Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reserva Mosquito ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
luft, som finnes i munnen bakom spärrningen:
nasaler (m, n o. s. v.). Till resonanterna höra
alltså a) rena vokaler, b) nasalerade vokaler,
c) nasaler (konsonanter). Resonans finnes vid alla
tonande språkljud; men hos sådana konsonanter, i
hvilkas bildning ingår ett buller i munhålan (eller
annanstädes), åstadkommet genom explosion, friktion,
vibration af tungspets eller uvula o. s. v., är detta
buller det för qvaliteten väsentligen bestämmande
(»geräuschlaute» i motsats till resonanter).
Lll.
Resonatorer (af Lat. resonare, genljuda), fys.,
kulor eller vida, korta rör af glas eller metall,
försedda med tvänne motstående öppningar, af hvilka
den ena har skarpt afskuren kant, den andra är
trattformig. Sticker man resonatorns trattformiga del
in i örat, så att den utfyller hörselgången, medan
det andra örat tillstoppas med bomull eller lack,
så få de flesta toner, som träffa örat, ett mera
dämpadt ljud. Endast den ton, som utgör resonatorns
egen grundton, framträder med förökad styrka. I
ett ackord eller tillsammans med andra toner höres
derför denna ton starkare än de andra, jämväl om han
är svagare än dessa, och äfven en omusikalisk person
kan derför med resonator urskilja om en bestämd ton
ingår i en klang eller ett ackord. För att analysera
ett sammansatt ljud, en klang, begagnar man derför
en serie resonatorer, af hvilka hvar och en har
sin grundton. Resonatorn uppfanns af Helmholtz för
att göra analyseringen af ackorder oberoende af det
subjektiva omdömet. R. R.
Resonera. Se Reson.
Resorbera (Lat. resorbere), insuga, uppsuga. –
Resorbentia (näml. remedia), Lat., med., benämnas
sådana läkemedel, som anses kunna bidraga till
att en utgjutning af serum i serösa säckar (såsom
lungsäckarna, hjertsäcken, ledgångar o. s. v.) eller
i kroppens väfnader (»vattusot», oedem) åter uppsuges
och på det sättet aflägsnas. Jodpreparat äro exempel
på resorberande medel. – Resorption, uppsugning,
fördelning. Se vidare Absorbera och Absorption 2.
O. T. S.
Resorcin (af Lat. resina, harts, och orcin,
på grund af ämnets bildningssätt af hartser
och smältande alkalier samt likhet med orcin),
kem., metadioxibenzol, C6H4(OH)2, upptäcktes
1864 af Hlasiwetz och Barth samt erhålles lättast
genom inverkan af svafvelsyra på benzol och genom
smältning af dervid bildad benzoldisulfonsyra med
kaustikt kali. Den smälta massan löses i vatten,
saltsyra tillsättes, och derefter eter, som ur
vätskan upptager resorcinet, hvilket återstår,
sedan etern blifvit fråndestillerad. Resorcin
bildar stora, väl utbildade, färglösa kristaller,
som hafva söt smak. Det användes till beredning
af många vackra färgämnen samt nyttjades en
tid i medicin som feberfördrifvande medel.
P. T. C.
Resorption. Se Resorbera.
Respekt (Lat. respectus, egentl. tillbakablick,
hänsigt), aktning, vördnad; fruktan. – Respektabel,
aktningsvärd, aktningsbjudande; till yttre skenet
aktningsvärd; ansenlig; solid. – Respektabilitet,
aktningsvärdhet. – Respektera, akta, vörda, hafvra försyn för. –
Respektlv, som tillkommer (tillhör) hvar och en särskildt; hvar
i sin stad. – Respektive, med särskildt afseende på
hvar och en, i nämnda ordning.
Respirabel (af Lat. respirare, andas) kallas den luft,
som utan men kan inandas.
Respiration (Lat. respiratio, andning). Se Andning
och Hudrespiration.
Respirator (af Lat. respirare, andas), en apparat,
hvars vigtigaste beståndsdel är försilfrad
fin metallväf, i två eller flere lager spänd i
en träram, så böjd, att den kan någorlunda tätt
passa intill munnen, framför hvilken den bindes vid
begagnandet. Utvändigt är respiratorn fodrad vanligen
med svart siden eller annat tyg. Vid utandningen
går luften genom metallnätet och aflemnar sin
värme till detta, hvilken värme vid inandningen
återgifves åt den inandade luften. Vinterkall luft
blir sålunda genom respiratorn i viss mån uppvärmd,
och ömtåliga lungor kunna på detta sätt någorlunda
skyddas för den skadliga inverkan af alltför kall
luft, som, då den icke är fri från bakterier, lätt
framkallar katarrer i luftvägarna (heshet, hosta
o. s. v.). Falska respiratorer, der metallnätet är
ersatt med hvit tagelväf, hafva förekommit och äro
alldeles odugliga. O. T. S.
Respirera (Lat. respirare), andas.
Respit [respi l. respit], Fr. répit, Ital. rispetto
(af Lat. respectus, hänsyn), anstånd, genom
sedvänja faststäldt uppskof (på vissa dagar efter
förfallodagen) med inlösen af en vexel eller annan
skuldförbindelse.
Respondera (Lat. respondere, svara), uppträda
som respondent vid en disputation (se d. o.). –
Respondentia-bref, sjöv., ett slags bodmeribref,
som i vissa land utfärdas af person, hvilken
åtföljer ett fartyg, i hvilket han har varor, mot
hvilka han såsom säkerhet erhåller förskottslån.
R. N.
Responsabel (Fr. responsable), ansvarig.
Responsorium, Lat., vexelsång i kyrkan mellan
presten och kören eller församlingen; äfven blott
församlingens svar på prestens intonation (jfr
Antifoni). A. L.
Rest (Fr. reste, af Lat. restare, återstå),
återstod, lemning, öfverskott. – 1. Matem. a) Det,
som återstår, sedan en subtraktion blifvit utförd. Så
är t. ex. 3 resten, om 4 subtraheras från 7. – b)
Det, som återstår, sedan vissa räkneoperationer,
t. ex. division och rotutdragning, utförts, så långt
ske kan. Så får man t. ex. 2 till rest, om 8 divideras
i 18, och 1 till rest, om qvadratroten utdrages
ur 101, i fall man åtnöjer sig med blott de hela
siffrorna. – c) Inom talteorien förstås i allmänhet
med rest det hela tal, som återstår, sedan ett gifvet
tal dividerats, så långt ske kan, med ett annat (den
s. k. modylen). Dessutom behandlas inom talteorien
andra slag af rester, nämligen de s. k. qvadratiska,
kubiska, biqvadratiska etc. Om c är ett primtal,
och b ett annat helt tal, och om det för något helt
tal k inträffar, att kc + b är ett qvadrattal, så
kallas b qvadratisk rest till c; vilkoret tecknas
x2 [tecken] b (mod. c). Skulle intet sådant tal k finnas,
kallas b qvadratisk icke-rest till c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
