- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
823-824

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refsundsjön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Regementsläkare. Se Fältläkarekår och Regementsstab.

Regementsmöte kallas den del af de indelta truppernas
vapenöfningar, i hvilken regementena eller kårerna
med hela sin styrka deltaga.

Regementsofficer kallas i Sverige hvarje
öfverste, öfverstelöjtnant och major. (De
lägre officerarna sammanfattas under benämningen
kompani-officerare.) Officerare af motsvarande grad
kallas i utländska arméer »stabsofficerare» (i den
franska armén officiers supérieurs).

Regementspastor. Se Regementsstab.

Regementsqvartermästare. Se Regementsstab.

Regementsråd var under förra hälften af 1540-talet
namn dels på det regeringskollegium, som var afsedt
att ersätta riksrådet, och på dess medlemmar, dels
på ledamöterna i den kollegiala provinsstyrelse
(»regemente») för Vestergötland, som organiserades
1540.

Regementsskrifvare, flottans civilstat tillhörande
personer, två vid hvardera af flottans stationer,
hafva till uppgift att föra rullor öfver vederbörande
manskap och deras beklädnad, biträda vid in- och
utmönstringar, upprätta generalmönsterrullor m. m.
L. H.

Regementsstab, den personal, som står till
regementschefens biträde i och för handhafvandet
af regementets angelägenheter (i Sverige räknas
bataljonsstaberna äfven till regementsstaben). Till
regementsstaben höra följande: Auditör (se
d. o.). Regementsadjutant, i Sverige adjutant
hos endera af regementets bägge bataljonschefer (i
utländska arméer benämnes adjutant hos regementschefen
regementsadjutant). Regementsintendent,
handhafvaren af ekonomien inom regementet eller
en fristående bataljon; vid vissa fristående
bataljoner ersättes han, som är kaptens vederlike,
af en regementskommissarie (med löjtnants
grad). Regementsqvartermästare, regementschefens
adjutant, officer, som sköter hela den till
chefsämbetet hörande expeditionen. Regementsväbel,
underofficer, som har polisuppsigt inom regementets
område, har uppsigt öfver arrester och arrestanter,
är åklagare i krigsrätt o. s. v. Dessutom finnas vid
hvarje regemente bl. a. följande personer anställda,
hvilkas åligganden angifvas af deras titlar, nämligen
regementsläkare (majors vederlike) och regementspastor
(kaptens vederlike) samt vid kavalleri- och
artilleriregementen regementspistolsmed,
regementssadelmakare,
regementsstallmästare
(den sistnämnde af
kompaniofficers grad) och regementsveterinär (med
löjtnants grad). C. O. N.

Regementsstallmästare. Se Regementsstab.

Regementsveterinär. Se Regementsstab och Veterinär.

Regementsväbel. Se Regementsstab.

Regen, biflod till Donau i Bajern, uppstår på
Böhmerwald i Niederbajern af Schwarzer och Weisser
R., flyter mot v. in i Oberpfalz, vänder sig derefter
mot s. och förenar sig med
Donau midt emot Regensburg. Längd 165 km.

Regenbogen [-bågen], Barthel, tysk mästersångare
i Mainz omkr. slutet af 1200-talet, till yrket
smed, inlät sig i direkta sångaretäflingar med
den ojämförligt öfverlägsne Heinrich Frauenlob och
skref mot denne stridsdikter, fulla af grofheter. Han
diktade hufvudsakligen »sprüche». Under hans namn
går en mängd dikter, som dock tillkommit under de
två följande århundradena.

Regenburg, Theodor August Jes, dansk ämbetsman,
född i Aabenrå d. 20 April 1815, dref det genom
sina bemödanden såsom departementschef i ministeriet
för Slesvig (till 1864) 1851 derhän att Fredrik VI:s
språkreskript af 1810 upplifvades och att Slesvig med
hänsyn till språket i kyrkan och skolan indelades
i tre språkbälten, ett danskt, ett tyskt och ett
blandadt. Danskheten hade ständigt i R. en ifrig
förkämpe. 1870 blef han stiftsamtman i Aarhus.
E. Ebg.

Régence [resja’ngs], La, »regentskapet», benämning
på hertig Filips af Orléans (»Regentens») genom
sedeslöshet beryktade styrelse i Frankrike,
1715–23. (Se Filip, franska prinsar 2.)

Regeneration (af Lat. regenerare, återföda), med.,
återbildning af någon förstörd kroppsdel eller väfnad.

Regenerator (af Lat. regenerare, åter frambringa),
metallurg., kallas ett af bröderna Siemens först
konstrueradt värmemagasin, genom hvars användande man
lyckats ernå en för vissa metallurgiska och tekniska
smältningsprocesser behöflig hög temperatur. Siemens’
regenerativa system stöder sig derpå att det från en
ugn bortgående, »förlorade värmet» (se d. o.)

illustration placeholder


uppsamlas i en eller två af de alltid parvis
förekommande regeneratorerna för att åter upptagas
af de i ugnen inströmmande förbränningsgaserna och
förbränningsluften. Regeneratorerna utgöras af
kammare fyllda med i rader korsvis öfver hvarandra
löst ställda eldfasta tegel (se fig.). Under det
de från ugnen kommande förbränningsprodukterna
genomströmma det ena paret generatorer och åt
väggarna och teglen deri aflemna det mesta af sitt
värme, upptages detta åter i den ena kammaren i
det förut uppvärmda regeneratorsparet af den till
ugnen strömmande förbränningsgasen och i den andra
af förbränningsluften. När dessa på detta sätt
förvärmda gaser råkas inuti ugnen, tillföres denna
således ett större öfverskott af värme, än om de
inkommit kalla. Naturligt är att, under det det ena
regeneratorsparet uppvärmes af de från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free