- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
757-758

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raumo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

indo-europeiska och semitiska språkens samhörighet. Mindre
betydande som alster af sjelfständig forskning äro
också ett par skrifter, som behandla andra sidor af
tysk odling: Die einwirkung des christenthums auf
die althochdeutsche sprache
(1845) och Vom deutschen
geiste, drei bücher geschichtlicher ergebnisse

(1848; 2:dra uppl. 1850). R. skref äfven en utförlig
Geschichte der deutschen philologie (1870; i serien
»Geschichte der wissenschaften in Deutschland»), R:s
stil är populär, något bred. Flertalet af hans mindre
skrifter är samladt i Deutsche versuche (1861)
och Gesammelte sprachwissenschaftliche schriften
(1863). 6. Lll.

Raumo (F. Rauma), en af Finlands äldsta städer,
ligger under 61° 8’ n. br. nära kusten af Bottniska
viken i Åbo och Björneborgs län. Staden erhöll
privilegier redan 1441 af konung Kristofer, hvilka
privilegier sedermera tid efter annan blifvit
dels förnyade, dels bekräftade. Den erhöll 1765
fri segelfart på alla Östersjö-hamnar. I R. fanns
fordom ett berömdt franciskan-kloster (se Collegium
raumense
), hvaraf det enda återstående minnet
torde vara stadens åldriga kyrka (af gråstensblock,
senare tillbyggd). Spetsknypplingen, som fordom var
en hufvudnäring på orten och ännu i dag såsom näring
bedrifves af en del af befolkningen samt frambringar
berömda alster (de s. k. »Raumo-spetsarna»),
torde äfven haft klostrets inflytande att tacka
för sin uppkomst. Stadens underlydande jordområde
är 28,9 qvkm., deraf stadsplanen upptager 23
har. 3,695 innev. (1886), hvaraf blott ett fåtal
eger svenskan till modersmål. Handlandenas antal
uppgafs till 73. Exporten uppskattades åren 1880–84
i medeltal till öfver 1,5 mill. mark, importen till
0,8 mill. mark. Exportvarorna äro nästan uteslutande
skogsprodukter och hafre. Handelsflottan utgjordes
vid utgången af 1885 af 41 fartyg om tills. 11,311
tons. I staden finnas en finsk statens 2-klassig
elementarskola, en finsk navigationsskola, en privat
svensk skola för flickor samt bankagentur (Nordiska
aktiebankens för handel och industri). Stadens fasta
och lösa egendom uppskattades 1887 till omkr. 731,000
mark; dess skuld steg samtidigt till 29,400 mark.
A. G. F.

Raupach, Ernst Benjamin Salomo, tysk teaterförfattare,
f. 1784 nära Liegnitz, antog 1804 en informatorsplats
i Petersburg och kallades 1817 till professor i
verldshistoria vid dervarande universitet, men
tvangs 1823 genom intriger att begära sitt afsked
och var derefter bosatt i Berlin, hvars hofteater han
regelbundet försåg med alster af sin flitiga penna. I
politiken hyllade R. fullt absolutistiska åsigter. Död
1852. – R. var genom hela sin uppfostran en utpräglad
förståndsmenniska; också röjer sig i hans arbeten en
brist på fantasi och på varmare medkänsla. I syfte att
åstadkomma ett nationell bildningsmedel behandlade han
(l825–32) regentätten Hohenstaufens historia i en
serie af icke mindre än 15 dramer, tillkomna snart
sagdt genom en enkel dialogisering af von Raumers
historieverk. R:s falska teori var, att
dramatikern ej får i något förändra eller göra
tillsatser till historien, hvilken genom sitt
innehålls sanning öfverväger all uppfinning. Dessa
dramer äro, med få undantag, högst enformiga genom
sin poesilöshet och breda jamb-deklamation. R. tog
äfven Cromwell och Mirabeau till hjeltar i
historiska dramer. Vidare skref han skådespel,
som syfta till lösning af någon etisk eller social
fråga (bäst är Isidor und Olga, 1825, med ämne från
ryska lifegenskapen; uppf. i Stockholm 1843) samt
en mängd lustspel, bland hvilka må nämnas Lasst die
todten ruhen
(1825; »Det lefvande spöket», 1831),
den verkligt poetiska komedien Die schule des lebens
(1835; »Lifvets skola», 1842), Die schleichhändler
(1828; »Smyghandlarne», 1836) och Der zeitgeist (1830;
»Tidsandan», 1846). R:s lustspel äro säkert byggda och
ganska muntrande, men hvardagligt plumpa i språk och
qvickheter. I styckets medelpunkt sätter han gerna
en kall satiriker, som håller handlingens trådar i
sin hand. I alla R:s pjeser är karaktersteckningen
i hög grad skematisk, men på teatralisk effekt är
ingen brist. Hans stycken uppgå till ett antal
af nära 80. I nära två årtionden beherskade han
Tysklands skådebanor, men blef derefter hastigt
glömd. R:s Dramatische werke utgåfvos i tillsammans
20 bd 1829–43.

Rauraker (Lat. rauraci), keltisk folkstam, bosatt
från Aars utlopp i Rhen till Basel och Breisach. De
uttågade tillika med helvetierna under Caesars
ståthållareskap i Gallien. R. Tdh.

Raus, socken i Malmöhus län (se Råhus). I namnet
å fiskläget och jernvägsstationen är det skånska
uttalet Raus förherskande.

Rauscher, Joseph Othmar von, kardinal, österrikisk
politiker, f. 1797, d. 1875, var en tid professor
vid Salzburgs teologiska fakultet och blef 1832
direktör för den orientaliska akademien i Wien,
der hans fina bildning för honom öppnade de högsta
kretsar. Sedan han en tid varit lärare för den nu
regerande kejsaren, utnämndes han 1849 till biskop i
Seckau och 1853 till furst-ärkebiskop af Wien, hvarpå
påfven år 1855 gaf honom kardinalshatten. R. var
en mycket inflytelserik politiker. Det var han,
som i Rom ledde förhandlingarna om och afslöt 1855
års konkordat. Såsom medlem af herrehuset (sedan
1861) bekämpade han alltid de partikularistiska
rörelserna, och på vatikanska konciliet (1870)
ledde han oppositionen emot antagandet af dogmen om
påfvens ofelbarhet. Kj.

Rauschgelb (T., så kalladt för den gula färgen
och emedan ämnet låter klyfva sig i tunna blad
likt rauschgold, tunnt utvalsade mässingsblad),
kem., arseniktrisulfid l. auripigment. Se Arsenik,
sp. 1135. P. T. C.

Rautalampi. 1. Domsaga under Viborgs
hofrätt, Finland, utgör 3 tingslag och omfattar
Pieksämäki, Rautalampi och Hankasalmi socknar samt
Jäppilä och Vesanto kapellförsamlingar. Areal 4,406
qvkm. 34,227 innev. (1886). – 2. Härad i Kuopio län,
Finland, bildar 4 länsmansdistrikt och omfattar
Rautalampi, Leppävirta, Suorienjoki och Hankasalmi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free