- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
375-376

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psalmbok ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upprepas huru många gånger som hälst, som man fortfar
att betrakta föremålet. En enkel ritning utan skuggor
på ett plan kan understundom synas föreställa tvänne
olika solida figurer eller en och samma figur,
sedd från två olika håll, t. ex. en ofvanifrån sedd
stympad kon och det inre af ett rör. Detta inträffar,
när båda dessa figurer hafva samma projektionsfigur
i planet. Af de båda lika stora sektorerna i fig. 1
synes den högra vara större än den

illustration placeholder
Fig. 1.
</img>

andra, emedan ögat väntar sig ett afsmalnande mot
höger. De tre i verkligheten parallella linierna i
fig. 2 tyckas omvexlande konvergera

illustration placeholder
Fig. 2.


och divergera. – Psevdoskopiska bilder kunna
visa sig, såväl när man betraktar ett föremål med
ett öga, som när båda ögonen användas och äfven
vid stereoskopbilder. Wheatstone har uppfunnit
ett instrument, som han benämner psevdoskop,
och hvarmed bilder, som i stereoskopet visa sig
konvexa mot åskådaren, synas konkava och tvärtom.
R. R.

Psevdosymmetri (af Grek. psevdes, falsk), miner.,
det förhållande, då kristaller af lägre symmetrigrad
äro sammanvuxna så, att de visa en högre grad
af symmetri än det kristallsystem, till hvilket
de höra. Förhållandet benämnes äfven mimesi,
och kristallerna kallas mimetiska kristaller.
Ant. Sj.

Psidium L., bot., farmak., ett slägte af vackra
träd, hörande till nat. fam. Myrtaceae R. Br.,
kl. Icosandria L. Blomfodret är sambladigt,
5-klufvet, blomkronan 5-bladig. Frukten sitter under
blomman och är vid mognaden ett enrummigt, mångfröigt
bär. Detta slägte tillhör ursprungligen Syd-Amerika
och Vestindien, men flere arter af detsamma äro
öfverflyttade till Asiens varma trakter. Ps. pomiferum
L. och Ps. pyriferum L. (numera sammanförda under
Ps. Guajava Raddi) hafva särdeles välsmakande,
syrliga frukter (»guavas» enl. Lindley), af
hvilka med vatten beredes en läskande dryck åt
febersjuka. Rotbark och blad hafva användning såsom
sammandragande läkemedel. Flere andra arter lemna
angenäma bärfrukter. O. T. S.

Psilander, Gustaf von, friherre, sjömilitär,
sonson till Petrus Nicolai Psilander, som
1614–31 var kyrkoherde i Hvittaryds, Berga och
Dörarps församlingar inom Kronobergs län, och
som blef stamfader för friherrliga ätten von
Psilander samt adliga ätterna Psilanderhielm
och Psilandersköld. Gustaf P. föddes d. 16
Aug. 1669 i Stockholm, började sin tjenstgöring
vid amiralitetet såsom kompaniskrifvare 1687, blef
följande året arklimastare och 1689 konstapel,
men fick s. å. tillåtelse att gå i holländsk
tjenst, till en början som matros. Han deltog i
holländska flottans strider de följande åren och
återkom till Karlskrona 1695. Året förut hade han
blifvit underlöjtnant vid svenska amiralitetet
samt befordrades till öfverlöjtnant 1697 och
till kapten 1700. Såsom sådan förde han 1704
50-kanonskeppet »Öland», som hade att konvojera
åtskilliga svenska handelsfartyg förbi engelska
kusten. Utanför Orfordness mötte han d. 28 Juli en
engelsk eskader af 8 linieskepp och 1 fregatt under
befäl af schoutbynachten W. Whetstone. Uppfordrad
att medelst flaggans strykande helsa de engelska
örlogsskeppen, vägrade han denna helsning, hvilken
han fann förödmjukande för svenska flaggan. Följden
blef ett skarpt lag från 54-kanonskeppet »Worcester»,
det främsta i den engelska eskadern, men P. gaf ett så
kraftigt svar, att »Worcester» backade undan. Äfven
ett annat skepp, som kom upp längs »Ölands» sida,
måste vika för det svenska skeppets eld. Från kl. 1/2
1 till kl. 5 e. m. (»i 9 glas») fortsatte P. den
ojämna striden, men sedan »Öland» blifvit å alla
sidor omringadt, stängerna gått öfver bord och
skeppet ej längre kunde manövrera, måste han gifva
sig. Af fartygets besättning voro 16 döda och 37
sårade. Det hjeltemodiga försvaret väckte emellertid
sådant uppseende, att P. blef på det mest smickrande
sätt mottagen i England, hvarjämte drottning Anna
erbjöd honom en högre plats inom engelska marinen. Då
han emellertid vägrade att gå ur svensk tjenst, lät
drottningen åter iståndsätta skeppet »Öland» samt
tillät honom att dermed återvända till Sverige Der
gick det sedermera raskare med hans befordringar. Han
blef holmmajor i Karlskrona 1710, adlades 1712, blef
Viceamiral 1714, amiral 1715, landshöfding å Gotland
1716, friherre 1719, landshöfding i Kalmar län och
å Öland 1728 och president i Amiralitets-kollegium
1734. P. afled i Karlskrona d. 18 Mars 1738. Han
skildras såsom en storväxt man, med ädelt och
vackert yttre samt till sinnet lätt och glad. Svenska
akademien lät 1831 öfver honom slå en medalj. »Ölands»
strid är besjungen af Oscar Fredrik (kon. Oskar II) i
»Ur svenska flottans minnen» och på duken skildrad af
marinmålaren J. A. S. Berg (Nationalmuseum). P. O. Bm.

Psilanderhielm, Nils, mineralog, brorson till
frih. Gustaf von Psilander, föddes i Karlskrona d. 26
Nov. 1706, företog efter slutade studier vid Upsala
akademi resor i vetenskapligt syfte till Öland och
Gotland, tog närmare kännedom om de norska bergverken
samt öfverlemnade, vid återkomsten till Sverige 1727,
till Bergskollegium de anmärkningar han under dessa
resor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free