Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Purusha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upproret; 2 band), som förskaffade honom ett ansenligt
penningeunderstöd och kammarjunkaretitel. Detta år
är för öfrigt rikt på lyriska dikter. P. hade lemnat
flitiga bidrag till flere tidskrifter (Polevojs
»Mosk. telegraf», Pogodins »Mosk. vestnik», Delvigs
»Litt.-tidning»). Missnöjd med den literära kritikens
för honom nya och motbjudande former, satte han (1836)
upp en egen tidskrift »Sovremennik» (Samtiden),
som dock ej hade någon framgång. Ekonomiska
svårigheter och familjetrassel fördystrade åter
P:s lif, och döden kom som befriare. Anonyma
bref rörande hans hustru ledde till en duell,
d. 27 Jan. 1837, med hustruns svåger, baron
Dantes. Svårt sårad af en pistolkula, slutade
P. efter ett par dagar sin vexlingsrika lefnad,
sörjd af hög och låg. Kejsaren lemnade frikostigt
understöd åt enkan och barnen. – P:s dikter,
större och mindre, dels alla eller flere samlade,
dels enskilda af dem, finnas utgifna i en mängd
upplagor. Bäst bland de äldre är Annenkovs kritiska
upplaga (1854–57), bland senare Suvorins. Större
och mindre samlingar af P:s dikter äro öfversatta
till tyska af Bodenstedt (»Eug. Onegin»), Lippert
(1840), Ascharin (1885), Philippäus (Boris Gudunov
1885), Brandeis (Hist. om Pug. uppr. 1840),
m. fl. Till svenska äro några lyriska dikter
öfversatta af V. E. Öman (1871) och »Fontänen i
Bachtjisaraj» af A. Jensen (»Finsk tidskr.»). Den
kritisk-estetiska och biografiska literaturen om
P. bildar ett litet bibliotek. Vigtigast äro skrifter
af Annenkov (Materialier till P:s biografi, 1855;
samt senare uppsatser), Bjelinskij (Saml. skrifter,
bd VIII), Bartenev (1863–66) och J. Grot (flere
uppsatser om Pusjkin, samlade 1887). Mezjov utgaf
1886 en Pusjkin-bibliografi. På tyska hafva
Varnh. v. Ense, Bodenstedt m. fl. skildrat
P. såsom menniska och skald. 1880 restes P:s
minnesstod i Moskva (Tverska bulevarden).
Lll.
Pusjto, afganernas språk. Se Afganistan.
Pussera (Fr. pousser, egentl. stöta, knuffa), »skuffa
fram», hjelpa fram. Pussera sig, bringa sig upp,
armbåga sig fram i verlden.
Pussera, drifva i metall, forma medelst hammarslag,
måhända ursprungl. samma ord som bossera, förse
med upphöjda figurer, särskildt då dessa utföras i
ett mjukare ämne (t. ex. vax). – Den franska termen
för »drifva i metall» är bosseler, ej pousser; dock
betyder Fr. repoussé drifvet arbete.
Pustel. Se Pustula.
Pusterdalen, en omkr. 100 km. lång alpdal i östra
Tyrolen, en af de största och intressantaste i detta
land, består af en vestlig del, mellan Mühlbach
och Toblach, hvilken genomflytes af Rienz (ett
tillflöde till den till Adige strömmande Eisack)
samt en östlig, som sträcker sig från Toblacher feld
(en högslätt af 1,200 in. höjd, som, utan att bilda
en märkbar tvärås, utgör vattenskilnaden mellan Rienz
och Drau) till Lienz och genomflytes af Drau. I den
vestra delen ligga bl. a. byarna Mühlbach och S:t
Lorenzen, staden Bruneck, hufvudort i dalens vestra
del, med 2,186 innev. (1880), och
byn Welsberg med mineralbad; i Draudalen köpingarna
Innischen och Sillian samt staden Lienz, hufvudort
i P:s östra del, 2,823 innev. (1880). Från Lienz
fortsätter Draudalen in åt Kärnten, och mot n. går
Iseldalen upp mot Gross Glockner. Flere andra
sidodalar till P. föra in mellan bergen. Emedan
P. erbjöd en beqväm öfvergång från det gamla Noricum
in i hjertat af Rätiska alperna, hade den redan på
romarnas tid en väg, och flere romerska nybyggen lågo
i dalen. Nu går en jernväg genom hela dalen från
Villach till Franzensfeste, der den ansluter sig
till linien Kufstein–Verona. I medeltiden beboddes
trakten af en talrik adel, och ännu finnes derstädes
en mängd borgar och adelsgårdar. Innevånarna, hvilkas
antal uppgår till omkr. 30,000, idka företrädesvis
boskapsskötsel.
Pustula, pustel, med., en liten upphöjning
i huden, innehållande var, t. ex. en finne, till
skilnad från papel, en liten upphöjning utan var. –
P. maligna, mjeltbrandskarbunkel. Se Mjeltbrand.
F. B.
Pusula, imperielt pastorat af 3:dje kl., Nylands
län, Finland, hör till Lojo domsaga, Raseborgs
östra härad, Åbo ärkestift och Raseborgs östra
kontrakt. Areal 353 qvkm. Befolkningen finsk, 2,982
personer (1885). A. G. F.
Puszta [pusta], Magyar., vanligen öfversatt med
ödemark, stepp, betecknar i Ungern egentligen
aliodialgods, på hvilket inga bondehemman eller
stadsjord förekomma. På det ofantliga slättlandet i
mellersta Ungern, alföld, der under turkarnas långa
herravälde en stor mängd mindre byar försvann och
befolkningen trängde sig samman på få orter, voro
dessa aliodialgods mycket vidsträckta och bildade
före 1848 stora betesmarker för hästar, nötboskap,
får och svin, hvilkas herdar der förde ett fritt
nomadlif året om. Slättens egendomliga skönhet:
den italienska himmelen, den vackra solnedgången,
den ofta förekommande fata morgana m. m., har mycket
besjungits af ungerska skalder, särskildt af Petöfi
och Arany. Numera har odlarens plog inkräktat på
betesmarkerna, och der förr ej sågs annat an en blå
himmel och ett böljande gräshaf utan ett enda träd
hafva flerestädes mönstergårdar, stora hvete- och
majsfält samt trädplanteringar uppstått. Derför är
puszta nu det vanliga namnet på en ungersk landtgård.
Putamen, Lat., skal, det yttre, köttiga
eller läderartade lagret på en stenfrukt,
t. ex. valnöten. Se Juglans.
Putbus, köping på ön Rügen i grefskapet P.,
2 km. från Rügens sydkust, anlagd 1810, med ett
internat samt grefvarnas och furstarnas af P. slott
med präktiga parker och trädgårdar. I närheten ligger
badorten Friedrich-Wilhelmsbad. Köpingen hade 1,752
innev. 1880.
Putbus, tysk furstlig ätt, som leder sina
anor från furst Stoislav I af Rügen (slutet
af 1100-talet). Genom 1249 års arfförening fick
Boranto I slottet Podebusk eller Putbus, 2 km. från
Rügens södra kust, jämte dess område (halfön Jasmund
m. m.). Under 1300-talet bosatte sig en gren af ätten
i Danmark, der den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
