- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
607-608

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raab. 3. (Magyar. Györ) Hufvudstad i nämnda komitat och säter för en biskop - Raab, svenska adliga ätter - 1. Raab, Karl Axelsson - 2. Raab, Axel Arvid - 3. Raab, Adam Kristian - 4. Raab, Klas Fredrik Hugo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Oedenburg och Steinamanger. 20,981 innev. (1880), deraf
omkr. 3/4 magyarer, resten mest tyskar. Det är en
vacker, välbyggd stad, med promenader i st. f. de
forna fästningsverken. Katedralen är från 12:te årh.,
men har nyligen restaurerats. Staden har flere andra
kyrkor, af hvilka två tillhöra protestanterna och en
den grekiska kyrkan, samt flere kloster, seminarier,
gymnasier och en rättsakademi. R. är en vigtig
handelsplats, med stor omsättning af spanmål och
hästar, och industrien är ej obetydlig. – R. ligger
på samma plats som den rom. kolonien Arabona. 1594
föll staden genom förräderi i turkarnas händer,
men återtogs efter 4 år. Den 14 Juni 1809 vunno
fransmännen under Eugène Beauharnais vid R. en seger
öfver ärkehertig Johan och de ungerske insurgenterna
samt förstörde fästningen. Nya strider egde rum 1848
och 1849; d. 28 Juni 1849 eröfrades de nyuppförda
skansarna jämte staden af de österrikiska trupperna. –
Omkr. 16 km. s. ö. om staden ligger det af den helige
Stefan anlagda benediktinklostret Martinsberg, det
äldsta och rikaste kloster i Ungern.

Raab [rab], svenska adliga ätter, som härstamma
från krigaren Axel R. (f. 1620; d. 1692), hvilkens
äldre son Karl (se R. 1) 1719 naturaliserades såsom
svensk adelsman och blef stamfader för adliga ätten
R., som 1871 utgick på svärssidan (se R. 5). Karls
brorson, Adam Johan (f. 1703, d. såsom landshöfding
i Kronobergs län 1776, utgifvare af »Register och
summariskt innehåll af alla k. resolutioner etc. från
1737 till 1746», 3 bd 1744–46), naturaliserades såsom
adelsman 1746, erhöll 1771 friherrlig värdighet och
är stamfader för den ännu blomstrande friherrliga
ätten R.

1. Raab [rab], Karl Axelsson, sjömilitär,
född i Stockholm d. 14 Juni 1659, antogs 1674
såsom frivillig i svenska flottan och deltog i det
kort derpå utbrytande kriget emot Danmark såsom
arklimästare och konstapel. 1680 gick han i
holländsk tjenst, befordrades efter hemkomsten 1686
till underlöjtnant samt utnämndes 1697 till kapten
och 1710 till kommendör. 1713 utförde han en bragd,
som skaffade honom ett namn i vår sjökrigshistoria.
Stadd på kryssning med 3 skepp, »Ösel»,
»Estland» och »Verden», blef han d. 11 Juli kl. 3
på morgonen vid Högland anfallen af 13 ryska
örlogsskepp, större och mindre, samt 1 brigantin,
men lyckades under en häftig ömsesidig eld, som
pågick till kl. 8 på aftonen, undkomma oskadd
bakom Mjölön, medan ett par af fiendens fartyg
genast bragtes ur stridbart skick och 2 dess största
skepp och flaggmän fastnade på en sandbank.
På samma bank hade R. med skeppet »Ösel»
stött, men han lät icke berga något segel på
detsamma, hvarigenom fienden ej fick någon
varning för faran. Det svenska fartyget, såsom
mindre, släpade emellertid snart öfver. R. blef 1719
naturaliserad svensk adelsman och dog i Karlskrona
d. 1 Mars 1724.

2. Raab [rab], Axel Arvid, Bellmanssångare,
militär, den föregåendes sonsons sonson, född på
Djurgården vid Stockholm d. 23 Juni 1793, blef 1809
student i Upsala, der han
någon tid studerade teologi, samt 1812 underlöjtnant
vid Ingeniörkårens fältmätningsbrigad, i
hvilken egenskap han bevistade 1814 års fälttåg
i Norge. Han blef 1820 löjtnant och 1827 kapten i
nämnda kår samt var mycket använd i sin tjenst. Död i
Stockholm d. 20 Sept. 1836. – R. väckte redan tidigt
uppmärksamhet genom sina anlag som skådespelare och
sina framstående gåfvor som sällskapsman. Emellertid
fördes han af omständigheterna in på en annan bana,
der han förvärfvat stor och långvarig namnkunnighet:
såsom tolk af Bellmans sånger. B. egde ej blott
utomordentlig mimisk förmåga och en sångkonst, som
lämpade sig för dessas återgifvande; hans skaplynne
var ock innerst beslägtadt med den store sångarens,
djupt humoristiskt, på ytan lekande och glädtigt,
i botten allvarligt, till och med sorgset. Samtida
vittna enhälligt om den njutning hans föredrag af
Bellmans qväden beredde åhöraren. Tegnér och Beskow,
Livijn och Dahlgren äro alla ense i att prisa
det. – B. var deputerad stormästare i Par Bricole,
en af stiftarna samt verksam ledamot af Bellmanska
sällskapet (1824) äfvensom sedan 1821 medlem af
Götiska förbundet. På hans graf å Nya kyrkogården vid
Stockholm reste sällskapet P. B. en vacker minnesvård
1838. – Jfr »Minneskrans öfver A. A. Raab» (1838).
-rn.

3. Raab [rab], Adam Kristian, friherre, militär,
riksdagsman, sonson af Adam Johan Raab (se ofvan),
föddes på Marielund, Bleking, d. 13 Aug. 1801 och
blef 1816 fänrik vid Kalmar regemente, hvilket
han 1845 lemnade såsom kapten. På Ryssby
lund i Kalmar län, hvilket gods han egde 1825–56,
visade han sig såsom en så driftig landtbrukare, att
»han kan sägas vara den, som i Kalmarorten först
och kraftigast gaf väckelse och uppslag till den
nyare tidens rationella jordbruk», och äfven i andra
afseenden var han en initiativets man. 1856–66
egde och bebodde R. Vårby i Södertörn.
Han bevistade riksdagarna från 1834 till sin
död, dels såsom medlem af ridderskapet och
adeln, dels, fr. o. m. 1867, såsom ledamot af
Första kammaren för Kalmar läns södra landsting.
I politiken hörde R. till det liberala lägret.
Han uppträdde 1859 i »norska frågan» till försvar
för norrmännens sjelf bestämningsrätt i inre
angelägenheter, talade 1865 varmt för
representationsförslaget samt verkade 1867
och framgent ifrigt för en förbättring af
försvarsväsendet. 1853–54 var R. ordförande i
det särskilda utskott, som förberedde den bekanta
reformen inom bränvinslagstiftningen. Härtill
må läggas, att han var en hängifven anhängare af
»skandinavismen». Han var en ädel, varmhjertad
och för alla fosterländska frågor lifligt
intresserad och verksam man, hvarom bl. a.
riksdagsprotokollen bära vittne. B., som 1845 blef
led. af Landtbruksakademien, afled i Stockholm d. 8
Juni 1872.

4. Raab [rab], Klas Fredrik Hugo, friherre,
militär, den föregåendes son, föddes på Ryssbylund
i Kalmar län d. 27 Nov. 1831. Sedan han 1847–50
genomgått Krigsakademien, utnämndes han sistn.
å. till underlöjtnant vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free