Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raimundus Lullus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och insatte i början af 1658 Frans Rhédey i
hans ställe. Då R. kort derpå tvang denne att
afsäga sig sin värdighet, skickade sultanen mot
Siebenbürgen storvesiren Muhammed Köprili och
tatarerna, som härjade landet med eld och svärd
och nedgjorde eller bortförde i fångenskap 100,000
af dess innevånare. Ständerna valde den af Porten
rekommenderade Achatius Barcsay till furste och
nödgades höja den årliga tributen till turkarna
från 15,000 till 50,000 thaler. Då Barcsay skulle
indrifva denna summa, råkade alla i den yttersta
förbittring. Begagnande sig deraf, inföll R. i
landet med sina ungerska trupper och lät i slutet af
Sept. 1659 välja sig till furste. Derpå angrep han
Barcsay och turkarna, men blef af de senare slagen vid
Gyalu och måste fly till Nagy-Várad, der han, svårt
sårad, afled d. 7 Juni 1660. I motsats till fadern,
med hans stora mål och praktiska politik, förspillde
R. sitt lif i en personlig ärelystnads tjenst. Han var
sedan 1643 förmäld med Sofia Báthory, enda arfvinge
till den kolossala bathoryska förmögenheten.
3. Frans R. II, den föregåendes sonson (son af Frans
R. I, vald, men aldrig regerande furste, d. 1676,
och Helena Zrinyi), född i Borsi i öfre Ungern d. 4
Sept. 1676, var ende arfvinge af de store oligarkerna
Rákóczi, Báthory, Zrinyi, Frangepán, Lorántffy och,
efter moderns omgifte med Emerich Thököly, äfven af
denne berömde furste. Han var begåfvad med de rikaste
andliga och kroppsliga företräden och ställdes efter
sina föräldrars förvisning af hofvet i Wien under
förmynderskap af den fanatiske kardinal Kollonitsch,
som gjorde allt för att hans myndling skulle blifva
främmande för Ungern och nitisk katolik. Under ledning
af böhmiska jesuiter tycktes han också vara alldeles
vunnen för Österrike och en magyarfiende. Allt var
dock förställning å hans sida, men han lyckades
derigenom blifva förklarad myndig vid 17 års ålder
och återfick största delen af sina konfiskerade
gods. Efter sitt giftermål med Karolina Amalia af
Hessen-Rheinfels fick han af kejsaren äfven titel
»hertig af det heliga romerska riket». Vid Spanska
tronföljdskrigets utbrott ansåg han tiden vara inne
att gripa till vapen för att återupprätta Ungerns
nationella författning och religionsfrihet. Ett till
Ludvig XIV rörande denna sak riktadt bref af d. 1
Nov. 1700 blef österrikiska regeringen bekant, och
natten till d. 18 April 1701 blef R. från sitt slott
Sáros släpad till Wiener-Neustadt och der insatt i
fängelse. Räddad derur genom en dragonryttmästare,
flydde han till Polen, värfvade der jämte den
äfvenledes landsflyktige grefve N. Bercsényi en här
och bröt d. 16 Juni 1703 in i öfre Ungern. Adeln
i hela landet strömmade till hans fanor, och hans
trupper stodo redan i början af 1704 i trakten
af Wien. Siebenbürgens ständer valde honom
d. 6 Juli 1704 i Gyula-Fehérvár till furste, och
1705 bildade de ungerska ständerna på riksdagen
i Szécsény en konfederation samt utsago R. till
»kommenderande furste» och Bercsényi till hans
ställföreträdare. Under ledning af desse pågick
kriget, under hvilket kejsar Josef på riksdagen
i Onod 1707 förklarades tronen förlustig, med
vexlande lycka och utan af brott till 1711. Då såg
R. sig tvungen att lyssna till fredsanbud. Den 1 Maj
1711 slöt nationen fred med österrikiska dynastien
i Szatmár, som tillförsäkrade R. hans gods (om
han antog freden inom 3 veckor), hans partivänner
amnesti, nationen fullkomlig religionsfrihet
och hennes konstitutionella rättigheter. Men
R. antog ej fredsvilkoren, utan gick i frivillig
landsflykt först till Polen, derpå till Frankrike och
slutligen, efter Portens inbjudning, till Rodosto,
der han afled d. 8 April 1735. Hans stoft hvilar i
katolska kyrkan i Galata i Konstantinopel. Hans namn,
högt vördadt, tjenar ännu i dag såsom en fana för
oafhängighetssträfvandena i Ungern. – Efter honom fick
den s. k. »Rákóczi-marschen», Ungerns nationalhymn,
sitt namn. Melodien förskrifver sig från en med
R. samtida zigenare Barna Mihály och gaf i början
af 1800-talet zigenaren Bihari stoff till marschen,
som efter Berlioz’ omskrifning blifvit verldsbekant.
Ballagi Aladár.
Rákos [rakosj], en liten biflod till Donau, straxt
ofvanför Budapest. Efter densamma kallas den stora
slätt, som milsvidt omgifver Budapest på Donaus
venstra sida, Rákosfältet, der ända till 16:de årh. de
ungerska riksdagarna plägade hållas under bar himmel,
och der äfven konungen ofta kröntes.
Rákosi [rakåsji], Jenö (Eugen), ungersk dramatiker,
f. 1842, vann mycken framgång med sitt romantiska
lustspel Ezop (1866) och skref derefter olika slags
dramatiska arbeten, som blefvo omtyckta. Han invaldes
1869 i Kisfaludy-sällskapet, stödde 1869–75 såsom
tidningsredaktör Deáks parti och var 1875–81 styresman
för folkteatern i Budapest. F. n. är R. redaktör för
»Budapesti Hirlap», Ungerns mest spridda politiska
dagliga tidning.
Rakow, småstad i rysk-polska guvern. Radom, med
omkr. 2,000 innev., var i 16:de årh. en folkrik
fabriksstad och en tillflyktsort för socinianerna,
som der hade en berömd läroanstalt och ett tryckeri,
från hvilket bland andra skrifter deras katekes utgick
(1605).
Rakowice [-vi’tse], by i närheten af Varsjav, bekant
genom den seger generallöjtnant Karl Nieroth i spetsen
för 2,000 svenska ryttare der vann d. 21 Juli 1705
öfver en flerdubbelt starkare polsk-sachsisk här under
O. A. Paijkul, som under flykten blef tillfångatagen.
Rálbag, judisk namnform för Rabbi Levi ben Gerson
(jfr härom förklaringen af namnet Raschi), hos de
kristne vanligen kallad Gersonides (se denne).
Raleigh [rali], hufvudstad i nord-amerikanska
staten Nord-Carolina, vid föreningen af tre
jernvägslinier. 9,265 innev. (1880), deraf nära
hälften färgade. Staden är mycket regelbunden. I
dess midt ligger en 4 har stor rund park, Union
square, från hvilken fyra breda gator utstråla,
hvilka dela staden i fyra delar. R. har många
vackra offentliga byggnader, bl. a. kapitolium,
postbyggnaden, statens geologiska museum, dårhus,
blind- och döfstumanstalterna samt Shaw institute, en
högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
