Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Rabenius, Lars Georg - 3. Rabenius, Olof Mattias Teodor - Raben-Levetzau, Karl Vilhelm - Rabenschlacht (Strit vor Rabene), en forntysk hjeltedikt - Rabies. Se Vattuskräck - Rabirius, en fornromersk slägt - Rabirius. 1. Cajus R. - Rabirius. 2. Cajus R. Postumus - Rabirius. 3. R., episk skald - Rabulist, uppviglare mot regeringen, folkförledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jurisprudentiae, oeconomiae et commerciorum professor
i Upsala. 1837 blef R. emeritus och dog
d. 23 Juli 1846 å sin egendom Gottsunda nära
Upsala. R. var från 1811 till 1814 arbetande
ledamot af lagkomitén samt förvärfvade i denna
egenskap och såsom universitetslärare stort
anseende och en framstående ställning. Han blef
icke blott ledamot af flere akademier och lärda
samfund, bl. a. af Krigsvetenskapsakademien (1810),
Landtbruksakademien (1812) och Vetenskapssocieteten
i Upsala (1829), utan han upphöjdes jämväl i adligt
stånd 1834. Utom akademiska program och parentationer
samt disputationerna De potestate elocatoria I (1806)
och Om sädesqvarnar I (s. å.) utgaf R. Lärobok
i svenska kamerallagfarenheten (2 dlr, 1825;
2:dra uppl. 1832), Lärobok i nationalekonomin (1829)
samt Lärolok i svenska kyrkolagfarenheten (1836),
hvilka i redig och systematisk uppställning samt
noggranhet i uppgifter hafva stora förtjenster. I
sin »Lärobok i nationalekonomin, som innehåller
dels ren nationalekonomi, dels dennas grundsatser
använda för utredande och förklarande af den svenska
näringslagstiftningens positiva innehåll, ådagalade
R. en ganska sjelfständig uppfattning. Väl var
han i allmänhet anhängare af Adam Smiths teorier,
men han modifierade dessa genom åtskilliga från
merkantilsystemet bibehållna satser. Han framhöll
nämligen, att obegränsad frihet på det ekonomiska
området väl kunde tillgodose konsumenternas intressen,
men att det äfven vore vigtigt att värna och skydda
producenternas säkerhet och tillbörliga fördelar,
ty en nations sjelfbestånd vore väsentligen beroende
af egen produktion. K. H. B.
3. Rabenius, Olof Mattias Teodor, rättslärd,
universitetslärare, den föregåendes son, född i
Upsala d. 25 Aug. 1823, blef student derstädes 1839,
promoverades till filos. magister 1845, aflade juris
utriusque kandidatexamen 1850 och blef juris doktor
vid Lunds universitets jubelfest 1868. 1851 utnämndes
R. till docent inom Upsala universitets juridiska
fakultet och 1854 till professor i administrativrätt
och nationalekonomi i Lund, men erhöll 1862 transport
till Upsala såsom professor i nationalekonomi,
närings-, finans- och politirätt. 1860 förordnades
R. att inom Justitiedepartementet biträda med
utredande af lagfrågor och att föredraga sådana
inför Högsta domstolen. På grund af detta uppdrag,
som fortfor till 1863, medverkade han i väsentlig
mån till utarbetandet af 1864 års sjölag. Äfven i
komitén för utarbetandet af ny grufvestadga (1872–74)
var han ledamot. R:s skrifter äro dels akademiska
disputationer och program, nämligen Om båtsmanshållet
(1851), Om tionden (1853), Om näringsfrihetens
utveckling (Upsala univ:s årsskr. 1867), Om
lyxen (Upsala univ:s årsskr. 1868), dels andra
afhandlingar och uppsatser, såsom Reformer i
Tysklands åkerbrukslagstiftning före och efter 1848
och Om engelska spanmålslagens upphäfvande och dess
följder (»Tidskr. för Literatur», 1852), En blick
på de statsekonomiska resultaterna af riksdagen
1853–54 (»Nord. univers.-tidskr.», 1856), Om
beskattningens grunder (Upsala univ:s årsskr.,
1862), Om eganderätt till
grufvor (dersammastädes, 1863), Om
förvaltningsrättens begrepp, betydelse och
handhafvande (Naumanns »Tidskrift för lagstiftning»
m. m., 1874), Om den administrativa rättsskipningen
(Förhandlingar vid 2:dra nord. juristmötet 1875),
Handledning vid föreläsningar i Sjörätten (1869),
Lagen om dikning och annan vattenafledning af den 30
Juni 1879 (1881) samt en mängd artiklar i »Nordisk
Familjebok». Derjämte har R. författat det stora
arbetet Handbok i Sveriges gällande förvaltningsrätt
(3 dlr, 1866–73; 1:sta delen ny uppl. 1875). – R. är
sedan 1875, i sitt andra äktenskap, gift med den
framstående altsångerskan Olena Ida Teresia Falkman
(f. 1849).
Raben-Levetzau, Karl Vilhelm, grefve, dansk
ämbetsman, f. 1789, d. 1870, och hans enka
Julie Harriet Bornemann, f. 1808, d. 1888,
öfverhofmästarinna hos drottning Lovisa, stiftade
Raben-Levetzauska fonden, hvaraf räntorna i
viss proportion utgå till främjande af jordbruk
och hvarjehanda sociala och välgörande ändamål
samt till understöd af konst och vetenskap. År
1887 utgjorde fonden öfver 1 mill. kr.
E. Ebg.
Rabenschlacht (Strît vor Rabene), en forntysk
hjeltedikt, som tillhör Didriks-sagokretsen
(se Didriks-sagan) och besjunger den östgotiske
konungen Teoderiks segerrika strid mot Ermanarik
utanför Ravenna (»Raben») samt, såsom en episod,
den undergång, som drabbade konung Etzels två söner
till följd af deras oförvägenhet. Dikten finnes qvar
endast i en på 1300-talet verkställd medelhögtysk
bearbetning på ett slags knittelvers. Den är
utgifven af von der Hagen (i »Heldenbuch», 1825 och
1855) samt af E. Martin i (»Deutsches heldenbuch»,
1866).
Rabies. Se Vattuskräck.
Rabirius, en
fornromersk slägt. 1. Cajus R. försvarades år 63
f. Kr. af Cicero och Hortensius mot anklagelser
för åtskilliga våldsgerningar och förbrytelser
mot staten. Genom adelspartiets hjelp undgick
han att blifva fälld. – 2. Cajus R. Postumus,
den föregåendes adoptivson, blef också anklagad,
nämligen för utpressningar i Egypten. Cicero,
för hvilkens återkallande ur landsflykten R. hade
verkat, uppträdde till hans försvar, men det
oaktadt måste R. gå i landsflykt, ur hvilken
han dock återkom, då hans gynnare Caesar fått
makten i samhället. Båda försvarstalen finnas
i behåll. – 3. R., episk skald, uppgifves hafva
tillhört Augustus’ tidsålder och diktat ett qväde,
i hvilket triumviren Antonius förekom. Med anledning
häraf anser man honom vara författare till det i
Herculaneum upptäckta, å en papyrusrulle nedskrifna
fragment af omkr. 60 hexametriska verser, hvari
striden vid Actium och Kleopatras död behandlas.
R. Tdh.
Rabulist (af Lat. rabula, skrikig talare eller
advokat, torgskränare; beslägt. med rabies, raseri),
uppviglare mot regeringen, folkförledare, radikal
och skräflande politiker. – Rabulisteri, rabulism,
uppstudsighet mot de styrande; spridande af
upproriska åsigter. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
