- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
707-708

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Randers ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtnjuta gammalt anseende. I R. finnas en sparbank
och en »diskonto-, låne- och sparbank». Staden
står i jernvägsförbindelse med Aarhus och Viborg
(sedan 1862–63) med Aalborg (sedan 1869) och
med Grenaa (sedan 1876). – Staden namnes först
1086, då de jutske bönderna samlade sig der vid
resningen mot Knut den helige. Den 1 April 1340
blef holsteinske grefven Geert dräpt i R. af Niels
Ebbessön. 1643 hade svenske generalen Wrangel
der sitt hufvudqvarter. Under medeltiden hade R. 6
kyrkor och 4 kloster, af hvilka ett vid reformationen
ändrades till slott, Dronningborg, som refs 1721.
E. Ebg.

Randers, Kristofer, norsk skald, född d. 1 April
1851, tog juridisk ämbetsexamen i Kristiania 1873
och fick derefter anställning i Indredepartementet,
hvarest han 1883 utnämndes till fullmäktig. Han har
skrifvit Med lyre og lanse (1879), Polemiske sonetter
(1880) och Vaarbrudd (s. å.), sistnämnda samling af
honom sjelf betecknad som »erotiska stämningar»,
vidare Et skriftemaal (1881), Frie ord (1883),
en samling politiska epigram, närmast framsprungna
ur striden i riksrättsfrågan, Unge sange (1885) och
Norsk natur, en samling »stämningar och skildringar»
(1887). R. är en omtyckt tillfällighetsskald,
och hans qväden hafva vanligen straxt influtit
i den dagliga pressen. Många af dem förskrifva
sig från festligheter inom studentverlden.
Y. N.

Randers amt upptager mellersta delen af Nörrejyllands
östra kust, hvarifrån halfön Djursland skjuter
ut i Kattegatt. Gränsen i v., mot Aalborgs amt,
bildas af Mariagerfjorden. Längre söderut
intränga Bandersfjorden, som emottager Gudenaa,
samt Ebeltoft-, Begtrup- och Kalövikarna, hvilka af
Djursland utskära halfön Mols på södra sidan. Areal
2,434 qvkm. 104,321 innev. (1880), af hvilka
omkr. 1/5 bor i städerna. Jorden är i allmänhet
fruktbar och väl odlad. År 1881 användes 81,000 har
till åker och 97,000 har till ängs- och betesmark;
14,633 har upptogos af skog. S. å. funnos 24,300
hästar, 102,400 nötkreatur, 132,000 får och 23,000
svin. Inom amtet finnas icke många herregårdar
och endast få »fästegods». Amtet, dit äfven ön
Anholt hör, tillhör Aarhus stift, har 5 städer
(Randers, Hobro, Mariager, Grenaa och Ebeltoft)
samt indelas i 11 härad och 4 prosterier.
E. Ebg.

Randgrid, Nord. mytol., namn på en af de valkyrjor,
som uppräknas i eddasången Grimnesmål.

Randgräs. Se Flen och Phalarideae.

Randolph, John, nord-amerikansk statsman, f. i
Virginia 1773, d. i Filadelfia 1833, var son af en
rik plantageegare och satt nära 30 år i kongressen
(1799–1813, 1815–25, 1828–29 i representantkammaren,
1825–27 i senaten) såsom en af det republikanska
partiets chefer. Han var af Jeffersons skola,
konservativ vid ändringar i författningen, men
försvarare af staternas suveränitet, en excentrisk och
nervös talare, fruktad och hatad för sin satiriska
tunga. 1812 års krig, liksom 1820 års kompromiss,
stred emot hans politiska principer. 1830–31
var han minister i Ryssland. Han gaf sina
300 slafvar friheten och drog försorg om deras
uppehälle. Jfr Garland: »Life of R.» (2 bd, 1850)
och Henry Adams: »American statesmen» (1883).
Kj.

Randon [rangdå’ng], Jacques Louis César Alexandre,
fransk krigare och statsman, f. 1795, d. 1871, deltog
såsom officer i fälttågen 1812–13, men tillbakasattes
under bourbonernas styrelse på grund af sin slägtskap
med general Marchand. 1830 förflyttades R. till
Algeriet samt blef 1841 brigadgeneral och 1848
generaldirektör för de algeriska angelägenheterna i
krigsministeriet och i Jan. 1851 krigsminister. Då han
icke ville biträda vid Napoleons statskupp, erhöll han
afsked, men utnämndes i Dec. 1851 till generalguvernör
i Algeriet, hvilken plats han med utmärkelse beklädde
till 1858. Han utnämndes derunder till senator
(1852) och marskalk (1856). Maj 1859–Jan. 1867 var
R. å nyo krigsminister. Han efterlemnade Mémoires,
(utg. 1875 och 1877). C. O. N.

Randselfven. Se följ. art.

Randsfjorden (Fornnord. Rönd), insjö i Kristians
amt, Norge, 130 m. öfver hafvet, är näst Mjösen
den längsta (73 km.), men till ytinnehållet
(131 qvkm.) den femte i landet. Dess förnämsta
tillflöden, Etna och Dokka, komma från n.; från
v. emottager den Vigga l. Nordvigga, som utmynnar i
sidogrenen Rökenviken. Genom den endast 13 km. långa
Randselfven, som har flere betydliga forsar,
ledes R:s vatten straxt nedanför Hönefossen ut i
Drammenselfven. I v. begränsas R. af en skogklädd
fjällrygg, 500–700 m. hög, genom hvilken ett lågt
pass leder till Spirillen. På östra sidan ligger
i s. det fruktbara Hadeland och längre i n. Söndre
lands pastorat. Fjorden är en vigtig flottningsled
och befares af flere ångbåtar, hvilkas nordligaste
utgångspunkt är Odnes. Vid dess södra ände, Hadelands
vasbund,
ligger jernvägsstationen R., öfver hvilken
större delen af landtrafiken mellan Kristiania och
Bergen eger rum. Till Kristiania leder från Rökenviken
en ny, 77 km. lång chaussée. Mellan R. och Mjösen gå
flere landsvägar, af hvilka de mest trafikerade äro
den till Toten ledande backiga Kjölveien (62 km.) och
chausséen från Odnes till Gjövik (38 km.). Trakten
kring R. är mycket besökt af sommargäster. – I
Rökenviken drunknade konung Halfdan Svarte år 860.
Y. N.

Randstråle, fys. Se Aberration 2.

Randvinkel, fys., kallas den vinkel, som det
öfversta lagret af en vätska bildar med ytan af en i
vätskan stående fast kropp, t. ex. det omslutande
kärlets väggar. För kroppar, som fullständigt
fuktas af vätskan, är randvinkeln = 0, såsom för
rent glas i vatten. För rent glas i kvicksilfver,
som ej det ringaste fuktar glaset, är randvinkeln
127°. Randvinkeln har stor betydelse vid bestämmandet
af lagarna för kapillaritetsfenomenet.

Randösund, ett af de östra inloppen till Kristianssand
i Norge, passeras af kustångare på väg in i
skärgården. Y. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free