Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramsay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På den militära banan avancerade han 1763 till
öfverste vid prins Fredrik Adolfs regemente och 1769
till generalmajor. Missnöjd med mössornas styrelse och
den hänsynslösa partipolitiken, slöt R. sig åter till
hofvet och var en bland dem, som hjelpte Gustaf III
att genomföra statshvälfningen. Till belöning derför
utnämndes R. till generallöjtnant och öfverkommendant
i Lovisa, från hvilken post han 1774 förflyttades
till landshöfdingeplatsen i Nylands och Tavastehus
län. R. tog afsked 1776 och dog d. 22 Dec. 1782. Han
var vida bekant för sin ovanliga kroppsstyrka.
A. G. F.
2, 3. Ramsay [-se], Anders Vilhelm och Karl
Gustaf, krigare, af Runeberg besjungna i dikten
»Främlingens syn» i »Fänrik Ståls sägner»,
den föregåendes dottersöner, voro söner till
Otto Vilhelm R. och Sofia Lovisa R. (född d. 21
Sept. 1754 på Jackarby gård i Borgå socken, död
d. 30 Sept. 1816 i Stockholm). Anders Vilhelm, född
d. 28 Okt. 1777, inskrefs 1793 vid krigsakademien
på Karlberg, tjenade sedan 1796 vid Svea garde
och 1798–1801 vid ett neapolitanskt regemente, der
han befordrades till major. Efter hemkomsten blef
han 1802 löjtnant vid Svea garde och 1805 kapten
vid Tavastehus läns regemente. Sistn. år vann han
Krigsvetenskapsakademiens stora pris för uppsatsen Om
den fördelaktigaste ställning för infanteri är på
två eller tre led. Såsom stabsadjutant deltog han
i 1808 års krig och utmärkte sig derunder särskildt
vid Haistila färja (d. 17 Mars) och Siikajoki (d. 18
April). Efter slaget vid Revolaks sändes han med
segertecknen till Stockholm samt utnämndes till
major i armen. Med v. Vegesacks landstigningskår
deltog han i Lemo slag, der han stupade för en
kula i bröstet d. 20 Juni 1808. – Brodern Karl
Gustaf, född på Jackarby d. 17 Jan. 1783, genomgick
krigsakademien å Karlberg och blef 1800 fänrik vid
Enkedrottningens lifregemente. Derifrån förflyttades
han 1801 till Nylands dragonregemente, der han 1805
blef premierlöjtnant. Under 1808 års krig tjenstgjorde
han såsom brigadadjutant först under Adlercreutz,
sedermera under v. Döbeln. Jämte v. Hertzen och
Björnstierna ledde han vid Siikajoki anfallet emot
fiendens center, hvilket afgjorde slaget. Han föll
vid Lappo d. 14 Juli 1808. Modern lät föra båda
sönernas lik till familjegrafven i Borgå och slå
en medalj till deras minne, hvilket hon på ett ännu
vackrare sätt hedrade genom sin rörande saknad.
A. G. F.
Ramsay [-se], skotsk adlig ätt, som utgrenat sig
till England, Frankrike, Sverige och Finland,
leder sina anor upp till 1100-talet. William
R. upphöjdes 1633 till earl of Dalhousie och är
stamfader för earlerna och markisen of Dalhousie
(se d. o.) samt lorderna R. Bland ättens medlemmar
må nämnas tvänne, som äro af intresse för Sveriges
historia. 1. Alexander R., skotsk öfverstelöjtnant,
var den egentlige ledaren af den för svensk räkning
värfvade skotska trupp, som tillintetgjordes vid
Kringelen i Norge 1612. Se
Skottertoget. – 2. James R., friherre, krigare, f.
1589, kom 1630 med general Hamilton till Tyskland,
gick i Gustaf II Adolfs tjenst och befordrades 1632
till generalmajor. Sedan han 1634 blifvit guvernör i
Hanau, förvärfvade han stor ära genom sitt försvar af
denna stad mot de kejserlige under Lamboy från början
af 1635 till midsommaren 1636, då staden befriades
genom landtgrefven af Hessen. I Febr. 1638 togo de
kejserlige under grefven af Dillenburg staden genom
öfverrumpling. R., svårt sårad, hölls derefter mot
öfverenskommelse fången (en tid t. o. m. i bojor)
på Dillenburg, der han afled d. 29 Juli 1639. Jfr
Wille: »Hanau im dreissigjährigen kriege» (1886).
Ramsay [-se], Allan, skotsk skald, f. 1686, var
först perukmakare och sedan 1716 bokhandlare i
Edinburgh samt upprättade det första lånbiblioteket
i Skotland. Död 1758. R., som hade fått hjelplig
skolbildning, intogs 1712 i en literär klubb af
jakobiter och gjorde så bekantskap med den dåtida
engelska literaturen. I medveten motsättning till
Popes m. fl:s konventionella herdepoesi skref R. The
gentle shepherd (1725), en frisk, verklighetstrogen
pastoraldikt i samtalsform, på lågskotsk munart. Denna
dikt fick insteg i alla skotska bondehem och bildade
genom sin lefnadsglada ton en motvigt mot den stränga
kyrkliga andans tryck. Liksom R. genom sitt eget
skaldskap beredde marken för Robert Burns, rödde han
ock väg för Thomas Percy genom att utgifva flere
samlingar af äldre skotsk poesi. Sjelf författade
R. dessutom smärre dikter (saml. 1721 och 1728),
bland hvilka de i skämtsam ton äro bäst. Hans dikter
utgåfvos bl. a. 1877. En bildstod öfver R. restes
1865 i Edinburgh.
Ramsay [-se], Sir Andrew Crombie, engelsk geolog,
f. 1814, anställdes vid Geological survey of Great
Britain 1841 och blef, efter Murchison, 1872,
dess director general. I striderna om de äldsta
fossilförande bildningarna, om silursystemets
klassifikation och om de skotska höglandens geologi
uppträder han som en ifrig försvarare af Murchisons
åsigter. R. har förfäktat åsigterna om sjöbäckens
uppkomst genom isens erosion och om förekomsten
af mera än en istid äfvensom »old reds» limniska
natur. Han erhöll 1881 afsked från befattningen
som director general och upphöjdes då till knight.
B. L-n.
Ramsberg, socken, delad å Örebro län, Lindes och
Ramsbergs bergslag med 48,809 har. 4,404 innev., och
å Vestmanlands län, Skinskattebergs bergslag, med
2,825 har, 167 innev., tillsammans 51,634 har, 4,571
innev. (1888). R. utgör ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl.. Vesterås stift, Fellingsbro kontrakt.
Ramsden, Jesse, engelsk mekaniker, f. 1735,
d. 1800. hade till specialitet att tillverka
cirkeldelningsmaskiner (se Delningsmaskin). Han
var den förste, som använde mikrometerskrufven;
han införde derjämte förbättringar i konstruktionen
af tuben, teodoliten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
