- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
845-846

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reglemente ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Argus». Derefter uppträdde han flitigt i
tidningspressen, såväl den inhemska som den
utländska. Till »Morning post», »Journal des débats»
och »Augsb. Allgemeine zeitung» skref han nämligen
korrespondenser på tidningarnas eget språk. Hans
sista egna tidningsföretag var »Folkbladet» (1841),
egnadt att bekämpa »Aftonbladet». – R. var under
en lång följd af år en bland Sveriges flitigaste
öfversättare. Man eger af honom tolkningar af
historiska arbeten efter Castéra, Thiessé, Lejeune,
Held och Corvin m. fl., romaner och noveller af
Fouquc. Cooper, Dumas o. s. v. Han afled i Stockholm
d. 7 Febr. 1852. -rn.

Regnhöjd. Se Nederbörd, sp. 921.

Régnier [renje], Mathurin, fransk satirisk skald,
f. 1573, d. 1613, uppfostrades till det andliga
ståndet. Han lät dock icke prestviga sig, utan lemnade
sin fädernestad, Chartres, och begaf sig till Paris
(1593), hvarifrån han s. å. medföljde till Rom
kardinal de Joyeuse och senare hertig de Béthune,
bägge franska ambassadörer hos påfven. Da han efter
ett mångårigt vistande i Italien för alltid lemnade
detta land (1605), hade han till stor nytta för sin
literära verksamhet tillegnat sig grundliga kunskaper
i italienska språket och literaturen. Derjämte hade
han förvärfvat sig vänner, genom hvilkas hjelp
han kunde förskaffa sig goda inkomster under form
af pensioner m. m. och befordran till domherre
vid katedralen i Chartres. Emellertid fick han icke
länge njuta af sin lycka. Ett utsväfvande lefnadssätt
beredde honom en förtidig död. Hans författareskap är
ringa till omfånget, men icke till betydelsen. R. är
nämligen skaparen af den verkligt franska satiren. Han
var den förste, som på ett sant och naturligt sätt,
om äfven i viss mån efter främmande förebilder,
lyckades att i sina Satires teckna menskliga fel
och lyten, såsom smickret, högfärden, fromleriet,
versmakeriet och många andra. Af dem skapade han
typer, som äro fullkomliga mästerverk. Han skydde
dervid icke att återgifva lasten i väl kraftiga och
grofva drag, men denna cynism framträder mera dämpad
i hans öfriga alster, Épîtres, Épigrammes, Sonnets
m. fl. I sina Poésies spirituelles gifver han uttryck
åt den ånger, som han under sin sjukdom erfor öfver
sin lastfulla vandel. J. M-r.

Régnier [renje], Claude Ambroise, hertig af
Massa, fransk ämbetsman, f. 1736. d. 1814, var
en berömd advokat i Nancy och invaldes 1789 i
riksförsamlingen, der han tog del nästan endast i
lagstiftningsarbetet. 1795 och 1799 invaldes han i de
Gamles råd, hvars sekreterare och sedermera president
han blef. Han slöt sig tidigt till Bonaparte och
befordrade dennes planer d. 18 Brumalre år VIII (d. 9
Nov. 1799), kom 1802 in i statsrådet såsom chef för
justitieförvaltningen (och politien till 1804) och var
en af »Code civils» redaktörer. 1809 blef han hertig
af Massa. Posten som justitieminister beklädde han
till 1813, då han blef president i Lagstiftande kåren.

Régnier [renje], Jacques Auguste Adolphe, fransk
filolog, f. 1804, d. 1884, var lärjunge till
E. Burnouf och vardt efter dennes fader
1838 professor i latinsk vältalighet vid College de
France, sattes 1843 till lärare åt grefven af Paris
och följde denne i landsflykten 1848. Han blef 1855
ledamot af Franska institutet. R. har vunnit anseende
genom arbeten på skilda områden, bl. a. Grammaire
allemande
(1830; 10:de uppl. 1857), Dictionnaire
allemande
(2 bd, 1841), Racines grecques (s. å.),
Études sur l’idiome des Védas (1855), en edition
(i 3 bd, 1856–59) af den till »Rigveda» hörande
»Pratiçakya» (metrik), editioner af åtskillige
latinska och grekiska författare samt en öfversättning
af Schillers samlade skrifter (8 bd. 1860–62). R. har
äfven utgifvit M:me de Sévignés och Molières arbeten
samt ledt utgifningen af »Grands écrivains de la
France» (omkr. 60 bd), hvilket verk blifvit belönt
med pris af Franska akademien.

Régnier-Desmarais [renje dämarä], François Séraphin,
fransk språklärd, f. 1632, d. 1713, var 1662–09
ambassadsekreterare i Rom och utnämndes derefter till
prior i Grandmont. Han invaldes 1667 i Accademia
della Crusca och 1670 i Franska akademien, hvars
ständige sekreterare han vardt 1684. R.-D. hade
en stor andel i utarbetandet af Franska akademiens
ordbok, hvarjämte han författade den af akademien
utgifna språkläran (Traité de la grammaire françoise,
2 bd, 1705; ny uppl. 1706), ett för sin tid värderikt
arbete. Han skref äfven en samling medelmåttiga dikter
på franska, italienska, spanska och latin (1707–08)
samt utförde flere öfversättningar.

Regnitz, flod i Bajern, uppstår vid Fürth genom
föreningen af Rednitz och Pegnitz, flyter i nordlig
riktning genom Oberfranken och förenar sig med Main
6 km. nedanför Bamberg. Vid Bamberg förenar sig
Ludvigskanalen med R., hvarigenom denna blifver
segelbar.

Regnitzhof [-håf], stad i Bajern. Se Hof, sp. 1359.

Regnkarta, en geografisk karta öfver ett större eller
mindre område, en verldsdel, ett land, en provins,
på hvilken karta man med linier angifvit regnhöjdens
(nederbördsmängdens) fördelning under en viss tidrymd,
en månad, eller året. På dessa kartor utmärkas ofta
genom starkare skuggning de områden, som hafva stor
regnmängd, hvarigenom fördelningen lättare faller
i ögonen, på samma satt som på vanliga geografiska
kartor höjdsträckningar och höga bergsplatåer
pläga betecknas med lämpliga skugglinier.
R. R.

Regnlinien l. regnbandet, meteor., benämner
Piazzi Smyth en viss af de atmosferiska linierna
i solspektrum (jfr Absorption, sp. 63), hvars
framträdande enligt honom lär bebåda regnväder med
hög temperatur. R. R.

Regnmaskar. Se Daggmaskar.

Regnmätare. Se Nederbörd.

Regnpiparen. Se Pipareslägtet.

Regnsjö. Se Rengsjö.

Regntid. Se Nederbörd.

Regnum, Lat., konungadöme, regering, konungarike;
rike.

Regnvind, meteor., den vindriktning, vid hvilken
mesta nederbörd faller. I största delen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free