- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
871-872

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rein ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

byggdes i början af 1600-talet och restaurerades
1827–35.

Reinhardt, Johannes Hagemann, norsk-dansk zoolog,
född d. 19 Dec. 1776 i Rendalen i södra Norge, blef
1793 student i Köpenhamn och egnade sig straxt åt
naturvetenskaperna, hvilka han studerade i utlandet
1801–06. Han blef derefter anställd vid Zoologiska
museet (1829 »administrerande inspektör») och 1814
professor vid universitetet. Död som etatsråd d. 31
Okt. 1845. R. verkade hufvudsakligen som föreläsare
(sedan 1809) och skref högst obetydligt. Vigtigast
är hans Ichtyologiske bidrag til Grönlands fauna
(1838). I motsats till gängse åsigter visade R., att
Grönland i sin djurverld sluter sig till Nord-Amerika
och ej till Europa. Åren 1829–38 deltog han i
utgifvandet af »Tidsskrift for naturvidenskaberne». –
R:s son, Johannes Theodor R., född i Köpenhamn
d. 3 Dec. 1816, död d. 22 Okt. 1882, gjorde såsom
deltagare i korvetten »Galatheas» verldsomsegling
1845–47 samt under resor i Brasilien 1850 och 1854
betydliga samlingar. R. blef 1848 inspektor vid
Zoologiska museet och höll föreläsningar sedan
1856. Bland hans få skrifter må nämnas Bidrag til
kundskab om fuglefaunaen i Brasiliens campos
(1870).
E. Ebg.

Reinhardt, Kristian Emanuel Frits, dansk historiker
och ämbetsman, född d. 11 Okt. 1829 i Köpenhamn,
blef juris kandidat 1854 och s. å. anställd i
justitieministeriet, der han avancerade till
»kontorchef». På grund af blindhet måste han
taga afsked 1880. Utom några smärre skrifter af
historiskt och politiskt innehåll utgaf R. Et
afsnit af den danske bondestånds historie
(1866;
4:de uppl. 1888), Orla Lehmann og hans samtid (1871)
och Valdemar Atterdag og hans kongegjerning (1880).
E. Ebg.

Reinhart, Johann Christian, tysk målare, f. i Hof
(Bajern) 1761, d. i Rom 1847, studerade i Leipzig
teologi, men vände sig 1778 till konsten, och sedan
han en längre tid sökt sin utbildning vid akademien
i Dresden, begaf han sig 1789 till Rom. Der egnade
han sig hufvudsakligen åt landskap med Poussin och
Claude Lorrain som förebilder, och han framställde
i både målningar och etsningar hälst bilder och
intryck från Roms omgifningar. Han fäste sig dervid
endast vid det stora och betydande i naturen, vid
liniernas skönhet, den harmoniska afvägningen af
massorna och sysselsatte sig icke med detaljstudium
af former eller ljuseffekter. Han blef derför jämte
J. Koch en hufvudmålsman för det s. k. historiska
landskapet. Till hans bästa målningar räknas hans
landskap i Pal. Massimi i Rom. Hans sista målning
är ett klart, men doftlöst grekiskt landskap med det
korintiska kapitälets uppfinning som staffage (1846,
München, Nya Pinakoteket). Hans konstnärliga karakter
lär man för öfrigt rätt bra känna genom hans Malerisch
radierte prospecten von Italien
(1799, 72 blad).

Reinhold [-hålt], Karl Leonhard, tysk filosof, f. 1758
i Wien, blef efter skiftande öden professor i Jena
1787 och i Kiel 1794 samt
dog derst. 1823. Sedan han gjort bekantskap med
Kants filosofi, blef han till en början fullständig
kantian och bidrog genom sin vältalighet mycket
till denna filosofis spridande i vida kretsar,
men slöt sig sedermera till Fichte och slutligen
till Bardili. Han hörde till de kantianer, som
bibehöllo »tinget i sig», men sökte på samma gång
öfvervinna de mest bjert framträdande formerna af
dualism hos Kant samt förmedlade dermed öfvergången
från Kant till Fichte. Så sökte R. i och genom
begreppet föreställning förmedla dualismen emellan
sinlighet och förstånd och i viss mån äfven
emellan det förnimmande subjektet och objektet
(»tinget i sig»). Beträffande den menskliga viljans
frihet lärde R., att denna består i förmåga af val
mellan sedligt och sinligt viljande, mellan rätt och
orätt. Hans vigtigaste arbeten äro Briefe über die
kantische philosophie
(1786–87; 2:dra uppl. 1790–92)
och Versuch einer neuen theorie des menschlichen
vorstellungsvermögens
(1789; 2:dra uppl. 1795). –
R:s son, Ernst Christian Gottlieb Jens R. (f. 1793,
d. 1855), var professor i logik och metafysik vid
universitetet i Jena. L. H. Å.

Reinick, Robert, tysk målare och skald, f. i Danzig
1805, d. i Dresden 1852, fick genom studiet af
Homeros och Theokritos sin håg väckt för poesi och
konst. 1825 började han studera måleri hos Begas i
Berlin. Der gjorde han bekantskap med Kugler, som
uppmuntrade honom att fortsätta med poesien. Från
Berlin begaf han sig till Düsseldorf, der han egnade
sig åt kopparstickarekonsten, men måste upphöra till
följd af ögonsjukdom, ådragen genom etsningar. På
grund deraf begaf han sig 1838 till Rom, hvarifrån
han återvände 1841 till Tyskland för att begagna bad
mot sitt onda, och då han blifvit bättre, slog han sig
ned i Dresden, der han lefde sina sista år i poetiska
och konstnärliga sysselsättningar. Af hans taflor
berömmes Rakel och Jakob, utställd i Berlin 1834. Af
hans poetiska arbeten må nämnas den af honom jämte
Kugler 1833 utgifna Liederbuch für deutsche kunstler,
hvarmed i Tyskland början gjordes med utgifvande
af den sortens utstyrda verk, samt Lieder eines
malers
med randteckningar af hans vänner (1838),
innehållande 31 originalraderingar af honom sjelf,
30 af andra konstnärer i Düsseldorf. Vidare utgaf
han Lieder (1844) samt böcker för ungdomen, till
hvilken han under sin senare tid hälst vände sig,
såsom Illustrirtes ABC-buch für grosse und kleine
kinder
(1845), Lieder und fabeln für die jugend (1849)
m. fl. Derjämte öfversatte han Hebels »Allemannische
gedichte» på högtyska (1851). Anmärkas kan, såsom
bevis på hans dikters äkta lyriska beskaffenhet,
att musik till många af dem komponerats af Spohr,
Marschner, Schumann, Kücken m. fl. C. R. N.

Reinkens, Joseph Hubert, tysk teolog, f. 1821, blef
teol. professor i Breslau 1851 och valdes i Juli
1873 af det gammalkatolska partiet till gammalkatolsk
biskop. Se Gammalkatoliker.

Reins kloster, norskt nunnekloster (troligen af
augustin- eller cisterciensorden) i Rissens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free