Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pätin, pätina (R. pjatina), »femting», benämning på hvart och ett af de fem distrikt, i hvilka republiken Novgorod var indelad - Pöbel, pack, slödder, mob, samhällets drägg - Pöl. Se Poel - Pöllnitz, Karl Ludwig von - Pöppelmann, Matthias David - Pöppig, Eduard Friedrich - Pörte, egentligen benämning på ett hus i saknad af skorsten - Pörtom, socken i Vasa län, Finland - Pösing. Se Bösing - Pössneck, stad i hertigd. Sachsen-Meiningen - Pöyttis, socken i Åbo och Björneborgs län - Pözl, Joseph von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppkallad efter ån eller byn Sjelon, som, med vexlande
gränser, i 16:de och 17:de årh. omfattade trakten
emellan sjön Ilmen och Pskovs område med städerna
Porchov, Staraja Russa och Ivangorod.
Pöbel (af Fr. peuple, Lat. populus, folket), pack,
slödder, mob, samhällets drägg, den lägst stående
delen af stora städers befolkning. Jfr Canaille
och Populas. – Pöbelvälde. Se Oklokrati.
Pöl. Se Poel.
Pöllnitz, Karl Ludwig von, friherre, tysk
memoarförfattare, f. 1692, d. 1775, var till karakter
och lefnadsöden en fullständig äfventyrare, som
efter hand hade anställning vid många europeiska hof,
alltsedan 1730-talet vid hofvet i Berlin, hvarest han
gjorde tjenst som ett slags upptågsmakare. Han blef
vida beryktad såsom författare till flere pikanta
arbeten, bl. a. La Saxe galante (1734; om August II:s
af Sachsen kärleksäfventyr) och Mémoires (1734 -40),
hvilket verks förra afdelningar användes af den tidens
förnäma turister såsom resehandbok.
Pöppelmann, Matthias David, tysk arkitekt, f. 1662,
lefde i Dresden, der han äfven dog 1736. Han var
förste arkitekt hos kurfursten af Sachsen, och såsom
sådan utförde han 1711 der Zwinger, bekant såsom ett
af rococo-stilens få minnesmärken af yttre arkitektur,
för öfrigt en praktfull byggnad. Dessutom byggde han
Japanska palatset, utförde den långa bron öfver Elbe
(1727–31) och slottet Moritzburg (1722) m. m.
Pöppig, Eduard Friedrich, tysk resande och
naturforskare, f. i Plauen 1798, blef 1822
med. doktor i Leipzig, tillbragte derefter
tvänne år på Cuba för att studera öns flora,
reste dernäst i Förenta staterna och anlände 1827
från Baltimore till Valparaiso, genom Magalhães’
sund. Under fem års tid samlade han växter och djur
i Chile och Perù, på Anderna och i det inre landets
urskogar, samtidigt anställande iakttagelser öfver
geologiska och meteorologiska såväl som politiska
förhållanden. Återkommen med rika samlingar till
Europa 1832, utnämndes han 1833 till e. o. och 1845
till ordin. professor i zoologi vid Leipzigs universitet samt
fick vården om dess zoologiska museum, hvilket
han högst betydligt utvidgade. Död 1868. P:s bästa
arbete är Reise in Chile, Peru und auf dem
Amazonenstrome (2 bd, 1835–36). Han kan uppställas bredvid
A. v. Humboldt såsom mönstret för en klassisk
naturskildrare; dock är P:s stil enklare och vida
mer plastisk än Humboldts.
Pörte (F. pirtti), egentligen benämning på ett hus
i saknad af skorsten, men försedt med eldstad och
röklucka (rökpörte); namn på dagligstugan i finska
bondehem.
Pörtom, socken i Vasa län, Finland, Närpes domsaga,
Korsholms härad, är ett imperielt pastorat af 2:dra
kl., Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift. Areal 217
qvkm. Befolkningen, svensktalande, 3,103 personer
(1885). A. G. F.
Pösing. Se Bösing.
Pössneck, stad i hertigd. Sachsen-Meiningen, nära
Orla och vid jernvägen mellan Gera och
Saalfeld. 7,614 innev. (1885).
Pöyttis, socken i Åbo och Björneborgs län, Loimijoki
domsaga, Masku härad, Finland, bildar med Orihpää
kapell ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Virmo kontrakt, Åbo ärkestift. Befolkningen,
finsktalande, 5,767 personer (1885). Tillsammans
med Yläne sedan 1875 afskilda pastorat (2,557
personer, 1885) har P. en areal af 717 qvkm.
A. G. F.
Pözl, Joseph von, tysk statsrättslärare, f. 1814,
d. 1881, blef 1847 professor i München samt bekämpade
i sina arbeten ministèren Abels uppfattning och
utöfning af den bajerska statsrätten. Han deltog
äfven i det parlamentariska lifvet och inträdde 1872
i riksrådet. Bland hans skrifter märkas Lehrbuch des
bayrischen verfassungsrechts (1851; 4:de uppl. 1870)
och Lehrbuch des bayrischen verwaltungsrechts
(1856; 3:dje uppl. 1871; suppl. 1874). Af stor
betydelse blef den af honom grundlagda publikationen
»Kritische überschau der deutschen gesetzgebung
und rechtswissenschaft» (6 bd, 1853–58) och dess
fortsättning »Kritische vierteljahrsschrift für
gesetzgebung und rechtswissenschaft».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
