Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spelande medelst utdragning eller inskjutning
af »registerstången» (registrering); dels de
olika klangfärger i menniskorösten, hvilka bero
på stämbandens olika (totala eller partiella)
svängningssätt och vanligen indelas i två
hufvudarter, bröströst och hufvudröst. – Registrera,
upprätta register öfver. 3. A. L.
Register-ton [tå’nn]. Se Ton.
Registrator (se Register), jur., kanslitjensteman
inom de särskilda regeringsdepartementen och Nedre
justitierevisionen samt inom flertalet af de centrala
förvaltande verken. Registratorn har i allmänhet
till uppgift att emotta-ga inkommande handlingar,
att i dagboken anteckna inkommande mål och deraf
föranledda åtgärder och beslut, att föra register
öfver handlingar, mål och utgående expeditioner,
att tillhandagå ämbetsmyndigheter och enskilda
med upplysningar i tjensten o. dyl. Har verket icke
särskild arkivarie, åligger det vanligen registratorn
att hafva vård om dess arkiv. Jfr Aktuarie.
K. H. B.
Registratur (af registrum, se d. o.) benämnes i
Sverige en i tidsföljd ordnad samling afskrifter
af bref o. d., som utgått från ett ämbetsverk
eller annan myndighet; kopiebok, afskriftsbok. (I
Tyskland och annanstädes förstås med registratur
ämbete, byrå, kansli.) – Riksregistraturet, den i
tidsföljd ordnade samlingen kopior af skrifvelser,
som expedierats genom konungens kansli, förvaras
i Riksarkivet. Det går tillbaka till år 1523 och
omfattar öfver 1,700 digra volymer. Under den
äldre tiden infördes afskrifterna i detsamma
utan afseende på ärendenas art, med undantag
deraf att de på tyska skrifna brefven o. d.,
merendels rörande utrikes angelägenheter, till
1648 infördes i ett särskildt registratur (till
största delen förkommet). Från och med 1684 har
å nyo förts ett särskildt utrikesregistratur
(för tiden efter föreningen med Norge förvaradt i
Utrikesdepartementets arkiv). 1688 började föras ett
särskildt registratur för justitierevisionen (den
del af rådet, som utgjorde högsta domstol). Från
och med 1719 finnes fortlöpande registratur för
krigsärenden särskildt och för inrikes civila ärenden
särskildt. För tiden 1714–17 och alltsedan 1773
finnes särskildt registratur för finansärenden och
för tiden 1789–92 samt alltsedan 1809 äfvenledes
ett särskildt sådant för ecklesiastikärenden. Efter
departementalstyrelsens införande (1840) uppgöres
särskildt registratur för hvart och ett af de
sju statsdepartementen. Till riksregistraturet
skulle i tillämpliga delar kunna räknas de båda
riksföreståndarna Svante Stures och Sten Sture d. y:s
kopieböcker (tryckta i »Handl. rör. Skandinaviens
hist.» del. 20 och 24). Genom Riksarkivet utgifves
sedan 1861 af arkivarien V. G. Granlund »Konung Gustaf
den förstes registratur», som med den nu (1889) under
utgifning varande 12:te delen framförts t. o. m. 1539.
De i danska kansliet i äldre tider förda kopie-
eller brefböcker öfver utgående skrifvelser, hvilka
motsvara det svenska riksregistraturet, benämndes
dels Tegnelser (innehållande
hufvudsakligen bref till enskilda, missiv), dels
Registre (innehållande hufvudsakligen öppna
bref, patent). Brefven äro i den senare samlingen
ordnade i grupper efter landsdelar, en grundsats,
som sedan 1572 tillämpades äfven i afseende på
»Tegnelserna». Åtskilliga delar af det danska
riksregistraturet hafva tryckts. 1781–94 utgåfvos i
Suhms »Saml. til den danske historie» Kristian II:s
öppna bref. I »Danske Magazin» (Tredje række, 4:de bd
– Fjerde række, 6:te bd) hafva under åren 1853–86
utgifvits »Tegnelser över alle lande» för tiden
1535–50. K. Erslev och W. Mollerup hafva 1878–79
fyllt luckan från Kristian II:s tid (1523) till 1535
med »Kong Frederik I:s danske registranter» och såsom
ett motstycke till de i »Dansk Magazin» meddelade
»Tegnelser» 1881–82 utgifvit motsvarande tidsrums
»Registre» under titeln »Danske kancelliregistranter
1535–50» (de flesta brefven hafva återgifvits
endast i större utdrag). Sedan 1885 utgifves, af
C. F. Bricka, fortsättningen af »Tegnelser» och
»Registre» i en kronologiskt ordnad samling utdrag
under titeln »Kancelliets brevböger vedrörende
Danmarks indre forhold», en samling, som är afsedd
att fullföljas till 1660, och hvaraf utkommit 2 bd
(1885–86, 1887–88) omfattande tiden 1551–60. –
På norska statens bekostnad utgifves sedan 1861 den
del af danska riksregistraturet, som rör Norge, under
titeln »Norske rigsregistranter» (red. af Chr. Lange,
O. G. Lund, E. A. Thomle m. fl.), hvaraf till 1887
utkommit 10 bd, omfattande tiden 1523–1653. J. Th. W.
Registrera. Se under Register.
Registrerapparat, en apparat, medelst hvilken man kan
registrera observerade tider. Dess konstruktion är
följande. En pappersremsa, af samma slag, som användes
vid telegrafering, framdrifves med konstant
hastighet, under det att en häfstång, reglerad i
sin rörelse af en sekundpendel förmedelst elektrisk
förbindelse, på remsan utprickar märken, svarande mot
sekunderna. Medelst en knapp, som sluter en elektrisk
ström, kan man åstadkomma, att en annan dylik häfstång
på remsan anbringar dylika märken, motsvarande
de tidsögonblick man vill registrera. Apparaten
användes hufvudsakligen vid observationer med
passageinstrumentet. Den mest ändamålsenliga af dessa
apparater är konstruerad af den svenske mekanikern
A. G. Theorell. K. B.
Registrum, Med. Lat. (egentl. regestum, se Regester),
kallades på medeltidens kanslispråk kopieböcker öfver
utgående och ingående skrifvelser. De berömdaste
äro de, som fördes i det påfliga kansliet. Äfven
de svenska domkyrkorna hade sina »registra»,
hufvudsakligen fast ej uteslutande öfver privilegii-
och gåfvobref, och några af dessa, såsom Registrum
ecclesiae Upsalensis, Registrum ecclesiae Aboensis
(f. n., 1889, under utgifning i Finland), äro för den
historiska forskningen värdefulla. Under senare delen
af medeltiden hade äfven den svenska regeringen ett
dylikt register, Registrum regni, i hvilket vigtigare
statsakter infördes. Denna dyrbara urkundsbok fördes
af Kristian II eller ärkebiskop Gustaf Trolle ur
riket och har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
