frue kirke i Köpenhamn, H. Thomissön, till
allmänt begagnande, men denna lemnade 1699 plats för
den af biskop T. Kingo (d. 1703), under medverkan af
en komité, utarbetade psalmboken, som i omkr. 100 år
användes i hela Danmark och Norge, men som delvis
utträngdes (1740) af E. Pontoppidans sångsamling
(hvilken dock i hufvudsak bestod af Kingos psalmer,
men med tillsats af pietistiska sånger). En psalmbok
i upplysningsstil fick den danska kyrkan i den
1798 utgifna Evangelisk-christelige Psalmebogen,
som trots sin erkända uselhet blef ganska allmänt
använd och ännu här och hvar är i bruk. En komité
utarbetade (på uppdrag af Roskilde Præsteconvent)
en Psalmebog til Kirke og Huusandagt, hvilken
genom k. resol. d. 22 Febr. 1855 autoriserades
till frivilligt bruk, 1872 fick ett »Tillæg»
och f. n. nyttjas i de flesta församlingar i
Danmark. På icke få ställen, i synnerhet der en
grundtvigiansk anda herskar, användas dock, med
vederbörligt tillstånd, särskilda sångsamlingar. –
I Norge nyttjades, efter skilsmässan från Danmark,
en Evangelisk-christelig Psalmebog til Brug ved Kirke
og Huusandagt, utgifven på föranstaltande af Depart.
for Kirke og Undervisningsvæsenet. Dessutom finnes
såsom tillägg till denna psalmbok ett Psalme-udvalg,
som tillkommit genom en »Menigheds Committee
i Christiania». Genom k. resol. d. 10 Sept. 1853
har medgifvits, att detta tillägg får begagnas, vid
sidan af psalmboken, vid gudstjensten i Vor Frelsers
församling i Kristiania. Genom k. resol. d. 16
Okt. 1869 har en ny psalmbok (Kirkesalmebog, efter
offentlig foranstaltning samlet og udarbeidet ved
M. B. Landstad) blifvit autoriserad till frivilligt
antagande, och denna psalmbok är f. n. den i Norge
allmännast begagnade. Jfr J. V. Beckman: »Den nya
swenska psalmboken, framställd uti försök till
swensk psalmhistoria» (1845) och »Svensk psalmhistoria
i sammandrag» (1863); Alb. Hildebrand: »Svenska
kyrkans psalmbokskomitéer och psalmboksförslag
under 1700-talet och början af 1800-talet» (1884)
och V. Bang: »Biogr. oplysn. om danske og norske
forfattere og oversættere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
