Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Revalenta arabica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af slägtens medlemmar hafva beklädt höga poster
i Danmark.
A. Danska grenen: 1. Konrad R., född d. 21 April 1644
i Köpenhamn, blef kammarherre hos Fredrik III och
användes vid de förhandlingar (1667–73), som ledde
till grefskapet Oldenburgs förening med Danmark. Han
upphöjdes i grefligt stånd 1673, stod sedan 1686 i
spetsen för båda kanslierna och utnämndes 1699 till
storkansler. Död 1708. Han var genom giftermål en af
Danmarks rikaste män. Hans son Ditlev R., f. 1671,
d. 1738, stod högt i gunst hos Fredrik IV och förde
1709 danska hären öfver till Skåne. Konrads dotter
Anna Sofie R. blef dansk drottning (se Anna,
danska furstinnor 5). – 2. Ditlev R., f. 1712,
d. 1783, blef 1755 öfverhofmästare för kronprins
Kristian (sedermera konung Kristian VII), på hvars
karakter hans hårda uppfostringsmetod inverkade
högst förderfligt. År 1763 blef han medlem af
»geheimekonseljen» och 1764 förste deputerad
i räntekammaren och generaltullkammaren, men
aflägsnades 1768 från räntekammaren och afskedades
1770 vid konseljens upplösning. 1767 blef han
länsgrefve. – 3. Kristian Ditlev Frederik R.,
född d. 11 Mars 1748, blef deputerad i ekonomi-
och kommersekollegiet 1775, förste deputerad i
generaltullkammaren 1782 och i räntekammaren 1784 samt
medlem af finanskollegiet. På dessa platser tog han
verksamt del i de vigtiga reformer på ekonomi- och
finanslagstiftningens område, som utmärkte kronprins
Fredriks regering. Han var sålunda 1784 ordförande i
den mindre »landbokommissionen», hvilken omgestaltade
förhållandena på kronogodsen på norra Själland,
och 1786 äfven i den större, hvilken utarbetade
förslaget till böndernas frigörelse, samt 1789 i
kommissionen för ordnandet af folkskoleväsendet. På
hans initiativ frigjordes också handeln på Island
1786. År 1797 blef R. statsminister, men fick
1813 afsked såsom president för räntekammaren. Död
d. 11 Okt. 1827. År 1888 restes i Frederiksborg ett
minnesmärke öfver honom. – En son till R., grefve
Einar Karl Ditlev R., f. 1788, d. 1867, blef 1860
naturaliserad svensk adelsman och 1861 introducerad
på svenska riddarhuset. – 4. Johan Ludvig R., den
föregåendes yngste broder, född d. 28 April 1751,
bidrog i sin mån till regementsförändringen 1784
och blef derpå deputerad i kommersekollegiet, medlem
af den första »landbokommissionen» och 1787 af den
stora finanskommissionen. Hans sträfvande gick i
synnerhet ut på att förbättra folkundervisningen,
i hvilket syfte han 1787 skref Önsker om en
generalskolekommission, och han tog kraftigt del i ordnandet
(1799) af den allmänna fattigvården. Död d. 1 Mars
1801. Sedan 1778 var han gift med Anna Sibylla
v. Schubart (f. 1753. d. 1828), bekant som skalden
J. Baggesens ifriga beskyddarinna. Såsom godsegare
utmärkte sig R. och hans ofvannämnde äldre broder
genom sin omvårdnad om sina bönder på Kristianssæde
och Brahetrolleborg. En minnesvård restes öfver honom
på Brahetrolleborg år 1888.
B. Holsteinska grenen: 1. Friedrich, grefve
R., f. 1797 i Slesvig, blef 1834 medlem af
öfverappellatiorisdomstolen i Kiel och 1836
föreståndare för jungfruklostret i Preetz, hvaraf
han också erhöll namnet R.-Preetz. År 1841 blef han
kungavald medlem af holsteinska ständerförsamlingen,
der han framträdde såsom ridderskapets ledare,
var i Mars–Okt. 1848 medlem af upprorsmännens
provisoriska regering och Mars 1849–Febr. 1851
af ståthållareskapet, men landsförvisades och
begaf sig till Preussen, der han blef medlem af
herrehuset och dog 1874. – 2. Ernst Kristian,
grefve R. till Farve, den föregåendes broder,
född i Slesvig 1799, blef 1844 kungavald medlem af
holsteinska ständerförsamlingen och tillhörde 1848
upprorspartiet. Äfven längre fram, 1853–59, hade han
plats i ständerna och var 1856–57 kungavald medlem
af »rigsraadet» (representationen). Efter fredsslutet
1864 slöt han sig straxt till det parti, som röstade
för hertigdömenas införlifvande med Preussen. Han
blef 1867 medlem af preussiska »herrehuset» och
1868 landtdagsmarskalk för Slesvig-Holstein. Död
1873. – 3. Theodor, grefve R. till Jersbeck, son
af Kaj Frederik R., som var dansk statsminister
1797–1803, föddes 1801 i Köpenhamn, var amtman
i Cismar 1834–38 och blef föreståndare för
jungfruklostret i Slesvig 1840. År 1841 blef han
kungavald medlem af slesvigska ständerförsamlingen
och 1842 äfven af den holsteinska, men tillhörde på
båda ställena oppositionen. Okt. 1848–Febr. 1849
var han ordförande i den s. k. fællesregeringen,
var 1859–63 åter ledamot af holsteinska ständerna
och 1856–57 af »rigsraadet», der han gaf luft åt
sin bitterhet mot danska folket. Äfven han slöt sig
1864 till det preussiska partiet. Han var sedan 1867
medlem af provinsiallandtdagen till sin död, 1873.
E. Ebg.
Reventlow-Criminil. Se Criminil.
Reveny (Fr. revenu), inkomst, afkastning, vinst. Jfr
Proveny.
Reverber (Fr. réverbère). Se Reflektor. –
Reverberugn, en numera föga benämning för flammugnar
med drag.
Reverdil, Elie Salomon François, född d. 19 Maj
1732 i Pays de Vaud, studerade teologi i Genève
och kom 1758 till Danmark, der han blef lärare i
matematik vid konstakademien och 1760 för kronprins
Kristian. Då denne såsom Kristian VII besteg tronen,
1766, utnämndes R. först till föreläsare och sedan
till kabinettssekreterare. Sitt inflytande begagnade
han att förbereda böndernas frigörelse och utsågs 1767
till medlem af »landbokommissionen», men afskedades
och landsförvistes i Nov. s. å. på anstiftan af
konungens gunstling grefve Holck, emedan han sökt
motarbeta konungens utsväfningar. R. flyttade då
tillbaka till Schweiz, men inkallades åter i Juni 1771
af Struensee. efter hvars fall han å nyo aflägsnades,
i Febr. 1772. Han lefde derefter i sitt hemland, mest
sysselsatt med studier, och dog d. 4 Aug. 1808. Hans
Struensee ou la cour de Copenhague 1760–72 (1858;
öfvers. på danska 1859) innehåller värdefulla
upplysningar både om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
