- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
847-848

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regress ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Europa är sydvest-vinden den egentliga regnvinden. De
särskilda vindarnas inverkan på myckenheten af
den fallande nederbörden beror emellertid på flere
omständigheter, som variera från den ena orten till
den andra, såsom ortens läge vid större sjö eller
vid hafvet, dess läge i förhållande till närliggande
bergskedjor, dessas riktning m. m., men derjämte också
i väsentlig grad på lufttryckets normala fördelning
öfver det område, inom hvilket orten är belägen. –
Regnvindmätare kallas ett instrument, med hvilket
man särskildt upphemtar den nederbörd, som faller vid
hvar och en af de 8 hufvudvindriktningarna. För detta
ändamål är det kärl, i hvilket nederbörden faller,
rörligt omkring en vertikal axel. Genom en vindfana
tvingas detsamma att intaga en viss ställning beroende
på vindfanans egen ställning. Med kärlet följer
ett afloppsrör, som således äfven det intager olika
lägen rundt omkring axeln, när olika vindar blåsa. Ett
cylindriskt ringformigt kärl, genom tvärväggar deladt
i 8 fack, är placeradt under afloppsrörets mynning, så
att regnvattnet nedrinner i ett af dessa fack. Hvilket
af dem, som upptager den fallande regnmängden,
beror följaktligen på vindfanans ställning och
således äfven på vindens riktning för tillfället.
R. R.

Regress (Lat. regressus), återgång, återkomst,
ett återupprepande af något, som förut varit,
företrädesvis den återgång till ett lägre,
som plägar utmärka slutet af en period eller ett
utvecklingsmoment i det hela. Jfr In infinitum,
Kulmen
och Progress. – Såsom handelst., betecknar
regress rättighet till ersättning af tredje man. Den,
som kräfver sådan ersättning, kallas regredient,
och den, på hvilken krafvet ställes, regressat.

Regressiv (af Lat. regredi, gå tillbaka),
tillbakagående, verkande tillbaka. – Den regressiva
metamorfos,
som på ålderdomen kan träffa hela
organismen eller enskilda organ, väfnader,
nybildningar o. s. v., består dels i minskad näring,
afmagring (atrofi), dels i minskad funktions- eller
arbetsförmåga. F. B.

Regula de tri, matem., kallas ett af räknesätten
inom den elementära aritmetiken. Uträkningen
sker här genom en omedelbar tillämpning af
proportionslärans sats att ur proportionen a :
b
= c : d följer likheten ad = bc. Räknesättet kallas
»regula de tri», enär medelst detsamma ur tre gifna
storheter en fjerde obekant kan bestämmas; ett annat,
i äldre tider ofta användt, namn är gyllene regeln
(se d. o.). Svårigheten vid regula de tri består icke
i proportionens reduktion till en eqvation, utan
i sjelfva uppställningen af proportionen. Härvid
betraktar man vanligen två af storheterna såsom
orsaker, de två andra såsom deras verkningar och
tillämpar grundsatsen att verkningarna hafva samma
förhållande till hvarandra som orsakerna. Väljer man
exemplet »Om 4 m. kläde kosta 42 kr., hvad kosta då
20 m. af samma slag?», så kunna längderna 4 m. och 20
m. betraktas såsom orsaker till prisen (42 kr. och det
obekanta priset, hvilket kan representeras genom x),
och man erhåller således
proportionen 4 : 20 = 42 : x, eller 4 x = 20 . 42, hvaraf
x = 210 kr. Utom vanlig eller enkel regula, de tri
förekommer äfven sammansatt och omvänd regula de
tri. Vid sammansatt regula de tri är den obekanta
storheten icke en term i proportionen, utan en
faktor till en af termerna. Här förekomma flere
orsaker eller flere verkningar, och proportionen
blir af formen a . b : c . x = d : e eller af något
liknande utseende. Vid omvänd regula de tri (som
dock i nyare räknebocker vanligen ej betraktas
såsom ett särskildt räknesätt) är det tal, som
motsvarar verkningen, omvändt proportionel mot det
tal, som representerar orsaken, och uppställningen
blir härigenom modifierad. Om exemplet lyder: »Huru
mycket kläde af 3 dm. bredd åtgår till ett plagg, då
af ett kläde med 5 dm. bredd 4 m. skulle behöfvas?»,
så blir proportionen icke x : 4 = 3 : 5, utan x :
4 = 5 : 3, emedan här bredden måste minskas i den mån
längden ökas. – Regula de tri är af indiskt ursprung;
räknesättet förekommer redan hos Aryabhatta (f. 476),
sedermera hos Brahmegupta och Bhaskara. Så löses hos
dem t. ex. frågan »Om en 16-årig slafvinna kostar 32
nishkas, hvad kostar då en 20-årig?» medelst omvänd
regula de tri; resultatet blir, enär priset är omvändt
proportionel mot åldern, 16/20 . 32 nishkas. Från
inderna öfverfördes räknesättet till araberna och
genom dem till Vesterlandet. Jfr Aritmetik, sp. 1060.
G. E.

Regula falsi (Lat., egentligen regula falsi numeri,
d. v. s. räknesätt med felaktigt tal), stundom äfven
kallad regula positionis (räknesätt med antagande),
är ett i äldre räkneböcker förekommande räknesätt,
der man först försöksvis antager ett eller två värden
på det sökta talet och sedan härur medelst regula de
tri beräknar det rätta värdet. Vid regula falsi är
förfaringssättet olika, alltefter som ett eller två
försöksvis antagna tal förekomma. Såsom exempel må
i förra fallet väljas räkneproblemet »Hvilket är det
tal, hvars tredjedel och fjerdedel tillsammans utgöra
49?». Antager man på försök det begärda talet vara
12, finner man 1/4 och 1/3 häraf tillsammans utgöra
blott 7 och bestämmer derefter det rätta värdet genom
proportionen x : 12 = 49 : 7, hvadan således det
riktiga värdet blir 84. Metoden innebär en lösning
af eqvationen ax = b genom att först antaga x vara
lika med en godtycklig storhet e och sedan uttrycka
det rätta värdet under
formen x = b/ae . e. – Vid regula falsi med två
försöksvis antagna tal är förfaringssättet något
mera inveckladt. Om t. ex. det framställda
räkneproblemet är: »Hvilket är det tal, hvars
tredjedel och fjerdedel tillsammans med 4 äro lika med
25?», så kan man försöksvis antaga det begärda talet
vara dels 96, dels 24. I förra fallet blifva 1/3 och
1/4 af 96, samt dertill 4, lika med 60, d. v. s. 35
mera än 25; i senare fallet åter får man på samma
väg 18, d. v. s. 7 mindre än 25. Nu anordnar man
talen sålunda
96 24 | + 7
35 + 7 | 35


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:26:10 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free