- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
841-842

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reglemente ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intränger i de fallande regndropparna, reflekteras mot deras
bakre vägg (såsom i fig. åskådliggöres, hvarest a och
b föreställa sådana droppar) och sedan åter utträder
ur dem, innan det träffar ögat, utan att under
vägen försvagas genom spridning. Kalkylen visar,
att detta sker endast vid vissa vinklar, som för
det röda och violetta ljuset hafva just de värden,
som ofvan angifvits. Huru stor del af cirkelbågen
är synlig beror på solens höjd för tillfället. När
solen står i horisonten, ser man en fullständig
halfcirkel. När solens höjd är 42°, ses blott
bågens öfversta topp, och vid större solhöjd ser
man icke alls något mer af bågen. Detta är orsaken
hvarför regnbågar äro synliga företrädesvis morgnar
och qvällar, men mindre vanliga midt på dagen,
i synnerhet sommartiden. – Den vanliga, primära,
regnbågen är ofta ledsagad af en andra regnbåge,
den sekundära, som ligger högre upp på himlen och
har sina färger placerade i motsatt ordning, nämligen
den violetta färgen ytterst och den röda innerst. I
figuren visas huru denna båge uppkommer derigenom
att solstrålarna reflekteras tvänne gånger inuti
regndropparna, innan de utträda derur och träffa
ögat. Observationen såväl som beräkningen gifver vid
handen, att ett rödt strålknippe endast i det fall kan
utan spridning fortplanta sig till ögat efter tvänne
reflexioner i en vattendroppe, när dess vag till
ögat bildar med den från ögat till bågens medelpunkt
dragna räta linien OZ en vinkel af 50° 59’; för ett
knippe af violett ljus är denna vinkel 54° 9’. Från
det fält, som ligger mellan de båda regnbågarna,
kommer visserligen också en mängd strålar till ögat;
men de ljusknippen, som här träffat vattendropparna,
upplösas i smalare knippen eller enstaka strålar, som
spridas åt alla håll. Derför emottager ock ögat från
ett ställe inom detta fält ljus af alla sorter och ej
något enfärgadt ljus. Denna ljusets spridning har ock
till följd, att hela fältet mellan bågarna antager
en egendomlig mörk färgton. – Icke sällan förekommer
straxt innanför den primära bågen, och äfven utanför
den sekundära, en följd af smala band, vexelvis
färgade i rödt och grönt. Dessa s. k. öfvertaliga
(supernumerära) bågar bero, såsom Airy visat, på
ljusets interferens. – Månen, i synnerhet fullmånen,
kan framkalla liknande företeelser som solen, endast
att dessa äro svagare och färgerna mindre lysande. I
månregnbågen äro också färgerna i allmänhet så svaga,
att denna båge plägar beskrifvas såsom saknande alla
färger. Äfven i dimma ses understundom regnbågar
och detta såväl vid sol- som vid månljus.
R. R.

Regnbågshinnan. Se Iris, anat.,

Regnbågstryck. Se Iristryck.

Regnell, Anders Fredrik, läkare, mecenat, född i Stockholm d. 8 Juni
1807, blef student i Upsala 1824 och egnade sig med
förkärlek åt studiet af botaniken, för hvilken han
ända till sin död hyste det varmaste intresse. 1830
aflade han förberedande examen för inskrifning i
medicinska fakulteten, blef 1835 med. kandidat och
1836 licentiat samt
promoverades 1837 till med. doktor. Under sin studietid
hade han bl. a. ett år varit prosektor hos A. Retzius
i Stockholm samt tvänne gånger haft förordnande
såsom koleraläkare. 1836–38 var han anställd
såsom underkirurg och 1838–39 såsom underläkare vid
Serafimerlasarettet i Stockholm samt deltog såsom
uppbördsläkare vid korvetten »Jarramas’» expedition
till Medelhafvet 1839–40. R:s dåliga helsa – han
plågades af ett svårt bröstlidande – nödgade honom
emellertid att söka bot i ett varmare klimat. På
hösten 1840 lemnade han fäderneslandet för att aldrig
mera återse detsamma. Han styrde kosan till Brasilien,
legitimerade sig i Rio Janeiro på ett utmärkt sätt
inför medicinska fakulteten derstädes och flyttade
sedan till den lilla, för sitt synnerligen sunda
klimat utmärkta köpingen Caldas i prov. Minas Geraës,
der han tillbragte återstoden af sitt lif. Der erhöll
R. snart stort anseende såsom praktisk läkare och
grundlade sålunda sin förmögenhet. Jämte praktiken
upptogo botaniska studier hans tid: med ett aldrig
svigtande intresse utvidgade han sina botaniska
samlingar, af hvilkas skatter han sände den ena
efter den andra till europeiska, främst nordiska
museer. På samma gång vinnlade han sig ock om studiet
af Brasiliens djurverld och geologiska förhållanden
samt anställde mot slutet af sin lefnad under flere
års tid noggranna meteorologiska iakttagelser. Af
brist på nödig literatur såg han sig dock tvungen
att afstå från att sjelf bearbeta sina samlingar,
men hade i stället glädjen att se europeiska
botanister för vetenskapens fromma tillgodogöra
desamma. Redan tidigt uppstod hos R. tanken att på et
för fosterlandet och vetenskapen fruktbringande sätt
använda sin stora förmögenhet. Efter hand sände han
den ena stora penningeremissen efter den andra till
olika vetenskapliga anstalter i Sverige. Summan af de
gåfvor han under sin lifstid hemsände uppgår till mer
än 800,000 kr. Sin qvarlåtenskap testamenterade han,
med undantag af några legat, till Upsala akademi,
bland hvars donatorer R., näst Gustaf II Adolf, är den
förnämste. Af de summor R. skänkt till olika ändamål
böra följande särskildt framhållas. Sammanlagda
beloppet af hvad Upsala universitet under R:s lefnad
erhöll utgör 495,000 kr., deraf 30,000 för den
nya byggnaden för de fysiologiska och patologiska
anstalterna (det s. k. Regnelleanum), sedermera
50,000 kr. för tillökning och utvidgning af densamma,
56,000 kr. för botaniska ändamål, 30,000 för ett
medicinskt resestipendium. Vetenskapsakademien fick
af R. för botaniska ändamål mottaga 81,000 kr.;
dessutom anslog han 55,000 kr. till den zoologiska
stationen vid Kristineberg samt 40,000 kr. för
bearbetning af zoologiskt material i Naturhistoriska
riksmuseum m. m. Karolinska institutet har
R. att tacka för en reservfond af 20,000 kr.,
hvarjämte R. i undervisningens och studiernas
intresse dels till Vårdanstalten för sjuka barn,
dels till Serafimerlasarettet skänkte tillsammans
60,000 kr. Derjämte gaf han Svenska läkaresällskapet
10,000 kr. till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free