- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
817-818

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refsundsjön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af 2:dra kl., Hernösands stift, Jämtlands Östra
kontrakt. – 2. Tingslag i Jämtlands län, ingår i
Jämtlands Östra domsaga och fögderi samt omfattar
Refsunds pastorat. Areal 2,543 qvkm. 7,039
innev. (1888).

Refsundsjön, insjö i Jämtlands län, Refsunds socken,
ligger 288 m. öfver hafvet och har aflopp till
Ljungan genom Gimån. I sjön ligger den stora ön
Ammern. Utmed sjöns östra strand löpa stora landsvägen
till Östersund samt tvärbanan genom Jämtland, med
stationer vid Bräcke, Stafre och Gällö.

Reftalja. Se Refva segel.

Reftele, socken i Jönköpings län, Vestbo härad. Areal
15,360 har. 1,849 innev. (1888). R. bildar med
Anderstorp ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Vexiö stift, Vestbo kontrakt.

Réfugiés [refysjie], Fr., »flyktingar», benämning på
de franska protestanter, hvilka, då de af Ludvig
XIV förföljts med dragonader (se d. o.) och
genom Nantesiska ediktets upphäfvande (1685)
förbjudits att fira sin gudstjenst samt yttermera
genom utvandringsförbud qvarhöllos i Frankrike,
dock lyckades fly öfver gränsen (till ett antal
af omkr. en half million menniskor) och derefter
slogo sig ned i Schweiz, Holland, Hessen, Sachsen,
Brandenburg, Danmark, England, Afrika o. s. v. Dessa
hugenotter voro till största delen bildade, idoga
och rika; de räknade bland sig Frankrikes skickligaste
landtbrukare och industriidkare. Genom dem utbreddes
fransk slöjd och konst till andra riken, hvilka
af denna utvandring skördade oberäkneliga fördelar
(allramest måhända Preussen), medan det hårdaste slag
derigenom tillfogades Frankrikes välstånd. Jfr Weiss:
»Histoire des réfugiés protestants de France» (1853).

Refulgens (af Lat. refulgere, återstråla), strålande
återsken, starkt skimmer.

Refusera, refysera (Fr. refuser, antagl. af
Lat. refundere, hålla tillbaka, tillbakakasta),
vägra, neka, afslå, förkasta, afböja, försmå. –
Refus [röfy], Fr., vägrande svar, afslag, »korg».

Refutation (Lat. refutatio), vederläggning.

Refva segel, sjöv., minska segelarean genom att
sammanvika eller upprulla och derefter sammanknyta en
del af seglet medelst refsejsingar (c), små tågändar,
fastsydda i de tvärs öfver seglet gående
refbanden (f). På örlogsfartyg sitta refsejsingarna,
försedda med öga och knäfring, fast på sjelfva
rån. Refsejsingar af detta slag stickas genom de
bukter, som bildas af de för sådant refningssätt
långs refbandet gående samt der och hvar till
detsamma fästa tåg, hvarefter ögat kränges öfver
stroppen. Refvet, d. v. s. den del af seglet,
som skall inknytas, upphalas och fästes till
nockarna (råändarna) genom stickbultar (a), tåg,
som, fästa vid rån med ena änden, instickas genom
de vid ändarna af refbandet insplitsade reflödrorna
(b). För att underlätta seglets upphalande till rån,
hvilken, om han är en märsrå, alltid är nedfirad
till eselhufvudet, användas refgölingar l. reftaljor
(d), som från rånockarna gå ned till refbroken
(e) straxt nedanför bottenrefvet. De olika refven få
namn af första, andra, tredje o. s. v. refvet, räknadt
uppifrån på råsegel och nedifrån på andra segel; det
sista refvet kallas bottenref, det andra dubbelref. På
en del fartyg äro märsrårna apterade för Cunninghams
patentrefning,
genom hvilken mekanism seglet rullas
upp på rån såsom en rullgardin. För detta

illustration placeholder
Fig. 1

illustration placeholder
Fig. 2


ändamål är rån vridbar i en på dess midt sittande
dubbelring, hvaruti räcken är fäst. I rännan emellan
ringens kanter går rund rån bukten af märsedrejrep
(ketting, hvarmed rån upphissas på stången),
hvars länkar gripa in i fördjupningar i ofvannämnda
jernränna. Genom att hala eller fira (släppa efter)
på den ena eller andra änden af drejrepet, kan man
få rån att vrida sig åt hvilket håll man vill och
på det sättet intaga eller utsticka ref. För att ej
hindra råns kringvridning äro äfven öfriga ringar,
t. ex. för ledsegelsspiror, brassar, bramskot m. m.,
vridbara och seglet i dess midt uppskuret ända
från råliket till bottenrefvet. För att underlätta
refningen äro de flesta fartyg numera i stället
försedda med dubbla märsrår, hvarigenom stora fördelar
äfven i andra hänseenden vinnas, synnerligast då
besättningen är liten. Undre märsseglet, hvars rå
genom en räck är fäst vid eselhufvudet, motsvarar
det bottenrefvade märsseglet och bergas på samma
sätt som detta. Det öfre deremot, som är försedt
med ett eller två ref, har skothornen fastbenslade
(fästa) till undre märsråns nockar och kommer
således, då det för by eller refning nedfiras,
att blifva hängande slabbt (löst) på förkant af
det undre märsseglet. (Fig. 1 framställer refning
af ett råsegel och fig. 2 ett båt- l. gaffelsegel.)
R. N.

Refva stänger, nedfira stängerna ungefär halfvägs
längs nedanför varande stång eller mast, till hvilken
fötterna surras. R. N.

Refvelsta, gods i Vestmanlands län, Altuna och
Fröshults socknar, med hufvudgården belägen vid den
lilla af Örsundsån genomflutna Refvelstasjön. Godset,
som är fideikommiss inom von Engeströmska slägten
och innehafves af grefve Lars St. Benzelstierna
von Engeström, omfattar 16 mtl, taxerade till
omkr. 260,000 kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free