- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
627-628

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabelais, François - Raben, Peder - Rabener, Gottlieb Wilhelm - Rabenius, Nils - 1. Rabenius, Olof Ingelsson - 2. Rabenius, Lars Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minst på grund af den råa tonen och de obscena
skildringar, som känneteckna dem, hafva utöfvat endast
ett obetydligt inflytande på hans samtida. I språkligt
afseende, särskildt ur syntaktisk synpunkt, är
arbetet grundläggande. Såsom de förnämsta upplagorna
räknas de af Burgaud Desmarets et Rathery (1857;
2:dra uppl. 1873) och Marty-Laveaux (1868–87)
utgifna. Jfr Th. Hagberg: »François Rabelais,
ett litteratur-historiskt utkast» (i »Nordisk
universitets-tidskrift», VII, 1861–62; särskildt
utg. 1862), »Mester Frants Rabelais fordansket af
S. Broberg» (1884) och P. Stapfer: »Rabelais. Sa
personne, son génie. son oeuvre» (1889).
J. M-r.

Raben, Peder, dansk sjömilitär, f. omkr. 1660,
d. 1727, son af en borgare i Haderslev, blef 1710
vice amiral och deltog som sådan i en träffning vid
Rügen 1712. Derefter fick han såsom amiral befäl
öfver flottan i Östersjön och segrade i slaget vid
Jasmund d. 8 Aug. 1715 öfver svenska flottan under
Sparre. E. Ebg.

Rabener, Gottlieb Wilhelm, tysk satiriker, f. 1714
nära Leipzig, d. 1771 såsom uppbördsråd i Dresden,
var på sin tid en uppburen författare på grund af sina
väl skrifna prosa-satirer, hvilka mestadels sågo dagen
i tidskriften »Bremer beiträge» (sedan 1744) och voro
klädda i de mest olika former: bref, afhandlingar,
loftal, karaktersskildringar, ordspråksförklaringar
o. s. v. De afspegla hans redliga tänkesätt och lugna
gladlynthet, men äro synnerligen tama. E. lemnade de
privilegierade stånden i fred och vände sin satir
uteslutande mot medelklassens små dårskaper och
sedliga lyten. Hans arbeten utkommo under titeln
Sammlung satirischer schriften i 4 bd 1751–55 och,
tillökade med hans bref, i 11:te uppl. 1777 (ny
uppl. 1839). Flertalet af hans satirer öfversattes
till svenska 1762–67.

Rabenius, Nils, prest, föddes i Torstuna i Vestmanland
1648. Han stod i stor gunst hos konung Karl XI,
inför hvilken han flere gånger predikade under
dennes vistelse vid Kungsör, och hvilken 1690
kallade honom från Munktorps sacellani till sin
hofpredikant. Han medföljde äfven i egenskap af pastor
vid lifdrabanterna 1700 konung Karl XII på dennes
fälttåg mot Danmark. Från 1701 till sin död, 1717,
var han prost och kyrkoherde i Hedemora. R. var en
nitisk samlare af gamla manuskript och andra sällsynta
handlingar. Han saknade icke häller kunskaper, men
råkade genom sjelfrådighet, egensinne samt okuflig
fallenhet för upptågsmaken mången gång i delo med sina
församlingsbor, af hvilka han icke var synnerligen
väl liden. J. H. B.

1. Rabenius, Olof Ingelsson, rättslärd,
universitetslärare, född i Romfartuna i Vestmanland
1730, blef student i Upsala 1738 och promoverades
till juris doktor derstädes 1752, hvarefter han
utnämndes till docent inom juridiska fakulteten,
hvars notarie han blifvit redan 1749. 1755 blef han
i Upsala vice akademisekreterare, företog 1757 en
utländsk studieresa, hvarunder han idkade studier i
Göttingen, samt utnämndes 1759 till akademinotarie
och 1760 till akademiombudsman. Vid 1765 års
riksdag tjenstgjorde han såsom sekreterare i
justitiedeputationen och utnämndes 1766 till juris
practices professor i Upsala med bibehållande af sin
ställning såsom akademiens ombudsman. Han dog d. 16
Maj 1772 å Edeby akademihemman, som han erhållit för
sig och barn. För universitetet och i synnerhet för
den juridiska fakulteten innebar R:s tidiga bortgång
den största förlust. Den juridiska fakulteten
måste efter hans död i många år nöja sig med två
professorer: en professor juris publici et romani
och en professor juris prudentiae, oeconomiae et
commerciorum, ty R:s professur var personel
och grundad på rikets ständers särskilda beslut,
likasom den professur i jus practicum, som 1747 af
ständerna tilldelats akademisekreteraren d:r J. Fick,
R. var en både mångkunnig och skarpsinnig jurist, som
under sin korta lefnad lemnade många och värdefulla
bidrag till den juridiska vetenskapens höjande
och utvecklande i Sverige. Han åtnjöt också stort
anseende ej blott i Sverige, utan äfven i utlandet,
hvarom man har ett vittnesbörd deri att professor
Michaeli i Göttingen till honom dedicerade sitt
1769 utgifna berömda arbete »Mosaisches recht». R:s
tryckta skrifter äro De fori competentia (1751, 1752),
De infamia juris. Sueth. Vanfrägd (1755), De litis
denunciatione
(1758), De matrimonio clandestino
(1759), Frimae jurisprudentiae communis suecanae
lineae
(1760–63), Utdrag ur de om rättegångars
förkortande i Sverige utkomna skrifter med
anmärkningar I
(1760), De processu possessorio
(s. å.). De jure civitatis (1761), De jure retractus
gentilitio, Sueth. Bördsrätt
(1764), De legis
publicatione
(1767), Praktisk afhandling om klander
i jordafång, då laga fasta ligger i vägen
(s. å.),
De antiquis Vestrogothiae legiferis (1769), De
auctionibus publicis
(s. å.), Decas thesium
juridicarum usum juris antiqui hodiernum ostensura

(s. å.), Primae jurisprudentiae extrajudicialis
lineae
(s. å.), De fatis literaturae juridicae in
Suecia commentatio
(1770), Om klander af lös egendom,
som på god tro kommit i tredje mans hand
(s. å.),
Tankar om lagfarenhetens nuvarande tillstånd
i Svea rike
(1772), af hvilken sistnämnda skrift
endast början hann utkomma. Icke blott genom dessa
många disputationer har R. bidragit till utvecklingen
af den svenska juridiken; han var äfven i enlighet
med rikets ständers 1765 lemnade uppdrag träget
sysselsatt med samlande af författningar rörande
justitieväsendet, ehuru detta lagverk endast
blef påbörjadt. K. H. B.

2. Rabenius, Lars Georg,
rättslärd, universitetslärare, den föregåendes son,
föddes i Näs socken i Upland d. 18 Jan. 1771, blef
student i Åbo 1783 och i Upsala 1788, filos. magister
derstädes 1791, juris utriusque kandidat 1792
och juris licentiat 1800. Han promoverades till
juris utriusque doktor 1810 och till jubelmagister
1842. 1792 förordnadcs R. till docent i jurisprudentia
oeconomica och 1794 derjämte till akademikanslist samt
uppfördes 1806 på förslag till professuren i svensk
och romersk rätt och utnämndes 1807 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free