Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pulsmätare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pumpernickel, ett slags i Westfalen brukligt, groft
och klihaltigt rågbröd.
Pumpspel, skeppsb. Se Brå-spel.
Pumpsättning. Se Sättning, bergsv.
Puna l. Punai (Eng. Poona). 1. Distrikt i södra
»divisionen» af presidentskapet Bombay, Indien, har
en areal af 13,850 qvkm. med 900,621 innev. (1881),
de fleste maratter. Distriktet ligger i Dekhan ö. om
vestra Ghats och genomflytes af Bhima (en biflod
till Kistna) och dess många tillflöden. Jernvägen
Bombay–Madras går genom landet. – 2. Hufvudstad
i nämnda distrikt, ligger på en trädlös slätt
omkr. 600 m. öfver hafvet, vid ofvannämnda jernväg
och föreningen af floderna Muta och Mula. 129,751
innev. (1881). Under marattrikets blomstringstid, då
P. var residens för rikets förste minister (pesjwa)
och i denna egenskap rikets egentliga hufvudstad,
hade staden omkr. 150,000 innev. Ännu för 30 år
sedan blott en militärstation, är P. nu näst Simla
till följd af sitt sunda läge den af européer mest
besökta stad i Indien och från Juli till Okt. säte
för Bombays regering. Straxt v. om staden ligger de
engelska truppernas storartade kantoneringsqvarter. I
n. och ö. ligga flere delvis i indiska krigshistoriens
annaler och särskildt genom de blodiga striderna 1817
och 1818 ryktbara klippfästningar. Jfr Maratter.
Punas, ödsliga, vegetationsfattiga högslätter
på 4,000 m. höjd och deröfver i Peru (se d. o.,
sp. 1122).
Punch [pöntsj, pönsj], Eng. (af Ital. Pulcinella,
se Policinell), den lustiga personen i engelska
Kasperle-teatern; benämning på en undersätsigt
byggd engelsk hästras; titeln på en berömd
illustrerad skämttidning, som utgifves i London
med 1 nummer i veckan och på titelbladet bar
polichinellfiguren. Tidningen uppsattes 1841 af Marc
Lemon, H. Mayhew m. fi. – Om ett annat engelskt ord
punch se Punsch.
Punctum (Lat., af pungere, stinga, pricka), punkt
(se d. o.). – Punctum caecum, den blinda fläcken
i ögat (se Blinda fläcken). – Punctum saliens, »den
sprittande punkten», första märkbara spår till
hjertverksamhet hos ett embryo; lifspunkten, kärnpunkten
i en afhandlad fråga.
Pund. 1. I dagligt tal beteckning för lispund
(se d. o.). – 2. I Danmark enheten för vigten
och motsvarande 1/100 centner = 100 qvint = 500
gr. Såsom guld- och silfvervigt var till 1873 (då
gram-systemet infördes) 1 pund = 2 mark = 32 lod
= 467,7 gr. – I Norge gällde vigt-enheten pund =
498,1 gr. – 3. Myntenhet i Turkiet och Egypten, =
100 piaster. Se Myntsystem, sp. 590. – 4. Se Pound.
Pundigtal, en artilleripjes’ kaliber, bestämd efter
vigten (i skålpund) af den till pjesen passande
jernkulan. Se Kanon, sp. 168.
Punditer (Panditer), infödda asiater, mest inder,
hvilka af engelsmännen utbildas till geodeter och
i Tibet och andra för européer svårtillgängliga
trakter utföra vigtiga forskningsresor. Till följd
af befolkningens stora afvoghet mot främlingar och
i synnerhet mot alla
forskningsresande hemlighållas punditernas namn i
regeln. Den ryktbaraste af alla punditer är Nain Singh
(d. 1882), som gjorde flere resor i norra Himalaja
och Tibet samt 1866–67 och 1874 vistades flere månader
i Lhasa.
Pund sterling. Se Pound.
Puner (Lat. poeni), romarnas benämning på fenicer och
(de från desse härstammande) kartager.
Pung (Arab.-Turk. kîs, vulg. kése), turkisk
myntenhet vid räkning af större penningsummor. En
pung silfver motsvarar 500 piaster (omkr. 80 kr.),
en pung guld 30,000 piaster (omkr. 4,900 kr.). I
turkiska statsräkenskaperna betyder pung alltid pung
silfver; deremot beräknas gåfvor af sultanen ofta
i pung guld. Benämningen härrör från sedvänjan att
fördela det penningförråd, som inflyter i sultanens
skattkammare, i städse lika stora summor och innesluta
dessa i läderpungar.
Pungalaitio (F. Punkalaitio), konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Åbo ärkestift, Björneborgs
öfre kontrakt, Finland, hör till Tyrvis domsaga,
Loimijoki härad. Areal 262 qvkm. Befolkningen finsk,
4,990 personer (1885). A. G. F.
Pungaporna, Phalangistidae, zool., bilda en
familj inom pungdjurens ordning (Marsupialia) och
däggdjurens klass. Framtänderna äro i öfverkäken
6 och i underkäken 2; hörntänderna och de falska
kindtänderna äro små och falla ofta bort. Hufvudet
är kort, nosen spetsig, öfverläppen klufven, kroppen
tämligen smärt och försedd med lång gripsvans. Honans
pung är väl utvecklad. Frambenen och bakbenen
äro nästan lika långa, de förra försedda med 5
klobeväpnade tår; af de senare är innertån motsättlig
och försedd med klo eller nagel, de öfriga klobärande,
den andra och tredje smalare, kortare och förenade
medelst hud. Dithörande arter bebo Australien och
några af de Ostindiska öarna, lefva sällskapligt
eller parvis i träden, äro i allmänhet nattliga
till sina vanor, förtära hufvudsakligen växtämnen,
men äfven fogelägg och insekter, samt äro godmodiga
och skygga. – Bland hithörande djur kunna nämnas
flygpungdjuren l. flygpungekorrarna, Petaurus,
kusuerna, Phalangista, kuskuterna, Cuscus, och koalan
l. pungbjörnen, Phascolarctos cinereus. C. R. S.
Pungbjörnen. Se Koalan.
Pungdjuren, Marsupialia, zool., bilda en ordning inom
däggdjurens klass. De båda senor, medelst hvilka den
yttre, sneda bukmuskeln fäster sig vid blygdbenet, äro
förbenade. Dessa s. k. pungben, hvilka finnas hos båda
könen inom nästan alla slägten, utgöra hos de flesta
arternas honor stöd för ett veck af bukens hud, för
en pung, hvari spenarna sitta och ungarna förvaras,
medan de ännu äro små. De nyfödda ungarna stå nämligen
i utveckling långt efter andra däggdjurs. De äro
icke blott nakna, blinda och döfva, utan sakna
t. o. m. öppning för ändtarmen. Deras lemmar
hafva endast kommit till början af sin utveckling,
och främre kroppsdelen är icke så mycket större i
förhållande till den bakre som hos öfriga däggdjur;
dock äro frambenen störst. Efter en kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
