Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kassor. Den utgick med 1/8 proc. af det
remitterade beloppet och var afsedd
till ersättning för omkostnader, besvär och möjliga
förluster i missräkning eller genom falska sedlar
o. s. v. Remisslaget upphörde vid ingången af år 1884.
Kbg.
Remittera (Lat. remittere, skicka tillbaka, släppa
efter), öfversända (penningar, vexlar o. dyl.). –
Remittent, afsändare af en värdeförsändelse
(remiss). – »Remittent» l. »remitterande» säges äfven
en sjukdom, t. ex. en feber, vara, då den tidtals
minskas, utan att alldeles upphöra (se Feber).
Remmare (T. römer). 1. Vinglas i pokalform med
klotformig skål, tjock cylindrisk stängel och
trattlik fot, vanligen af grönt eller ljusbrunt
gods och hufvudsakligen användt för de ljusa rhenska
vinerna. Se Glasfabrikation, sp. 1271 och 1272. –
2. Sjöv. Se Prick.
Remmarlöf, socken i Malmöhus län, Harjagers
härad. Areal 691 har. 319 innev. (1888). Annex till
Vestra Sallerup, Lunds stift, Harjagers kontrakt.
Remmene, socken i Elfsborgs län, Kullings härad. Areal
1,440 har. 386 innev. (1888). Annex till Herrljunga,
Skara stift. Kullings kontrakt.
Remmer, Johan Erik, öfversättare för teatern, född
i Söderbärkes prestgård, Dalarna, d. 20 Jan. 1770,
studerade i Upsala och aflade der kansliexamen samt
blef 1797 e. o. kanslist i krigsexpeditionen, der han
slutligen, 1811, blef expeditionssekreterare. Från
denna befattning afgick han med pension 1833 och
afled i Stockholm d. 22 Maj 1843. – Sin verksamhet
såsom öfversättare för teatern begynte R. 1807 och
slöt den först året före sin död. I allt öfversatte
han 21 uppförda stycken, af hvilka ett flertal på
vers, såsom de två banden Theaterstycken (1814–15),
»Den högfärdige» af Destouches (1818), »Tartuffe»
af Molière (1820), »Césars död» af Voltaire (1829),
»Marino Falieri» af Delavigne (1842), ett par
operor o. s. v. I dessa tolkningar ådagalägger
R. en språkvirtuositet, en trohet och en elegans,
som göra dem till verkliga konstverk. I synnerhet
hans öfversättning af »Tartuffe», hvilken alltjämt
bibehållit sig på scenen, är i dessa hänseenden ett
mästerstycke. R. erhöll för sina arbeten tre gånger
pris af Svenska akademien. -rn.
Remolade l. remoulade [-la’d], Fr. (af remoudre,
ommåla), kryddsås af senap, salt, peppar, olja och
vinättika; skarpsås.
Remonstranter. Se Arminius, Jakob.
Remonstration (af Lat. re, tillbaka, och monstrare,
visa), motföreställning, invändning, gensaga, protest.
Remont [må’ngt l. -må’nt], Fr. remonte
(af remonter, förse
med, utrusta), krigsv., den till krigstjenst anskaffade hästen,
intill dess hans enskilda dressering är afslutad. Denna eger vid de
svenska värfvade trupperna i allmänhet rum vid
en inom regementet sammandragen remontskola under
stallmästarens ledning och pågår från hösten till
våren, då remonterna ingå i sqvadronerna. Vid det
indelta kavalleriet dresseras remonterna vid två
eller tre efter hvarandra följande rekryt- och
remont-möten om 100 dagar. Vid tyska kavalleriet pågår
remontdressyren under 1 1/2 år, och först derefter
inställas remonterna i ledet. – Remontering
kallas den åtgärd, genom hvilken hästar anskaffas
för krigsmaktens behof (se Hästanskaffning för
krigsbehof). För Sveriges alla värfvade trupper sker
remonteringen gemensamt af en utaf tre officerare och
en veterinär sammansatt remonteringskommission, som
verkställer uppköp på olika platser inom landet. De
remonter, som genast kunna öfverlemnas till trupperna,
fördelas på och afsändas till dessa; öfriga tilldelas
remontdepoten vid Strömsholm, eller den 1888
öppnade, enskild person tillhöriga remontdepoten vid
Gustafslund i Skåne. Vid depoten behållas remonterna
(vid hvardera depoten 50–60) ett års tid för att
derefter öfverlemnas till trupperna. Vid de indelta
trupperna, der remonteringen åligger rusthållarna
(vid Jämtlands hästjägarekår en del rotehållare),
besigtigas och antagas de nyanskaffade remonterna
vid remonteringsmöten, som hållas två gånger om
året inför landshöfdingen eller dennes ombud och
regementschefen. Remonternas slutliga godkännande
sker vid generalmönstring. Remonter skola vara
starka, friska, utan fel eller synliga åkommor, af
hvilken färg som helst, i allmänhet icke mindre än
1,39 m. bakom sadeln, oskodda samt mellan 3 och 6 1/2
år gamla för de värfvade, mellan 4 och 8 år för de
indelta trupperna. C. O. N.
Remonterande växter (af Fr. remonter, stiga upp på
nytt) benämnas de växter, som hafva två blomningstider
under hvarje vegetations period, en under förra
delen af sommaren och en mot sommarens slut. Bland
sådana växter äro de i våra trädgårdar ofta odlade
remontantrosorna de mest bekanta. Remontantrosen
(Rosa hybrida bifera l. R. remontans Hort.) uppkom,
så vidt kändt är, första gången 1812 i trädgården vid
franska lustslottet S:t Cloud genom hybridisering
mellan Rosa chinensis och andra rosa-arter. Genom
odling har sedermera en mängd varieteter af dessa
rosor uppstått, med blommornas färg vexlande
i många skiftningar af ljusare eller mörkare
rödt. Många sorter äro särdeles praktfulla, med
stora, vackert formade och fyllda blommor med
centifolie-rosens utseende och vällukt. De tvänne
blomningsperioderna nästan öfvergå i hvarandra, så
att remontantrosor gifva blommor i det närmaste hela
sommaren igenom. De kunna under försigtig betäckning
uthärda å kalljord äfven i mellersta Sverige. Oftare
odlas de dock i krukor samt äro onekligen bland de
vackraste och angenämaste af våra odlade blombuskar.
O. T. S.
Remonteringsmöte. Se Remont.
Remontmöte. Se Remont.
Remontoar (Fr. remontoir), ett särskildt slags
inrättning på fickur för deras uppdragning och
ställande; fickur, som är försedt med en dylik
mekanism.
Remplacera (rangplasera; Fr. remplacer), träda i
stället för, ersätta, efterträda, aflösa; sätta i
någon annans ställe, ersätta (med);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
