Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raskolniker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Raste Gaise. Se Kölen.
Rastenburg, stad i preussiska regeringsomr. Königsberg
(Ostpreussen), vid jernvägen från Königsberg till
Bielostok. 7,300 innev. (1885). Gymnasium. Stuteri.
Rastern. Se Bore, fys.
Rastral (ej rostral; af Lat. rastrum, räfsa),
linierstift, hvarmed notplanets fem linier på en
gång uppdragas.
Rastrites, slägte af graptoliterna (se d. o.),
som står nära Monograptus och skiljer sig
från detta endast derigenom att tekorna ej vid
basen beröra hvarandra, utan äro skilda genom
ett längre eller kortare mellanrum. R. tillhör,
liksom Monograptus, den öfre graptolitskiffern, och
dennas undre del har fått namnet Rastritesskiffer.
B. L-n.
Ratafia (af Malaj. arack, se d. o., och tafia,
sockerbränvin, rom). Se Likör.
Ratak. Se Marshall-öarna.
Ratan, hamnplats vid Bottniska viken i Bygdeå
socken, Vesterbottens län, 50 km. n. om Umeå. Platsen
anlöpes af ångbåtar samt har post-, telegraf- och
tullstation. Vid R. landsattes d. 17 Aug. 1809 den
svenska armé under general Wachtmeister, som skulle
besegra den i trakten af Umeå stående ryska styrkan
under general Kamenski. Efter motgången vid Säfvar
d. 19 Aug. drog armén sig tillbaka till R., der en
liten upptagsstrid d. 20 utkämpades från några till
landstigningspunktens skydd uppkastade skansar. Den
22 inskeppades armén å nyo. C. O. N.
Ratanhiaextrakt. Se följ. art.
Ratanhiarot, radix Ratanhiae,farmak., med., kallas
med infödingsnamn roten af den å sterila ställen
i Peru och Bolivia växande Krameria triandra R. et
P. (nat. fam. Krameriaceae Mart., kl. Tetrandlia L.),
en lågväxt buske med mörkt röda blommor och vidt
i jordbrynet utbredda, fingertjocka rötter, hvilka
hafva en mörkt brunröd bark och en ljusare brunröd
ved. I handeln förekomma 2 slag af denna rot: »rund»
och »lång» ratanhia, det förra slaget bestående af
de ofta knytnäfstora hufvudrötterna, det senare af de
långa rotgrenarna. Det senare slaget, rad. Ratanhiae
longa, är det enda i Sv. farmakopén tillåtna. Det eger
nämligen relativt större mängd af bark än den rundade
hufvudroten; och då garfämnet (ratanhiagarfsyran),
som är det verksamma i roten, finnes ymnigare i
barken, eger naturligtvis den barkrikare långa
roten högre värde än den runda barkfattigare. Den
peruanska ratanhiaroten kallas payta-ratanhia
efter utförselstaden vid Stilla oceanen. Fullkomligt
lika god drog, likaledes gillad af Sv. farmakopén,
fås äfven af Kr. tomentosa S:t Hil. (Kr. Ixina
L. var. granatensis Triana), som växer i Nya Granada
såsom en buske af 1 till nära 2 m. höjd. Dess långa
rötter kallas savanilla-ratanhia efter dess stapelort
vid Karibiska hafvet. Af dessa rötter beredes
genom utlakning med vatten och sedermera lösningens
inkokning det officinella extractum Ratanhiae,
ratanhia-extrakt, som har en svartbrun färg,
med glänsande brottytor, hvilka fuktade anlöpa med
bronsfärg, hvarigenom detta äkta extrakt lätt skiljes
från falska, i Amerika af andra
växter beredda s. k. ratanhia-extrakt, hvilka i
verkligheten äro att hänföra till hvad man kallar
kino. Nyss beredt ratanhia-extrakt luktar snarlikt
lakrits. Denna drog är ett starkt sammandragande
medel, som i form af dekokt, tinktur eller
piller begagnas att stilla blödningar och minska
slemflöden. Af andra krameria-arter i Brasilien,
Mejico, Texas o. s. v. erhållas falska ratanhiarötter
med gråbrun bark, som hos Texas-ratanhia har
större tvärlinie än veden och mindre halt af
garfämne. Farmakopén varnar uttryckligen för
dessa oriktiga slag af ratanhia. Jfr Angelin, kem.
O. T. S.
Ratatosk, Nord. mytol., kallas en ekorre,
som oupphörligen löper upp och ned längs efter
verldsasken Yggdrasel och söker att stifta split
mellan en örn, som sitter i askens topp, och draken
Nidhugg, som skadar trädets rötter nedantill. (Om
ordets förmodade härledning från angelsachsiskan
se S. Bugge: »Studier över de nordiske gude- og
heltesagns oprindelse». Förste række. sidd. 468–469,
1889). Th. W.
Ratchis, langobardisk konung. Se Langobarder.
Ratdolt, Erhard, tysk boktryckare, bördig från
Augsburg, uppsatte 1475 ett tryckeri i Venezia och
utgaf derifrån präktigt utstyrda verk. Hans edition
af Euklides (1482) är den första tryckta bok med
matematiska figurer och den första med guldbokstäfver
(i tillegnan). R. flyttade 1486 till sin födelsestad
och vardt ytterligare berömd för sina ojämförligt
vackra andaktsböcker (i rödt och svart). Han införde
bruket att anbringa särskildt titelblad. Deremot
har man oriktigt tillskrifvit honom uppfinningen af
nottryck med rörliga typer och af blomsterprydda
initialer. R. dog omkr. 1528.
Rate, Nord. mytol. Se Gunnlad.
Ratelen. Se Honingsgräflingslägtet.
Rath, Gerhard vom, tysk mineralog och geolog, f. 1830,
professor i mineralogi i Bonn 1863, d. 1888, gjorde en
stor mängd vigtiga undersökningar inom mineralogiens
olika områden, dock företrädesvis af kristallografisk
natur, och förvärfvade sig derigenom namn såsom
en af samtidens mest framstående mineraloger. Han
företog äfven många resor (Italien, Ungern, Norge,
Palestina, Nord-Amerika m. m.) och lemnade från dessa
intressanta geologiska och mineralogiska skildringar.
B. L-n.
Rathenow, stad i preussiska regeringsomr. Potsdam
(Brandenburg), vid Havel och jernvägen mellan
Berlin och Hannover. 13,072 innev. (1885). Kalk-
och tegelbrännerier samt tillverkning af optiska
instrument. Invid R. segrade en kejserlig truppstyrka
under hertig Georg af Lüneburg d. 14 Aug. 1627 öfver
danskarna under markgrefven af Baden-Durlach, hvilka
försvarade Havel-öfvergången. Straxt före slaget
vid Fehrbellin blef den svenska besättningen i R.,
till största delen finskt rytteri, under öfverste
Wangelin d. 15 Juni (g. st.) 1675 öfverfallen af
brandenburgare och nedgjord eller tillfångatagen.
C. O. N.
Rathke, Jens, norsk naturforskare, född i Kristiania
d. 14 Nov. 1769, blef student i Köpenhamn 1787 och
teologie kandidat 1792,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
