- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
815-816

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reflexionspoesi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reformerta sidan röjde sig detta inflytande i
första rummet genom en förändrad uppfattning af
predestinationsläran. Dogmen om en förutbestämmelse
till evig osalighet har utplånats ur det kyrkliga
medvetandet. Den schleiermacherska tolkningen
af förutbestämmelsen, såsom blott rörande den
ordning, i hvilken individerna – några tidigare,
andra senare – skola ingå i gudsriket, har alltmera
vunnit insteg. I samband härmed står uppfattningen
af försoningens betydelse. Redan Calvin hade
icke på samma satt som de lutherske teologerna
betonat försoningen såsom en satisfaktion af
den gudomliga rättfärdigheten. För honom låg hela
tonvigten på det gudomliga beslutet (decretum)
om en del menniskors frälsning. Försoningen i
Kristus var blott medlet till förverkligande af detta
beslut. När nu predestinationsläran började uppfattas
universalistiskt, blef ock försoningen medlet till
förverkligande af den gudomliga kärlekens rådslut
om allas frälsning. Ur den liberala riktningen
utvecklade sig med tiden en radikal, som ville
utmönstra lärorna om Kristi gudomliga natur, om
bibelns inspiration, underverken m. m. Särskildt inom
Frankrikes reformerta kyrka har striden mellan denna
riktning och den relativt ortodoxa antagit sådana
dimensioner, att den ledt till en verklig kyrklig
schism. Denna kom till utbrott genom generalsynoden i
Paris 1872, der en trosbekännelse antogs, mot hvilken
41 liberala konsistorier protesterade. I Holland och
Schweiz hafva de ortodoxe grundlagt frikyrkor, medan
en öfvervägande liberal riktning gjort sig gällande
inom de reformerta folkkyrkorna derstädes.

Ref-orm-gräs. Se Chelidonium.

Refraktion (af Lat. refringere, bryta). astron.,
ljusstrålarnas brytning (se d. o.) i
atmosferen. Dennas täthet är störst vid jordytan
och aftager kontinuerligt med höjden. Då en från en
stjerna utgående ljusstråle intränger i atmosferen,
har han att efter hvarandra genomgå allt tätare
lager, tills den når jordens yta, och lider dervid
en afvikning till sin riktning. Men luftens täthet är
vanligen lika vid samma höjd öfver jordytan och derför
äfven symmetrisk kring ljusstrålen i horisontel
led. Den nämnda afvikningen sker alltså i allmänhet
blott i vertikal led. Genom refraktionen synes
stjernan på en större höjd, än hon den förutan skulle
göra, så att den skenbara höjden är större än den
sanna. Går ljusstrålen vinkelrätt, det är vertikalt,
genom luftlagren och är alltså himmelskroppen, från
hvilken den utgår, i zenit, så blir refraktionen
noll. Vid 45 graders höjd är refraktionen ungefär
1 minut och vid horisonten 35 minuter eller något
mera än solens skenbara diameter. När luftens tryck
(barometerståndet) eller temperaturen ändras, blir
luftens täthet en annan och refraktionen sålunda äfven
förändrad. Ibland kan luftens täthet till följd af en
oregelbunden fördelning af trycket, temperaturen eller
fuktigheten vara något litet osymmetrisk i horisontel
led kring ljusstrålen, hvilken då lider någon,
ehuru nästan alltid ytterst obetydlig, afvikning i
den horisontella leden, hvilken afvikning
kallas lateral refraktion. Se
vidare Terrester refraktion.
E. J.

Refraktor (af Lat. refringere, bryta), astron.,
en astronomisk kikare, vanligen af större
dimensioner, i motsats till reflektor, som är ett
spegelteleskop. Refraktorn, som har sitt namn
deraf att dess objektivlins bryter ljuset, har en
s. k. parallaktisk uppställning, d. v. s. att den
kan röras kring tvänne axlar, af hvilka den ena,
timaxeln, är parallel med jordens rotationsaxel
och den andra, deklinationsaxeln, är vinkelrät
mot den förra. Genom lämpligt anbringande af ett
s. k. drifur kan man åstadkomma, att timaxeln vrider
sig i samma led och med samma hastighet som den
skenbara himmelssferen. Ett i verldsrymden befintligt
föremål, som blifvit bragt i tubens synfält,
bibehåller sålunda ständigt sitt läge i detsamma. I
anseende till sin sneda uppställning lämpar sig
refraktorn icke för absoluta observationer. Då den
stundom i viss mån är afsedd för sådant ändamål,
är den försedd med fint graderade cirklar och
mikroskop. Den kallas då eqvatoreal. Vanligen
användes den till s. k. differentialobservationer
mellan närbelägna föremål (t. ex. dubbelstjernor,
en komet med komparationsstjerna o. s. v.). Dessa
observationer utföras medelst en till refraktorn
applicerad mikrometer. Andra tillbehör till en
refraktor, motsvarande de olika observationer,
som med densamma bruka utföras, äro spektroskop
och fotometer. – De största refraktorerna finnas på
observatorierna på Mount Hamilton (i närheten af
San Francisco) och i Pulkova med objektiv af resp. 36
och 30 engelska tum. Berömd är likaledes refraktorn
i Washington. Observatorierna i Upsala och Lund hafva
hvartdera en äldre refraktor af 9 tums objektiv. Sedan
1872 finnes på Stockholms observatorium ett eqvatoreal
med 7 tums objektiv. K. B

Refrangibilitet (Fr. refrangibilité, af Lat,
refringere, bryta), fys., brytbarhet, t. ex. ljusets
brytbarhet.

Refrigerantia (af Lat. refrigerare, afkyla). Se
Kylande medel.

Refrigerator (af Lat. refrigerare, afkyla), kylapparat
(se d. o. samt Carrés ismaskin och Köldblandning).

Refräng (Fr. refrain), i sång och poesi en fras, som
återkommer i slutet af hvarje strof och tjenar till
att fasthålla någon grundtanke i dikten samt gifva
afrundning åt melodien. Om den poetiska refrängen se
Omqväde. A. L.

Refsnäs, nordvestligaste halfön af Själland, 15
km. lång, omsluter tillsammans med den sydligare
halfön Asnäs Kalundborgsfjorden. Landet är högt,
kuperadt, med branta bergklintar mot hafvet, och
alldeles skoglöst. Halfön tillhör Holbäk amt och
bildar en socken. Ett kusthospital för skrofulösa barn
anlades 1875. På R. omkom den unge konung Valdemar
(III) 1231 genom ett vådaskott under en jagt.
E. Ebg.

Refsund. 1. Socken i Jämtlands län,
Refsunds tingslag. Areal 81,298 har. 1,941
innev. (1888). R. bildar med Sundsjö, Bräcke, Bodsjö
och Nyhems kapell ett konsistorielt pastorat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free