Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Queen's pipe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
misstag. Men detta oaktadt har han onekligen
gjort den franska literaturen stora tjenster.
J. M-r.
Quercia [kve’rtja], Jacopo della, italiensk
bildhuggare af skolan i Siena under ung-renaissancen,
f. 1371 i en liten ort nära Siena, efter hvilken han
hade sitt namn, d. 1438, var son till en guldsmed
Pietro d’Angelo, som äfven uppfostrade honom i sitt
yrke. Men han gick snart sin egen väg och svingade sig
upp till att blifva en af Italiens mest storartade
konstnärer. Ser man på hela hans verksamhet och
observerar hans ofta ännu halft gotiskt svängda linier
och oroliga draperier samt hans tunga och oklara,
ibland rent gotiska ornamentik, så får man icke
bilden af en konstnär i fri renaissance-stil sådan
som Donatello, utan snarare af ön öfvergångsmästare
sådan som Niccolo d’Arezzo i Florens. Men under
det att framsteget hos dessa konstnärer visar sig i
den duktiga genomföringen af formen, som ännu saknar
fullständigt själslif, eger motsatsen rum hos Q. Medan
han föga betonar, ja t. o. m. försummar detaljen,
finner man ett storartadt lif i hans kompositioner,
sådant som det hundra år tidigare på samma fullkomligt
naiva sätt framträdde hos Giovanni Pisano och hundra
år senare på beslägtadt medvetet vis framstod hos
Michelangelo. För honom existerar intet själslif,
som, mer eller mindre skildt från det kroppsliga,
väsentligen gör sig gällande i ansigtsuttrycket;
tvärtom visar sig hos hans gestalter själslifvet
företrädesvis i rörelse och handling. Derför lyckas
han mindre i framställning af lugna, enskilda figurer;
hans verkliga storhet visar sig först i hans ytterst
stilfulla lågrelief (Burkhardt). – Från hans
tidigaste år finnes intet i behåll. År 1409 erhöll
han beställning att utföra en marmorbrunn på Piazza
del Campo i Siena, den s. k. Fonte Gaja, hvarmed han
var i sysselsatt i 10 år. Arbetet, som egentligen
bestod af en brunnsomfattning af marmor, finnes ej
längre på platsen i original, utan i modern kopia
(af Sarocchio). Lemningarna af originalet befinna
sig i beklagansvärdt tillstånd inställda i Opera
del Duomo och bestå af en del allegoriska figurer,
bilder af Maria och ängeln samt några reliefer,
en med Adams skapelse, en annan med Utdrifningen
ur paradiset, hvilka i hållning och uppfinning
äro jämförliga och beslägtade med Michelangelos
liknande bilder. Huru arbetet slog an på samtiden
synes deraf att den gaf Q. tillnamnet »della Fonte». –
Hans andra stora arbete i Siena var en stor dopfunt i
kyrkan San Giovanni (1416), med statyett af Johannes
samt reliefer af profeterna och Zakarias’ utvisande
ur templet. Samtidigt härmed var han sysselsatt i
Lucca, der man i domen ser af hans hand en grafvård
öfver en ung qvinna, Ilaria del Caretto (1413),
en ädelt och storartadt uppfattad gestalt på ett
gotiskt underlag, rundtom omgifvet af nakna »putti»
(smågenier), som hålla guirlander. Äfven ett par andra
grafstenar, öfver Federigo Trenta och hans gemål, i
S. Frediano (1416), hafva gotisk anklang, likasom ock
en vigvattensfunt och familjen Trentas marmoraltare
(1422) i samma kyrka, under det att vissa detaljer, särskildt
reliefframställningarna, äro mästerligt och liffullt
komponerade. – Slutligen kallades Q. till Bologna,
der han var verksam från 1425 med smyckandet af
hufvudportalen till S. Petronio. Han utförde der alla
relieferna (10 bilder ur Genesis å sidopilastrarna
och 5 ur Kristi barndomshistoria i arkitraven samt
profeter i dörrfodret), äfvensom frifigurerna i
lunetten (Madonnan med S. Petronius och Ambrosius),
allt utfördt med öfverlägset mästerskap. Här gör sig
hans rika fantasi jämte framställningens kraft och lif
fullt gällande, och han visar sig, enligt Burkhardt,
stormande som Donatello och klar som Ghiberti. Samme
konstdomare anser arkitravrelieferna jämförliga med
Michelangelos, men med företrädet af större naivetet
och en viss skygghet. Dessutom finnas af Q. i Bolognas
Museo civico 2 reliefer: Tronande madonna med barnet
och deröfver i en spetsbåge 3 änglar, som omfamna
hvarandra, samt Arkeängeln Mikael med en sibylla,
utmärkta för stor älskvärdhet i änglafigurerna. Men
ett af Q:s hufvudarbeten är grafvården öfver Antonio
Galeazzo Bentivogli i kyrkan S. Giacomo maggiore
(1436), efter mönstret af de i Bologna från äldre
tider brukliga gotiska grafvärdarna öfver aflidna
universitetslärare, anbragt i väggen och hvilande
å gotiska kragstenar. Den dödes bild i hög relief
är högst karakteristisk, ehuru ful. Full af lif är
framställningen i relief af Bentivogli som lärare,
talande till sina lyssnande lärjungar; utmärkta
äfven madonnan mellan Petrus och Paulus högst
upp samt 4 statyetter af dygder, allt utarbetadt
med mycken sorgfällighet. – Under inflytande af
Q. stodo i Siena flere bildhuggare, hvilka arbetade
tillsammans med honom på dopfunten i S. Giovanni. Den
förnämste bland dessa var Giovanni di Turino. Ett
gemensamt arbete af denne och Q. är Varginnan af
brons framför Palazzo pubblico (1429). Q:s stil
inverkade ännu under loppet af hela århundradet
på dessa efterföljare och förenades af dem på
egendomligt sätt med de traditioner, som från äldre
tider tillhörde den sjelfständiga skolan i Siena.
C. R. N.
Quercus, bot. Se Ek.
Queretaro [ke-]. 1. En af de minsta centrala staterna
i republiken Mejico, ligger på centralplatån ö. om
Guanajuato och har en areal af omkr. 10,200 qvkm. med
omkr. 205,000 innev. – 2. Hufvudstad i nämnda stat,
belägen på 1,800 m. höjd vid jernvägen mellan
vestra kusten och hufvudstaden Mejico. Omkr. 30,000
innev. Det är en välbyggd stad med en vacker,
trädplanterad alameda, en katedral och flere andra
kyrkor samt kloster. Den är försedd med ypperligt
dricksvatten genom en aqvedukt, som anlagts på
bekostnad af markis de Villar del Aquila, hvars
staty pryder ett af torgen. I industrielt hänseende
intager staden en framstående plats samt tillverkar
bomulls- och ylleväfnader, läder, såpa m. m.;
i fabrikerna arbeta företrädesvis indianer och
mestiser, hvilka äfven utmärka sig i träsnideri. –
1848 sammanträdde i Q. en mejikansk kongress, som
d. 29 Maj ratificerade den mellan Mejico och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
