Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ptolemais ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppvärmes af den derigenom strykande lågan från
en med densamma förenad eldstad eller också genom
förbränning af gaserna från en generator (se Gas,
sp. 907). Puddelugnens härd, d. v. s. botten och
sidoväggar, infodras med stycken af jernrik färskslagg
eller rik jernmalm, och sedan genom skarp eldning
ytan af denna infodring kommit i börjande smältning,
så att sprickorna mellan styckena med tillhjelp af
en jernkrok kunnat igenfyllas med smältande gods,
inlägges och nedsmältes tackjernet tillsammans med
färskslagg. Derefter vidtager den s. k. rabblingen,
d. v. s. att massan öfver hela härden flitigt
omröres med ett groft, på änden vinkelrätt nedböjdt
spett (Eng. rabble). Derigenom att på detta sätt
färskslaggen intimt blandas med tackjernet, befordras
färskningen, d. v. s. föreningen mellan slaggens syre
och de förorenande beståndsdelarna i tackjernet,
kol, kisel o. s. v., så att den slutligen öfvergår
till ett våldsamt kok öfver hela härden. Efter
färskningens slut återstår för smeden att hopsamla
de i härden spridda små färskorna och deraf forma 6
eller flere bollar, hvilka man uttager, i den mån som
de blifva färdiga, och för under hammaren eller i en
s. k. puddelklämma (Eng. squeezer) för att utpressa
så mycket slagg som möjligt, medan denna ännu är
i flytande tillstånd. I puddelugnen är nämligen ej
tillfälle att, såsom vid härdfärskningen, hopsmälta
färskorna till en smälta och derigenom till största
delen befria jernet från slagg, utan denna måste med
mekaniska medel utpressas, hvilket dock ej lyckas mer
än till en viss grad. Derför karakteriseras också
puddeljernet af sin intima blandning med slagg,
hvilken förorsakar en vanligen tågig textur med mer
eller mindre mörk brottyta. – Sedan bollarna blifvit
hopslagna, utvalsas de med samma värme till råstänger,
hvilka vidare sönderklippas, hopläggas i paket och
garfvas (se Garfva), hvarvid ytterligare en del
slagg utpressas. Såväl derigenom att i puddelugnen
jernet blir mera likformigt behandladt, än som är
möjligt i en smälthärd, som genom den efterföljande,
ofta flere gånger upprepade garfningen lyckas man
medelst puddelmetoden erhålla en särdeles jämn,
ehuru, som sagdt, mycket slaggbemängd produkt. En
annan förtjenst hos puddelmetoden är, att man,
just genom det myckna användandet af slagg, lyckas
i högre grad än med härdsmidesmetoderna borttaga
fosfor ur jernet, hvarför man med denna metod kan
tillgodogöra sig så fosforhaltiga tackjernssorter,
att de ej skulle kunna användas för härdsmide. Då
puddlingen således i alla afseenden är särdeles
lämplig för de stenkolsproducerande landen, har den
också i dessa fått en ofantlig spridning, hvilken
först under de senare åren i någon mån minskats genom
införandet af bessemer- och martin-metoderna. Hos oss
har puddelmetoden ej fått någon större utbredning
och bibehålles numera endast i ganska liten skala
vid Motala och Surahammar. C. A. D.
Pudeln. Se Hunden.
Puder (Fr. poudre, af Lat. pulvis, stoft, dam),
egentligen ett mycket fint fördeladt pulver, särskildt
ett ytterst fint siktadt pulver af någon
stärkelseart, mest af ris (poudre de riz), som är så
lätt, att det likt dam bringas i rörelse af minsta
vindflägt. Sådant stärkelsepuder begagnades under
»gustavianska tiden» i Sverige till att strö i håret
eller i de då brukliga perukerna, ett bruk, som med
afseende på betjenterna ännu qvarlefver hos den
engelska aristokratien. Detta bruk att »pudra» håret
härstammar från Frankrike. Med s. k. pudervippor,
knippen af fjädrar eller dun, anbragtes detta hvita
puder icke blott på håret eller peruken, utan ock å
ansigtets hud för att dölja en missprydande rodnad
eller fläckar (fräknar o. d.) i huden, hvarjämte rödt
smink å kinderna efter behof användes. O. T. S.
Puderdosa, artill., en liten bleckdosa med
genomstucket lock, hvilken, fylld med mjölkrut,
nyttjas att inpudra de i träbrandrör till bomber
befintliga stubinerna. H. W. W.
Pudrett (Fr. poudrette, af poudre, stoft), ett
gödningsämne, som beredes af mennisko-exkrement. Se
Gödningsämnen, sp. 383.
Puebla. 1. En af centralstaterna i republiken Mejico,
omgifven af staterna Mejico, Morelos, Guerrero,
Oajaca, Veracruz, Hidalgo och Tlaxcala. Areal
omkr. 33,000 qvkm. Omkr. 790,000 innev. Landet
är bergigt och ligger till stor del på Anahuacs
högslätt. – 2. (Fullständigt: La Puebla de los
Angeles.) Hufvudstad i ofvannämnda stat samt säte
för en biskop (sedan 1550), ligger vid vägen mellan
Veracruz och Mejico, 120 km. s. ö. om sistnämnda stad,
på 2,200 m. höjd, på en stor och bördig slätt, som
kring staden har grönskande trädgårdar och fält,
men eljest saknar träd. Staden anlades 1533 och
är en bland de vackraste och största städerna i
spanska Amerika. Den har ett stort antal kyrkor,
bl. a. den 1552–1649 byggda stora domkyrkan. Med
afseende på handel och industri intager P. en ganska
framstående plats. Med jernvägslinien Mejico–Veracruz
står P. i förbindelse genom en sidobana till San
Luiz Apizaco. De förnämsta industrigrenarna äro
tillverkning af bomulls- och ylleväfnader, läder,
lergods, såpa och glas. Befolkningen, som 1746 uppgick
till omkr. 80,000 pers., minskades betydligt under
revolutionstiden, men uppgår nu till omkr. 112,000
pers. På grund af sin strategiska betydelse har
staden flere gånger spelat en rol i den mejikanska
krigshistorien. Särskildt gjorde den sig bekant genom
sitt hjeltemodiga motstånd i det fransk-mejikanska
kriget. I Maj 1862 stormades P:s fästen förgäfves af
fransmännen. Den 18 Mars 1863 började staden belägras
af fransmännen under general Forey och togs d. 17
Maj med storm.
Puella, Lat., flicka.
Puente Jenil [chenil], stad i spanska prov. Cordoba
(Andalusien), vid floden Jenil och jernvägen mellan
Cordoba och Malaga. 10,904 innev. (1877).
Puer, Lat., gosse; slaf. – Pueril, barnslig,
barnsligt enfaldig.
Puerperalfeber (af Lat. puerpera, barnaföderska). Se
Barnsängsfeber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
