Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»sinusteoremet»; inom den sferiska löste han för
första gången problemet att bestämma en sferisk
triangels sidor, då dess tre vinklar äro gifna. Han
uträknade äfven nya trigonometriska tabeller,
nämligen sinustabeller för hvarje minut under
antagande att radien sättes dels = 6,000,000, dels
= 10,000,000, hvarigenom decimalräkningen var
fullständigt införd, samt en tangenttabell för hvarje
grad och en radie = 100,000. De förra tabellerna
utgåfvos af Schöner 1541; den senare åter, den första
af sitt slag, infördes under namnet Tabula foecunda i
»Tabulae directionum profectionumque» (1475). Äfven
flere andra delar af den rena matematiken utgjorde
föremål för R:s undersökningar. Så sysselsatte han
sig med obestämda eqvationer i sammanhang med studier
för en tilltänkt öfversättning af Diofantos’ arbete
och med teorien för stjernpolygoner. Vidare löste han
åtskilliga för den tiden ganska svåra algebraiska
och geometriska problem, bl. a. det bekanta problemet
att af fyra gifna linier konstruera en fyrhörning,
som kan inskrifvas i en cirkel. Äfven må omnämnas,
att han angaf en metod att approximativt qvadrera
cirkeln och vederlade Nicolaus Cusanus’ försök till
en exakt cirkelqvadratur. – Äfven för astronomien
har R:s verksamhet varit af stor betydelse. Genom de
utmärkta astronomiska instrument han hade till sitt
förfogande, och af hvilka flere voro af honom uppfunna
eller förbättrade, var han i stånd att verkställa
observationer med förut okänd noggranhet, hvilka han
använde för uträknande af astronomiska tabeller. Bland
dessa böra i främsta rummet nämnas hans Ephemerides
ab anno 1475 ad annum 1506 (första gången utg. 1474,
sedan många gånger omtryckta), de första af sitt slag
och sedermera använda såsom mönster för alla följande
efemerider. Dessa efemerider innehöllo geografiska
koordinater för de vigtigaste orterna, en utförlig
kalender, förteckning öfver förmörkelser, tabeller
öfver solens, månens och planeternas longituder
samt månens latituder. De hafva varit till stort
gagn för navigationen och väsentligen underlättat
de geografiska upptäcktsresorna vid medeltidens
slut genom den noggranhet i ortsbestämningar,
som genom dem möjliggjordes. I sammanhang med
efemeriderna må omnämnas de kalendrar R. utgaf
till allmänt begagnande, och hvilka äfven tjenat
till förebilder för de nu brukliga; den första nu
kända bland dessa trycktes 1475, både på tyska och
latin, med titel Kalendarium novum, och omtrycktes
sedermera ett par tiotal gånger med större eller
mindre förändringar. R:s kalendrar innehöllo äfven
kalendariografiska uppsatser, gnomonik, uppgifter om
olika orters polhöjd, tabeller öfver förmörkelser,
gällande för flere år. o. s. v. Bland resultaten
af R:s praktiskt astronomiska verksamhet intaga
äfven hans kometobservationer en framstående plats,
så mycket mera, som ingen före R. haft någon klar
föreställning om kometernas verkliga natur. R. utförde
noggranna iakttagelser särskildt rörande 1472 års
komet, bestämde lägena för olika tidpunkter, svansens
längd och parallaxen, hvilken han fann
uppgå till nära 3°. Hans hithörande skrifter äro De
cometae magnitudine, longitudine ac de loco ejus
vero (utg. först 1531) och Scripta de torqueto,
astrolabio, regula, baculo et observationibus
cometarum (utg. 1544). – Den öfversättning af
»Almagest», hvarpå R. länge arbetat, hann han icke
afsluta, men resultat af hans studier på detta
område äro nedlagda i Epytoma in Almagestum
Ptolomaei (1490; ny uppl. 1543), utgörande ett af
Peuerbach påbörjadt och af R. afslutadt sammandrag
af en latinsk öfversättning från arabiskan, och
Problemata astronomica ad Almagestum spectantia
(utg. af Schöner 1541). Enligt tidens sed egnade
R. sig äfven åt astrologiska arbeten och utgaf till
ledning vid dylika beräkningar de ofvan nämnda Tabulae
directionum projectionumque (1475), hvilka sedan
flere gånger omtrycktes ända in på 1600-talet. Bland
hans öfriga skrifter må nämnas Dialogus contra Gerardi
Cremonensis . . . deliramenta (1472 eller 1473;
många följande upplagor), Tabula magna primi mobilis
(1475), De reformatione calendarii (utg. 1484)
och Problemata XXIX sapheae (utg. 1534). R:s
brefvexling med åtskilliga lärda män utgafs 1786
af Murr i »Memorabilia bibliothecarum publicarum
norimbergensium et Universitatis altdorfinae».
G. E.
Region (Lat. regio, egentl. riktning, väderstreck),
trakt, landsträcka, område; rymd: område på jordytan,
öfver hvilket ett bestämdt naturförhållande är
rådande. I meteorologien benämner man t. ex. det
mellan 30° eller 35° n. br. och de arktiska
trakterna belägna området »de föränderliga
vindarnas region», i motsats till den söder derom
liggande »passadregionen». Allmänt bekant är
den efter Wahlenberg brukliga indelningen
af de Skandinaviska fjällens sluttningar
i regioner efter skogsvegetationen, såsom
»tallregionen», »granregionen», »björkregionen»
o. s. v. Man talar äfven om »skogsregionen»
till skilnad från den skoglösa »fjällregionen»
samt om »alpina» och »subalpina» regionerna.
R. R.
Regionalmetamorfos, l. tryckmetamorfos,
geol. Se Metamorfism.
Regissör [-sjiss-], Fr. régisseur (af régir, styra,
förestå), vid teater anställd, sceniskt förfaren
person, till hvars åligganden hufvudsakligen höra
iscensättningen, bestämmandet af dekorationer,
maskineri, kostymer och öfriga reqvisita, meddelandet
af upplysningar och råd åt rolinnehafvare samt
uppsigten öfver samspelet (»ensemblen») vid
repetitioner och representationer. Jfr Regie.
Register (Med. Lat. registrum, Lat. regesta, af
regerere, införa, inskrifva). 1. Förteckning,
kronologiskt eller alfabetiskt ordnad
innehållsförteckning, vare sig efter
ämnen (sak- l. realregister) eller namn, ord
o. s. v. – 2. Boktryckaret., noggrann motsvarighet
mellan trycket å ömse sidor af ett ark, så att
rader och kolumntitlar stå alldeles midt emot
hvarandra. Jfr Punkturer. – 3. Musikt., dels de
olika stämmor eller klangfärger i orgeln, som bildas
genom olika beskaffade pipgrupper, hvilkas motsvarande
»paralleller» öppnas eller slutas af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
