- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
717-718

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rankhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kalkskifvor äro aflagrade. De hafva i regeln sex par
ben, hvilka afslutas med klängelikt förgrenade
s. k. rankfötter. Jfr Hafstulpan och Lepas.
O. T. S.

Rankhet. Se Styfhet.

Rankhyttan, gård i Vika socken, Kopparbergs län, vid
södra änden af sjön Runn, egdes under förra hälften
af 1500-talet af den bekante bergsmannen Anders
Persson, efter hvilkens farfader, bergsfrälsemannen
Ranke, gården är uppkallad. Ladan, der Gustaf Vasa
på senhösten 1520 tröskade hos Anders Persson, står
ännu qvar med sina groft tillyxade timmerstockar och
underhålles af staten med vissa dagsverken om året.

Rankine [rä’nkin], William John Macquorn, engelsk
ingeniör, f. 1820 i Edinburgh, utnämndes 1855 till
stadsingeniör i Glasgow, men utöfvade derjämte
liflig författareverksamhet. Han lemnade nästan
hvarje vecka fysikaliska uppsatser till tekniska
journaler samt utarbetade mönstergilla handböcker,
hvilka utkommit i många upplagor och fortfarande
ega högt anseende. Redan 1853 hade R. utgifvit
Researches on the mecanical action of heat,
hvarigenom han förskaffade sig ett aktadt namn
som fysiker och vågbrytare inom den matematiska
fysikens och särskildt den mekaniska värmeteoriens
område. R. var en entusiastisk och driftig ledare
af skarpskytteidén samt författare och kompositör
af humoristiska och patriotiska sånger. Död 1872. År
1881 utgaf Tait i London en vald samling af R:s, till
ett antal af 150 uppgående, vetenskapliga uppsatser.
A. Bi-n.

Rann (Eng. Ran l. Runn), ett stort saltträsk i vestra
Indien, ö. om Indus’ mynning mellan öcknen Thur och
halfön Katsch. Det vexlar i bredd emellan 10 och 130
km. samt upptager en areal af omkr. 20,700 qvkm. Under
monsunen (Maj–Okt.) fylles hela träsket med saltvatten,
som efter någon tid afdunstar och qvarlemnar en tjock
saltskorpa. Under regnperioden sammanhänger R. med
Katsch-viken i v. och Cambay-viken i ö. Vilda åsnor
förekomma i stor mängd kring stränderna och på de öar,
som äfven under regntiden skjuta upp öfver vattnet.

Ranqueles [-ke-], en araukanerna närstående indianstam
i Syd-Amerika ö. om Anderna vid floden Salado. De
hafva jämte chilenos (aucaes) först efter landets
bebyggande genom spaniorerna invandrat till dessa
trakter från vester.

Ranrike. Se Bohus län och Rane.

Ransakning, undersökning vid domstol angående groft
brott, företages på begäran af allmän åklagare
eller polismyndighet eller ock efter stämning af
målsegande. Undantagsvis eger domstolen sjelf, utan
särskild uppfordran, anställa sådan undersökning, när
»allmänt rykte» uppkommer om groft brott. Ransakningen
skall anställas vid den rätt, inom hvars domvärjo
brottet blifvit begånget. Hålles någon för brottet
häktad, skall ransakning ega rum inom åtta dagar
efter det häktningen för domaren anmäldes, om
brottmålet hör under stadsdomstol, men eljest inom
tre veckor efter nämnda anmälan. Vid ransakningen
skall rätten söka åstadkomma fullständig utredning
angående såväl brottet som
den brottsliges person, brottets verklighet och
omständigheterna vid dess begående, den tilltalades
föregående lif, de motiv, som föranledt brottet, och
de subjektiva omständigheter, hvilka kunna inverka
på graden af straffbarhet. Det tillhör rätten att
opartiskt söka utleta sanningen och bringa i dagen
allt, som kan tjena till grundval för ett rättvist
bedömande af den tilltalade – ej mindre hvad som
talar till hans fördel, än hvad som är honom emot. Jfr
Brottmålsprocess. I. Afz.

Ransberg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, Valla tingslag. Areal 12,910 har. 2,881
innev. (1888). R. bildar med Mölltorp ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Skara stift,
Södra Vadsbo kontrakt.

Ranson (förvrängn. af ration, se d. o.) nyttjas i
svenska sjömansspråket liktydigt med matportion,
dagskost. Uttrycket »vara ställd på ranson»
betyder att underkastas förknappning af provianten
(se Förknappning). – Ett annat ord är det förr i
svenskan någon gång förekommande ranson med betydelsen
lösesumma (Fr. rançon, af Lat. redemptio, återköp).

Ransonstimmer, skeppsb. Se Spant.

Ransäter, socken i Värmlands län, Kils härad. Areal
12,960 har. 3,849 innev. (1888). Annex till Ullerud,
Karlstads stift, Kils kontrakt. Inom socknen ligger
Ransäters bruk. der E. G. Geijer föddes d. 12
Jan. 1782.

Rantasalmi. 1. Domsaga under Viborgs hofrätt,
Finland, S:t Michels län, bildar 3 tingslag och
omfattar Rantasalmi, Heinävesi och Sääminge socknar
samt Kangaslampi kapell. Areal 4,892 qvkm. 27,050
innev. (1886). – 2. Härad i ofvannämnda län,
omfattar 6 kronolänsmansdistrikt, fördelade på
Rantasalmi, Sulkava, Heinävesi, Kerimäki, Savonranta
och Sääminge socknar samt Kangaslampi kapell och
Enonkoski bönehusförsamling. Areal 7,490 qvkm. 45,887
innev. (1886). – 3. Socken i ofvannämnda härad
och län, bildar med Kangaslampi kapellförsamling
ett imperielt pastorat af 1:sta kl., Borgå stift,
Nyslotts kontrakt. Areal 1,951 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 10,619 personer (1886). – Om striden
vid Parkkumäki by i R. socken se Parkkumäki. A. G. F.

Rantzau, förr riksomedelbart grefskap
i södra Holstein. Areal 225 qvkm. 8,000
innev. (1650). Grefskapet, inom hvilket lågo
köpingarna Barmstedt och Elmshorn, bildades år
1650 af amtet Barmstedt, som Kristian Rantzau år
1649 köpt af hertig Fredrik III af Holstein och fått
privilegieradt af tyske kejsaren. Kristians sonson,
Kristian Detlev, f. 1670, framkallade genom sitt
förtryck ett uppror 1705, hvilket gaf regeringen
i Gottorp anledning att hålla grefskapet besatt
1706–09. Sjelf satt han 1715–19 fången i Preussen. År
1721 blef han på en jagt skjuten på anstiftan af
sin yngre broder Vilhelm Adolf R. (f. 1688), med
hvilken han ständigt legat i strid. Till följd deraf
lät danske konungen Fredrik IV gripa Vilhelm Adolf
1722 och dömde honom 1726 till lifstidsfängelse,
hvarunder han dog 1734. Grefskapet införlifvades
derpå egenmäktigt af konungen med hertigdömet
Holstein. E. Ebg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free