Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Lodbrok, dansk (nordisk) sagohjelte från vikingatiden - Ragnarök, Nord. mytol., kallas de stora tilldragelser, genom hvilka åsagudarna och den nuvarande verldsordningens undergång framkallas samt hela den synliga skapelsen förstöres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paris. Under plundringen af S:t Germanus’ kyrka
omkommo flere af hans män på vådligt sätt, och andra
angrepos under vistandet i Paris af blodgång, hvilket
allt tillskrefs den helige Germanus. Då konung Karl
den skallige erbjöd R. 7,000 pund silfver för att
han skulle draga sina färde, begaf denne sig på
hemvägen. Under denna dogo många af hans folk, och
straxt efter sin hemkomst afled R. sjelf. R:s söner,
Lodbrokssönerna, voro vidtberömda vikingar. En af
dem. Björn Jernsida, for 855–862 härjande uppför
Seine, medan hans bröder Ingvar (Ivar), Ubbe och
Halfdan deltogo såsom ledare i det stora vikingatåg
till England, hvarvid Northumberland frånrycktes
konung Ella (867), Ostangelns konung Edmund mördades
(870) och slutligen halfva England eröfrades. – Kring
denna historiska kärna grupperade sig efter hand
en mängd krigiska och romantiska sagor. R:s tåg mot
frankerna, hvilkas helgon besegra honom, omskapas till
ett tåg mot de trollkunnige bjarmerna. Den svenske
höfdingen Hoskuld (Oskold), som omkr. 866 eröfrade
Kiev och der dräptes, af Oleg 882, blir en son till
R., »Hvitsärk», som gör eröfringar i Ryssland, lider
nederlag och hämnas af sin fader. Denna bar tillnamnet
»Lodbrok» (»ludna byxor»), hvilket gaf sagan anledning
att på honom öfverflytta traditioner från Valsunga-
och Niflungasagan. Liksom Sigurd Fafnesbane dräper
R. en stor orm, mot hvars gift hans »ludna byxor»
skydda honom, och liksom Gunnar omkommer han i
ormgropen. Sistnämnda tilldragelse lefver upp
i sagorna från den danska eröfringstiden, Sven
Estridssons och Knut den stores tid. Lodbrokssönernas
färd till England framställes i dem såsom ett hämdetåg
för R:s död; hämden utkräfver Ivar genom att »rista
en örn på Elias rygg» och eröfra England. Slutligen
tillämpas på Ivar den bekanta vandringssagan,
hvilken i England berättades om en sachsisk
vikingahöfding, som kommit dit och genom list fick
ett så stort stycke land, som han kunde upptaga med
en oxhud, samt derpå anlade en stad, till hvilken
han inkallade sina landsmän. Hela sagokretsen blef
efter hand så berömd, att slutligen både R. och en
af hans söner (Sigfrid) framställdes såsom konungar
i Danmark. R. sjelf upptages i den historiske konung
Ragnfreds (död 814) ställe och får sig tilldelade
både hans och hans efterträdares bedrifter. Under
inflytelse af nya sagotillskott från Danmarks senare
eröfringstid (Valdemarernas tid), framställes R. hos
Saxo såsom konung icke blott öfver Danmark, utan också
öfver Norge, Sverige, Ryssland, England och Skotland,
och till honom knytes en hel mängd historiska sagor om
andra nordiska konungar. Han blir tillika stamfader
för de följande danska och svenska konungaätterna
genom sina söner Sigurd Ormöga (i Danmark) och Björn
Jernsida (i Sverige). I Norge och på Island utvidgades
denna sagokrets ytterligare. Sålunda öfverfördes
på R. i Norge sagan om konungadottern Åslög, som
okänd och i ringa vilkor uppfostrades på Spangereid
vid Lindesnes och på grund af sin skönhet bortfördes
af R., hvilken gjorde henne till sin
drottning och med henne hade sonen Sigurd Ormöga, ett
namn, som i sin ordning gjorde, att Åslög betraktades
som dotter till Sigurd Fafnesbane och R. såsom denne
sagohjeltes måg. De isländska genealoger under 12:te
och 13:de årh., hvilka läto de förnämsta slägterna på
ön härstamma från den norska konungaätten, upptogo
nu denna saga och bearbetade henne för sina syften
sålunda, att de läto en dotter eller dotterdotter
till Sigurd Ormöga äkta Halfdan Svarte och blifva
stammoder åt hela den följande norska konungaätten,
hvilken alltså liksom den svenska och danska kom att
härstamma från R. På Island blefvo också sagorna om de
äldre konungarna Harald Hildetand och (Sigurd) Ring på
genealogisk väg knutna till R., hvarigenom man vann
ett skenbart historiskt sammanhang mellan denne samt
de äldre Sköldunga-och Ynglingaätterna. Sagokretsen
om R. är från dansk ståndpunkt bearbetad af
Saxo Grammaticus och från isländsk i synnerhet
i »Ragnars saga Loðbrókar» (hvars äldre del
oriktigt frånskiljes och upptages såsom en särskild
Valsungasaga) och i »Þáttr af Ragnars sonum». Jfr
Joh. Steenstrup: »Normannerne» och G. Storm:
»Kritiske Studier i vikingstidens historie», I.
G. Storm.
Ragnarök, Nord. mytol., kallas de stora
tilldragelser, genom hvilka åsagudarnas och den
nuvarande verldsordningens undergång framkallas
samt hela den synliga skapelsen förstöres. I
fornskrifterna förekomma tvänne uttryck: ragna rök
= makternas utveckling eller (med särskild hänsyn
till deras sista utvecklingsskede) deras undergång,
och ragna rökr = makternas skymning l. mörker,
d. v. s. undergång. Troligen är det senare uttrycket
genom missförstånd uppkommet af det förra. Tanken
på egen undergång och den närvarande verldens slut
stod enligt de mytiska urkunderna klar och lefvande
för gudarna sjelfva; sedan Loke blifvit upptagen
i gudakretsen och Balder genom sin död försvunnit
derifrån, hade det ondas förstörande makt bragt
förgängelsens frö såväl i gudars som i menniskors
verld. Gudarna, som äro fullt medvetna derom
att de äro hemfallna åt en oundviklig undergång,
försjunka dock ej i en apatisk ro, utan uppbjuda
alla sina krafter, för att den sista stora striden
må inträffa så sent som möjligt. – Åtskilliga tecken
omtalas såsom förebud till Ragnaröks inbrott. Både
i den yttre naturen och i den sedliga verlden skall
inträda en förödelsens styggelse, som antyder, att
såväl den fysiska som den moraliska verldsordningens
sammanhållande band hota att brista. Ondskan
tilltager: de heligaste förbindelser slitas, mord
och våld öfvas, alla onda begär lössläppas. Då skonar
ingen man den andre; bröder varda hvarandras bane. Då
är, säger valan, yxtid, svärdstid, stormtid och
vargtid. Stormjätten Egder slår glad sin harpa. Hanen
Gullinkambi (den gullkammade) väcker enhärjarna i
Valhall till strid. En sotbrun hane manar innevånarna
i Hels salar till kamp, och den fagerröde Fjalar
väcker jätteverldens bebyggare. Tre år skall den
ofvan antydda nödens tid vara. Denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
