- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
907-908

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Remedium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återvände till den lysande clair-obscuren, blef
alltmera enkel, stor och djup i uppfattningen, allt
bredare, djerfvare och kraftigare i behandlingen.»
Dertill kom, att han nu som Frans Hals började med
flit negligera bisakerna, ty han sade: en tafla är
färdig, när en målare uttryckt hvad som ligger honom
på hjertat. Derjämte började han nu att »mura»
upp färgen för att åstadkomma någon särskild verkan,
och högre har han aldrig kommit i färgens glöd. –
Äfven från denna tid finnas många sjelfporträtt;
de allra sista härstamma från 1666–68 (i Wien,
Florens och Neapel). Likaså målade han under detta
sista stadium många porträtt och porträttgrupper,
såsom den s. k. Venus och Amor (i Louvre), ej
längesedan igenkänd såsom varande Hendrickje och
hennes dotter Cornelia, Judebruden, en äldre man och
en ung flicka, en bild af oerhörd kraft och glans
(nu i Amsterdams Rijksmuseum), hans Familjebild
af fader, moder och barn, också utförd med oerhörd
makt (nu i Braunschweig) samt slutligen hans sista
»regentstycke», Staalmeesters, föreståndarna för
klädesbasaren, 5 svartklädda män, rådslående kring
ett bord med röd duk, ett underverk af konstnärligt
utförande. R:s historietaflor nå deremot under denna
tid icke samma höjd, ehuru äfven bland dem finnas
praktbilder, såsom Den orättrådige gårdsfogden
(1665, i ensk. ego i London). Raderingarna blifva
fåtaligare, men flere af dem höra till hans bästa
skapelser, t. ex. Samaritanska qvinnan, Petrus botar
en giktbruten
(1659) m. fl. – R. dog i Amsterdam i
Okt. 1669. Han hade ett mycket stort antal lärjungar
och efterhärmare. – Jfr Scheltema: »Redevoering over
het leven . . . van R.» (1853; fransk uppl. 1866),
Vosmaer: »R., sa vie et ses oeuvres» (2:dra
uppl. 1877), Charles Blanc: »L’oeuvre de R.» (4:de
uppl. 1873), Dutuit: »L’oeuvre complet de R.» (1881).
C. R. N.

Remedium (plur. remedia), Lat. 1. Läkemedel (se
d. o.). – 2. Myntv. Se Skrot och korn. – Om remedia
juris
se Rättsmedel.

Remerna (Lat. remi), fordom en mäktig belgisk
folkstam i södra delen af Ardennerna från Mosa
(Meuse) till Matrona (Marne) och Axona (Aisne). De
voro kända såsom ypperliga spjutkastare. Deras
hufvudstad var Durocorturum (Reims).
R. Tdh.

Remigius, ärkebiskop af Reims 459–533, döpte derstädes
den frankiske konungen Klodvig 496. Vid döpelseakten
berättas R. hafva tillropat konungen: »Böj din nacke,
stolte Sigamber; tillbed hvad du har bränt, bränn
hvad du har tillbedit». Till detta betydelsefulla
dop anknyter sig den från Hinkmar af Reims i 9:de
årh. härrörande sagan om den heliga »ampullan» (se
Ampulla 2). – R. verkade äfven vidare för den
katolska trons utbredande bland arianer och hedningar
i Gallien. H. W. T.

Remingtongeväret (uppkalladt efter
den nordamerikanske konstruktören
Ph. Remington. d. 1889). Se Eldhandvapen, sp. 345.

Reminiscens (Lat. reminiscentia), återupplifvande
af nästan utplånade minnesintryck, obestämd och
ofrivillig hågkomst; utan afsigt gjordt
lån af motiv (tanke eller uttryck) ur annan
författares eller kompositörs arbeten.

Reminiscere (Lat., tänk på!) är den latinska
benämningen på andra söndagen i fastan, hemtad af
begynnelseorden i den bibeltext (Ps. 25: 6), som på
denna söndag brukade sjungas i den latinska mässan.
J. H. B.

Remiremont [römirömå’nag], stad i franska
depart. Vosges, vid Moselle och foten af det befästa
Pärm ont samt vid jernvägen till Epinal. 7,121
innev. (1881). Textilindustri. Staden hade fordom ett
rikt nunnekloster, grundadt i början af 7:de årh. af
S:t Romaric. Abbedissan hade riksfurstlig värdighet
och invigdes af påfven, nunnorna måste vara af adlig
börd. Klostret upphäfdes under den stora revolutionen.

Remis [römi], Fr. (af remettre, uppskjuta, afstå)
l. partie remise [parti römis], schackspelsparti,
som måste lemnas oafgjordt och börjas om igen, emedan
ingendera spelaren kan göra den andra schack och matt.

Remiss (af Lat. remittere, skicka
tillbaka). 1. (Remissa), handelst., försändelse af
penningar, vexlar o. dyl. – 2. Statsr., en i någon
af riksdagens kamrar framlagd förslagshänvisning
till utskott för beredning af de ärenden förslaget
innehåller. Enligt Riksdagsordningens § 56 skall
sådan hänvisning alltid ske af k. propositioner
och af motioner, som tillhöra ständigt utskotts
behandling, innan de företagas till afgörande i
kamrarna. Angår motion annat ämne än det, som ständigt
utskott handlägger, och rör det ej kammare enskildt,
kan motion ej bifallas utan remiss till tillfälligt
utskott. Sedan k. proposition eller motion blifvit i
föreskrifven ordning bordlagd, skall hänvisning ske,
derest frågan ej nedlägges. Hvarje ledamot eger i
saken afgifva yttrande, hvilket jämväl öfverlemnas
till utskottet. Den deraf uppkomna förberedande
öfverläggningen i ämnet kallas remissdebatt. Med
detta afses i en inskränktare bemärkelse specielt
den öfverläggning, som föregår hänvisning till
statsutskottet af en vid riksdagens öppnande
på rikssalen öfverlemnad k. proposition angående
statsverkets tillstånd och behof. Åt denna debatt har
stundom gifvits en viss politisk karakter, enär det
under densamma blir tillfälle att framställa de olika
politiska meningarna angående regeringssystemet
likasom det sker på sina ställen i utlandet,
svarsadressen på K. M:ts trontal kommer till
öfverläggning. Sedan i riksdagens kamrar väckta
förslag i utskott erhållit utredning och vederbörande
utskott afgifvit utlåtande öfver dem, kan detta
föranleda kamrarna till anmärkningar, som påkalla
förnyadt öfvervägande af utskottet. Den förnyade
hänvisning till utskottet af förslaget, hvilken
då eger rum, kallas återförvisning l. återremiss.
H. L. R.

Remission (af Lat. remittere, släppa efter),
eftergift, mildring, lindring, minskning, t. ex. i
en feber (se d. o.). Motsats: exacerbation.

Remisslage [-lasj], kamer., en löneförmån, som förr
tillkom landträntmästarna för afsändning af kontanta
medel till k. räntekammaren i Stockholm eller vissa
andra allmänna verks

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:58:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free