Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramsay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pyrometern m. fl. instrument. Jfr Elektricitetsmaskin.
Ramsele. 1. Socken i Vesternorrlands län, Ramsele
tingslag. Areal 1,032 qvkm. 3,239 innev. (1888). R.
bildar med Edsele ett konsistorielt pastorat af
1:sta kl., Hernösands stift, Ångermanlands Vestra
kontrakt. – 2. Tingslag i Vesternorrlands län,
ingår i Ångermanlands Vestra domsaga och Södra
Ångermanlands öfre fögderi samt omfattar socknarna
Helgum, Ramsele, Edsele, Bodum, Fjällsjö och Tåsjö
samt länsdelar af Ström och Dorotea. Areal 4,480
qvkm. 13,601 innev. (1888).
Ramses l. Ramesses (»den af solen födde»), namn på
12 egyptiska konungar. – R. I var grundläggaren af
den 19:de manethonska dynastien. – R. II, af grekerna
mera känd under namnet Sesostris, den föregåendes
sonson, utöfvade under sin 67-åriga regering
(som troligen inföll i det 14:de årh. f. Kr.) en
utomordentlig verksamhet för Egyptens förskönande
med offentliga minnesmärken (tempel, kolosser,
obelisker, fästningsverk o. s. v.), som förskaffat
honom namnet. »Egyptens störste kunglige byggmästare»,
ett namn, som har något att betyda, då man vet, att
hvarje farao hade i viss mån moralisk skyldighet
att bygga så mycket som möjligt. De berömdaste,
till vår tid mer eller mindre ofullständigt bevarade
bland hans byggnadsverk äro klipptemplet i Ibsambul
i Nubien samt templen i Luksor och vid Gurna i Öfre
Egypten. Från Luksor-templets fasad härstammar den
obelisk, som i våra dagar reser sig på Place de la
Concorde i Paris. De båda första årtiondena af R. II:s
regering upptogos af krig, dels mot folken, som bodde
i söder, dels, och i synnerhet, mot Egyptens grannar
i nordöst. De senare, med ett gemensamt namn kallade
Chetafolket, och deras allierade synas hafva ingifvit
egypterna mycken respekt, om man får döma af den
stora vigt, som fästes vid att farao lyckats besegra
dem. De många fälttågen mot Chetafolket afslutades i
K. II:s 21:sta regeringsår, då ett fördrag ingicks
mellan bägge de krigförande makterna. I detta
fördrag, som tillika innebar en defensivallians,
voro bägge parterna fullkomligt likställda, hvilket
gör troligt, att de segrar R. II här vunnit,
icke varit synnerligen betydande. Senare delen
af hans regering synes hafva varit fredlig. I den
grekiska sagan är Ramses-Sesostris en verldseröfrare,
jämförlig med, om ej öfverlägsen Alexander. Längre
i norr än till granskapet af Eufrat har han dock
icke framträngt. Allt hvad som yttras om hans
eröfringar i Indien, Skytien, Tracien o. s. v. är ren
fabel. R. II är sannolikt den farao, vid hvilkens hof
Mose uppfostrades, och staden Ramses, der hebréerna
fingo göra slaftjenst, har tvifvelsutan sitt namn
efter samme kung. Den kanal, vid hvilken nyssnämnda
stad låg, och som ledde från Nilen till Timsahsjön,
anses äfven vara R. II:s verk. – R. III tillhörde
den 20:de dynastien och regerade 32 år. Han bekämpade
och besegrade flere gånger främlingar, som dels från
nordvest, dels från nordöst hemsökte Egypten. Hans
bedrifter och stordåd skildras omständligt på väggarna af
hans praktfulla memnonium i Medinet-Habu, midt emot
Luksor, på venstra stranden af det forna Thebe. Denne
farao är troligen identisk med Herodotos’ Rampsinit,
som omtalas för sina stora rikedomar och skatter. I
Bab-el-Moluk finnes hans grift, som är en af de
största i Thebe och utmärker sig bl. a. genom sin
egendomliga plan. – R. IV–R. XII voro den föregåendes
efterträdare och tillhörde liksom han den 20:de
dynastien. Konungamakten sjönk alltmer under dessa
herskare, af hvilka den siste synes hafva varit
beroende af den thebanske Amons öfversteprest Herhor,
som också efterträdde honom på tronen och grundlade
en ny regentätt. K. P.
Ramsgate [rä’msgät], hamnstad i engelska grefskapet
Kent, på östra kusten af Thanet, 24 km. n. ö. om
Canterbury och förenad med denna stad genom
jernväg. 23,321 innev. (1881). Staden är en mycket besökt
badort och har en fiskareflotta af omkr. 150 fartyg,
som deltaga i Nordsjöfisket. Hamnen, omkr. 20
har, bildad af tvänne långa stendammar, är den
största konstgjorda hamn i England och utgör den
enda tillflykten undan de i s. ö. liggande farliga
sandbankarna Goodwin Sands. I den närbelägna Pegwell
bay anses Hengist och Horsa hafva landstigit, och ett
stenkors utmärker det ställe, der Augustinus landade
596. Straxt n. om R. ligger badorten Broadstairs.
Ramsjö, socken i Gefleborgs län,
Ljusdals tingslag. Areal 76,472 har. 1,603
innev. (1888). R. utgör ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl.. Upsala stift, Helsinglands Vestra
öfre kontrakt.
Ramskopf (rammskopf), T., egentl. »bagghufvud»,
kallas den form å en hästs hufvud, hvarvid
ansigtslinien bildar en båge framåt från hjessän
till näsborrarna. En sådan bildning af hufvudet
förekommer vanligen hos låglandshästar, t. ex. hos de
normandiska, holsteinska och neapolitanska hästarna.
Ramsta, socken i Upsala län, Hagunda härad. Areal
2,101 har. 460 innev. (1888). Annex till Hagby,
Upsala stift, Hagunda kontrakt.
Ramström, Klas Olof, skolman, universitetslärare,
född på Stjernsund i Nerike d. 18 April 1791, blef
1810 student i Upsala, der han 1818 promoverades till
filos. magister. 1819–34 innehade han (i bolag med
Palmblad) akademiska boktryckeriet. 1823 utnämndes
han till docent i hebreiska och syriska språken och
1831 till e. o. adjunkt i österländska språk. 1827
öppnade R. en skola, Upsala lyceum, som vann mycket
anseende och fortfor till 1839, då han bosatte sig
i Stockholm och der praktiskt sökte lösa den då på
dagordningen stående undervisningsfrågan i det af
honom upprättade Stockholms lyceum, ett läroverk,
der de båda bildningslinierna voro förenade. 1851
öfverlemnade R. Stockholms lyceum åt K. J. Bohman
och O. von Feilitzen samt egnade sig uteslutande åt
publicistisk verksamhet såsom medarbetare i »Svenska
tidningen». Död d. 29 Juli 1852. R. behandlade
pedagogiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
