Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psilandersköld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blommor samt nästan cirkelrunda baljor, gifver
en röd saft, som intorkad utgör det officinella
kino (se d. o.). Af P. santalinus L. fil., som
har 1–2 pariga blad, gula, rödstrimmiga blommor
och rundadt skärformiga baljor, erhålles drogen
lignum Santali rubrum, rödt sandelträ. Af Pt
draco L. fås ett rödt harts (se Drakblod).
O. T. S.
Pteroclidae. Se Stepphönsen.
Pterodactylus. Se Pterosauria.
Pteroglossus. Se Pepparätarna.
Pteromys. Se Flygekorr-slägtet.
Pterophyllum Brongniart, bot. paleont., ett inom
trias och juraperiodens äldre lager förekommande
cykadéslägte (se Cycadeae), hvars blad äro
regelbundet delade i rätvinkligt utstående, nästan
rektangulära flikar. Dessa äro fasta på bladspindelns
sidor. Slägtet grundades på tvänne bladaftryck från
Hör i Skåne, hvilka dock numera blifvit förda till
ett annat slägte. A. G. N.
Pteropina. Se Flyghundar.
Pteropoda, fenfotingar, zool., benämnes en större
grupp (underklass) bland Gastropoda, bukfotingarna
i vidsträckt bemärkelse, kl. III bland Mollusca
(blötdjuren). De äro hermafroditer, med icke skarpt
begränsadt hufvud, rudimentära ögon samt nedom
munnen två åt sidorna ställda fenor, hvilka röras
likt vingar, och genom hvilkas slag djuret lifligt
flyttar sig fram i vattnet. Somliga pteropoder
hafva ett yttre skal (ordn. Thecasomata Blainv.);
andra sakna sådant (ordn. Gymnosomata Blainv.).
O. T. S.
Pteropus. Se Flyghundslägtet.
Pterosauria (af Grek. pteron, vinge, och savros,
ödla), en utdöd ödlegrupp med fogel-likt yttre,
pnevmatisk benbyggnad, framfötternas yttersta finger
starkt utdraget och medelst en flyghud förenadt med
bakfötterna. Halsen och det stora hufvudet likna
foglarnas. Ögonen äro försedda med sklerotikalring. De
vigtigaste hithörande slägtena äro Pterodactylus
med kort och Rhamphorhynchus med lång stjert samt
Pteranodon, som saknar tänder. Pterosaurierna
förekomma i jura- och kritsystemen. B. L-n.
Pterycombus brama B. Fries, zool. en till
familjen Coryphaenidae hörande fiskart bland de
taggfeniga benfiskarna. Arten, som är den enda kända
representanten för sitt slägte, utmärker sig genom
hög, hoptryckt kroppsform och stora fjäll. Den
har en enda lång ryggfena och en analfena, som
nedfällda gömmas mellan de vid roten af dem sittande
stora fjällen. Längden går till 40–50 cm. I utvuxet
tillstånd är denna sällsynta fisk anträffad endast vid
norska kusten. Ungar hafva erhållits från Atlanten,
och man har allt skäl att antaga, att arten är en
djupvattensfisk med tämligen vidsträckt utbredning, och
att den med Golfströmmen förts upp mot norska kusten.
R. L.
Pterygium (af Grek. pteryx, vinge), med., en
vingformig eller, rättare, triangelformig nybildning
af bindväf och kärl på ögats hornhinna och bindehinna,
alltid sträckande sig öfver båda, med spetsen på
den förra och basen på den senare hinnan, uppkommer
genom illa
läkt kornealherpes eller kornealsår och botas endast
ofullständigt genom operation antingen med afknytning
eller med utskärning. F. B.
Ptilorhynchidae, atlasfoglar, zool., bilda en familj
inom tättingarnas ordning (Passeres) och foglarnas
klass. De äro jämförelsevis stora och likna till sitt
utseende kråkfoglarna. Första vingpennan är lång och
föga kortare än handpennorna. Dithörande arter äro
hemma i Australien. Atlasfogeln, Ptilorhynchus
holosericeus, är blåsvart, med atlasglans, samt
har vingarna och stjerten sammetssvarta (den senare
med blå spets); honan är grön. Liksom kragfogeln
(se d. o.) bygger denna art, som tillhör Nya
Syd-Wales, löfhyddor till förlustelseställen åt sig.
C. R. S.
Ptinus. Se Borrbill.
Ptisan (Grek. ptisane, Lat. ptisana), oftare på
franskt vis skrifvet tisane, farmak., med., var
ursprungligen hos grekerna afkok på skaladt korn
(korngryns-soppa), som oftast dracks osiladt, och
om hvilket Hippokrates har skrifvit ett särskildt
kapitel, hvari han afhandlar denna drycks användande
samt sjukas diet i allmänhet. Med »tisane» menar man
nu i Frankrike en dryck, som innehåller endast en
ringa mängd medikamentösa ämnen (ofta något växtslem),
och som man gifver den sjuke för att understödja
verkan af kraftigare läkemedel. Förr har det ock
funnits särskilda medikamentsberedningar med namnet
ptisaner, t. ex. den purgerande »tisane royale», som
bereddes på sennablad m. m. och ungefär motsvarar hvad
i Sv. farmakopén kallas infusum Sennce compositum.
O. T. S.
Ptolemaios (Lat. Ptolemaeus), konungar i Egypten.
P. I., Lagos’ son, med tillnamnet Soter (räddaren),
en af Alexander den stores mest framstående och
mest värderade fältherrar, fick vid rikets delning
(323 f. Kr.) på sin lott Egypten, hvilket rike han
lyckades att under alla följande stormar behålla
och utvidga. Redan 321 måste han tillbakaslå ett
angrepp af Perdikkas, understödde derefter sin svåger
Kassandros och förde under de nästfoljande åren i
förening med Antigonos och Selevkos krig mot Evmenes,
men blef efter dennes död (315) sjelf anfallen af den
öfvermodige Antigonos. Kriget mot denne och hans son,
Demetrios Poliorketes, fördes med vexlande framgång,
till dess Antigonos år 301 stupade vid Ipsos i
Frygien i kamp mot P., Selevkos, Lysimachos och
Kassandros. P. försonade sig nu med Demetrios och
lofvade honom sin dotter Arsinoë till maka, men nya
fientligheter utbröto mellan dem, hvilka slutade med
att Demetrios tillfångatogs af den med P. förbundne
Selevkos. P. var stor äfven i fredens värf. Genom
mildhet, rättvisa och ett välbetänkt undseende för
Egyptens urgamla religionsbruk och seder tillvann
han sig sina nya undersåtars tillgifvenhet, på samma
gång som han genom att uppmuntra grekisk invandring
och anlägga grekiska städer främjade den grekiska
kulturens utbredning och herravälde i Egypten. För
grekisk vetenskap och literatur sörjde han genom att
stifta det af hans efterträdare sedermera betydligt utvidgade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
