Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Puerperium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Puerperium, Lat., barnsbörd, barnsängsperioden.
Puerto (Sp., Lat. portus), hamn. Ordet ingår i namnet
på flere hamnorter i Spanien och spanska Amerika.
Puerto Belo. Se Portobello 1.
Puerto Caballos [kaba’ljos] l. Puerto Cortez,
ort i centralamerikanska republiken Honduras, vid
Hondurasbukten ö. om hamnen Omoa, är utgångspunkt för
den jernväg, som skall förena Atlantiska hafvet med
Stilla hafvet (Amapala vid Fonsecaviken), men af
hvilken endast sträckan P. C.–San Pedro Sula (74
km.) är fullbordad.
Puerto Cabello [kabe’ljå], hamnstad i sydamerikanska
republiken Venezuela, staten Carabobo, vid Karibiska
hafvet, har en af de bästa naturliga hamnar i
denna trakt af jorden, bildad af en mot alla vindar
skyddad vik och så djup, att de största fartyg kunna
inlöpa. Staden, som har omkr. 12,000 innev., är genom
jernväg förenad med statens hufvudstad, Valencia, och
exporterar kaffe, kakao, hudar och skinn, trävaror,
indigo och bomull. Klimatet var förr ytterst osundt,
men är nu vida bättre, och gula febern har ej uppträdt
på 20 år.
Puerto Cortez. Se Puerto Caballos.
Puerto de España. Se Port of Spain.
Puerto de Santa Maria (vanligen kalladt El Puerto),
stad i spanska prov. Cadiz, 10 km. n. ö. om
staden Cadiz, nära floden Guadaletes utlopp i
Cadiz-bukten, vid jernvägen mellan Sevilla och
Cadiz. 22,125 innev. (1877). P. är en vacker och
välbyggd handelsstad, förnämsta utskeppningsorten
för jeres-(sherry-)viner. Hamnen är bildad af
floden, hvars mynning är till en del spärrad af en
sandbank. Staden är ryktbar för sina tjurfäktningar.
Puerto la Mar. Se Cobijah.
Puerto Montt. Se Llanquihue.
Puerto Principe l. Ciudad del Principe, stad på
spanska ön Cuba, anlades först (i början af 16:de
årh.) vid kusten, men har sedan mer än en gång
flyttats längre in i landet mot s., så att den nu
ligger nästan lika långt från södra som från norra
kusten. Sedan 1840 är staden genom jernväg förenad
med sin hamn, San Fernando de Nuevitas, på norra
kusten. Omkr. 30,000 innev. Stora cigarrfabriker
och liflig export af socker, tobak, vax etc. Sedan
Spanien 1800 afträdt San Domingo till Frankrike, var
P. P. en tid säte för centralregeringen och högsta
domstolen för spanska Vestindien.
Puerto Real, stad i spanska prov. Cadiz, ligger 10
km. ö. om staden Cadiz vid den inre Cadiz-viken
och jernvägen mellan Sevilla och Cadiz. 10,632
innev. (1877). Skeppsvarf. Saliner.
Puerto Rico (vanligen, men oegentligt, kalladt
med det portugisiska namnet Porto Rico l. Portorico),
den östligaste och minsta ön i ögruppen
Stora Antillerna (Vestindien), ligger mellan 17° 50’
och 18° 30’ n. br. samt 65° 35’ och 67° 10’ v. lgd
fr. Greenw. och bildar med de ö. om densamma belägna,
till Jungfruöarna räknade småöarna Culebra och Vieques
ett spanskt generalkapitanat med en areal af
9,620 qvkm. Ön har en rektangulär form med en längd
i ö. och v. af 170 km. och en bredd af 60 km. Genom
hela ön går från ö. till v., närmare södra kusten en
bergskedja af omkr. 400 m. höjd. Öns största höjd, El
Yunque (omkr. 1,100 m.), ligger i Sierra de Loquillo
nära nordöstra hörnet af ön. Enär bergskedjorna
uppfånga nordöstpassaden med dess regnmoln, har norra
delen af ön nästan för stor regnmängd, medan södra
delen ofta är utsatt för svår torka, som nödvändiggör
artificiel bevattning. Ön har emellertid flere hundra
vattendrag och många genom sin landskapsskönhet
utmärkta trakter. Jämte hufvudprodukterna socker och
kaffe odlas allmänt tobak, bomull, ris, majs, tarro
(Colocasia esculenta), jams och pisang äfvensom
oranger, kokospalmer och andra tropiska fruktträd. Ris
är vigtigaste födoämnet. I låglandet uppfödas stora
hjordar af ypperlig boskap, som exporteras till S:t
Thomas, de franska öarna m. fl. orter. Guld, jern,
koppar, stenkol och salt finnas, men endast salt från
strandlagunerna beredes. I allmänhet kan ön sägas vara
mycket bördig, och exporten derifrån är dubbelt större
än från det något större Jamaica. 1885 beräknades dess
värde till nära 55 mill. kr. och värdet af importen
till 46 mill. Uti exporten ingingo socker för 22,6,
kaffe för 23,5, honing för 2,9 och tobak för 4,4
mill. kr. Af den sistnämnda sändes en stor del till
Havana att förarbetas till cigarrer. Ön har ännu stor
brist på vägar och broar, ehuru regeringen på senare
åren gjort åtskilligt för att afhjelpa densamma. En
resa tvärs öfver ön kan göras endast på hästryggen,
och äfven på kustvägen är det stundom omöjligt att
begagna hjuldon. Hamnarna besöktes 1885 af 1,684
fartyg, oberäknadt kustfarare. Telegraflinjerna
hade 1880 en längd af 750 km. Ön är indelad i 7
departement, hvartill komma Culebra och Vieques
såsom ett åttonde. Folkmängden uppgick 1880 till
754,313 pers., deraf 429,473 hvita och 324,840
färgade. Länge trodde man, att inga spår af öns
ursprungliga innevånare funnos qvar, men under
de sista årtiondena hafva anträffats stenyxor,
spjutspetsar och knifvar, bilder af sten och lera
samt stycken af lerkärl, hvilka numera förvaras i
Smithsonian institute, etnografiska museet i Berlin
och annanstädes. Hufvudstaden San Juan Bautista
(omkr. 20,000 innev.) ligger på en med fastlandet
förenad liten ö på norra kusten. Den är befäst,
har en rymlig och säker hamn samt är säte för öns
guvernör och en biskop. Andra större städer äro
Ponce (omkr. 35,000 innev.), ett stycke från
södra kusten, samt Mayaguez (omkr. 25,000 innev.),
nära vestra kusten. – Ön, hvars ursprungliga namn var
Borinquen, upptäcktes af Columbus 1493 och kallades af
honom Isla da San Juan Bautista. Infödingarna dukade
snart under för ansträngningar och misshandel. De
första spanska nybyggena anlades 1510. Men det dröjde
länge, innan Spanien fäste något afseende vid ön,
och först efter 1820 har koloniens välstånd ökats, så
att den nu lemnar moderlandet ett öfverskott. De sista
spåren af slafveriet borttogos 1873, då tvångsarbetet
afskaffades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
