Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rappell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norge (1845), Om den kunstige fiskeformerelse
og om biavlen (1852) och Om midlerne til at
forbedre Norges lakse- og ferskvandsfiskerier
(1857; öfvers. till svenska 1858). Under sina
sista lefnadsår intresserade han sig särskildt för
undersökningar, som afsågo upphjelpande af
ostronodlingen i Norge. R. utgaf också en
Indledning til zoologien (1845). Y. N.
Raschba, rabbin. Se Rabbinska språket
och literaturen, sp. 621.
Ráschbam (Rashbam), judisk namnform till
Rabbi Samuel ben Meîr (jfr härom förklaringen
af namnet Raschi), f. mellan åren 1080
och 1085, d. efter 1150, en dotterson af den
berömde Raschi, var en af de förnämsta
»tosafisterna» (se Rabbinska språket och
literaturen), hvilka fullständigade dennes talmudiska
arbeten. R. skref dessutom en utmärkt
Perûsch hathorâ (Pentatevk-kommentar), utg.
af Rosin, 1881. H. A.
Raschdorff, Julius, tysk arkitekt, f. 1823,
studerade arkitektur vid Bauakademie i Berlin
1844–47 och utnämndes 1853 till stadsbyggmästare
i Köln. Der har han sedermera haft sin
verksamhet, sysselsatt sig med olikartade
uppgifter och visat sig skicklig i användande af alla
stilarter, men förnämligast renaissancen. Så har
han restaurerat romanska och gotiska kyrkor
samt framförallt rådhuset. Vidare har han i
förening med Felten byggt det i modern gotisk
stil utförda Museum Wallraf-Richartz, nya
stadsteatern i renaissancestil samt många andra
offentliga och enskilda byggnader i Köln
och andra städer i Rhenprovinsen (Bielefeld och
Düsseldorf). Tyska kyrkans i Stockholm
nuvarande tornbyggnad (färdig 1887) är uppförd
efter ritningar af R. Han kallades 1879 till
professor vid akademien i Berlin. R. har
jämväl varit verksam såsom författare inom
konstliteraturens område.
Raschi, judisk exeget, hvars namn enligt
judisk sed uppstått genom konventionel utläsning
af förkortningen r s (sch) j, utgörande
begynnelsebokstäfverna af hans judiska titel och namn:
Rabbenu Schelomo Jizcháki. Se vidare
om honom Isaaki.
Raschi-skrift. Se Rabbinska språket och
literaturen, sp. 616.
Raseborg. 1. Domsaga under Åbo
hofrätt, Finland, Nylands län, bildar 4 tingslag,
fördelade på Pojo, Tenala, Bromarfs, Ingå,
Karis och Karislojo socknar, Ekenäs landsförsamling,
Degerby, Snappertuna och Sammatti
kapellförsamlingar samt Fagerviks och Svarta
bruksförsamlingar. Areal 1,841 qvkm. 25,091
innev. (1886). – 2. Härad i ofvannämnda län,
omfattar nyssnämnda område och sönderfaller i
4 länsmansdistrikt. – 3. R. Östra och
Vestra kontrakt, under Åbo ärkestift, omfatta,
det förra Lojo, Nummis, Pusula, Loppis, Vichtis,
Pyhäjärvi, Esbo, Kyrkslätt och Sjundeå
pastorat (areal 3,284 qvkm., 39,511 innev.), det
senare Ingå, Karis, Pojo och Ekenäs, Tenala,
Bromarf, Kisko och Karislojo pastorat (areal 2,132
qvkm., 27,809 innev., 1886) i Nyland. A. G. F.
Raseborg (äldre form Rasaborg). 1. Slott
i Snappertuna kapell i Nyland, Finland, grundlades
på 1370-talet, enligt en sägen af den
mäktige adelsmannen Bo Jonsson Grip. Efter
Bo Jonssons död indrogs slottet 1388 jämte
största delen af hans förläningar till kronan.
Slottets styrka och goda läge gjorde, att dess
besittning gerna eftersträfvades af stormännen
under den följande tidens oroligheter. Bland
dem, som kommo i besittning af detsamma, må
nämnas Karl Knutsson Bonde, som innehade det
1442–48 och 1465–68, riddaren Laurens
Axelsson (Tott) 1469–82, dennes enka och
barn 1482–87, hvarefter det kom i Knut
Posses händer. 1492–1513 var Tönne Eriksson
(Tott) fogde eller höfvitsman derstädes, sedermera
Krister Klasson (Horn). Jämte hela
Finland kom äfven R. slott 1520 i danskarnas våld,
hvilka adventssöndagen d. 16 Dec. 1520 läto
halshugga biskop Hemming Gad och Nils Eskilsson
Banér på »galgbacken» utanför R. För
Gustaf Vasas räkning eröfrades R. 1523 af
bröderna Erik och Ivar Fleming, af hvilka den
förre erhöll slottet i förläning (till 1540). Vid
den tiden var slottet så förfallet, att Gustaf Vasa
ej ansåg det löna mödan att reparera detsamma,
utan 1527 beslöt låta uppföra ett annat slott
på ett beqvämare ställe, der man hade bättre
segelled. På det ställe, der nya Raseborg
skulle byggas, ville konungen äfven anlägga en
stad, der allmogen skulle få handla humle,
salt m. m., utan att behöfva fara till Reval eller
annanstädes. Den nya stad, som sålunda
uppstod, är måhända Ekenäs, som Erik Fleming
började bygga 1529, och som ligger vid
mynningen af Pojoviken. Huruvida någon ny
slottsbyggnad påbegyntes torde deremot få anses
oafgjordt. Efter det Erik Fleming förlorat det
gamla slottet 1540, sköttes det en tid framåt
af konungens fogdar, som läto verkställa
särskilda reparationer af slottsbyggnaderna. Men
sedan de till Raseborgs län hörande 6 socknarna
1552 blifvit öfverförda i afseende å sin
förvaltning till Helsingegårds fögderi, egde ej
slottet mera någon betydelse i administrativ
mening och kunde ej häller under de förändrade
tidsförhållandena vinna någon i strategisk,
hvarför dess slutliga förfall med nämnda
år kan anses börja. Ruinerna af det forna slottet
äro ännu tämligen väl bibehållna, och
ringmuren uppnår ställvis ännu sin forna höjd.
Slottet var uppfördt på en 14 m. hög, mot n.
brant stupande bergkulle invid ett mindre, i
Finska viken utmynnande vattendrag, som var
segelbart och förmedlade förbindelsen med
öppna hafvet samt kunde, i fall af behof, genom
jernkedjor afstängas. Från landsidan gjordes,
borgen otillgänglig af en omkr. 300 m. lång
och 12–18 m. bred vallgraf, som var fylld med
vatten. Öster om slottet voro på en lägre kulle
ladugårds- och uthusbyggnaderna uppförda. I
grundteckning påminde borgen närmast om formen
af en hästsko. Den svängda sidan vette
mot n., den öppna mot s. I syd-vestra hörnet
befann sig ingångsporten, till hvilken ledde en
brant, stenlagd uppgång. På slottets syd-östra
sida, som tillika synes varit slottets starkaste,
fanns ett rundt torn, som numera ej höjer sig
öfver den närmaste ringmuren. På denna sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
