Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Revalenta arabica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ett fördrag eller en författningsurkund. I
denna bemärkelse brukas ordet särskildt om
författningsändringar i den franska republiken. –
3. Jur., det rättsmedel, hvarigenom klagan föres
hos konungen (Högsta domstolen) öfver hofrätts
hufvudsakliga beslut i tvistemål. I 30:de
kap. Rättegångsbalken förekomma bestämmelserna
om detta rättsmedel. Den, som vill söka revision,
skall innan kl. 12 å tjugonde dagen, den oräknad då
hofrättens dom föll, skriftligen tillkännagifva det i
hofrätten (revisionsansökning) och tillika der insätta
revisionsskillingen (ett hundra kronor). Hofrätten
meddelar utslag öfver revisionsansökningen och
utsätter deri ej mindre å hvilken dag sökanden
har att hos konungen ingifva sin deduktion än ock
hvad sökanden dessförinnan har att iakttaga, de
s. k. praestanda recisionis. Dessa äro att sökanden
1) inom 1 månad efter revisionsutslagets meddelande
till hofrätten i enlighet med reqvisition hemtad
i dess kansli inlemnar lösen och stämpelpapper
för hofrättens protokoll i saken, 2) ställer
borgen för kostnad och skada samt 3) gifver omant
ut hvad honom ådömdt är eller insätter det hos
Konungens befallningshafvande eller i taka händer,
såvida ej det, hvarom dömdt blifvit, är sådant,
att ändringssökandet blefve onyttigt, der domen
skulle fullgöras. Saknar han medel att fullgöra
domen, innehåller 30:de kap. 5 § Rättegångsbalken
föreskrifter om hvad sökanden har att iakttaga för att
vid sådant förhållande få hos konungen fullfölja sin
talan. Bevis öfver att praestanda blifvit af sökanden
fullgjorda skall af honom ingifvas till hofrätten
före inställelsedagen hos konungen, hvarefter
hofrätten resolverar huruvida praestanda blifvit
rätteligen fullgjorda. Finnes detta vara fallet, skall
sökanden å den föreskrifna dagen jämte hofrättens
utslag öfver praestanda ingifva sin deduktion
i Justitierevisionsexpeditionen. Motparten bör
dervid vara tillstädes för att mottaga deduktionen,
och eger han att å den 22:dra dagen, den oräknad,
då han mottog deduktionen, afgifva sitt skriftliga
svaromål, eller den s. k. kontradeduktionen. L. A.
Revisionsansökan, jur., skriftligt tillkännagifvande
att revision sökes. Se Revision.
Revisionsdepartement är ett genom k. resolution d. 23
Mars 1822 inrättadt norskt regeringsdepartement,
hvilket f. n. omfattar 7 revisionskontor, med hvar
sin byråchef i spetsen. Departementet granskar de
flesta af statens och andra offentliga kassors
räkenskaper. I några enstaka fall verkställes
revisionen af det departement, dit förvaltningen
närmast hör. Sålunda har Kirkedepartementet ett
revisionskontor för offentliga stiftelser och
ett för offentliga fonder, Indre departementet
ett kontor för revision af postverkets
räkenskaper. Man har en längre tid tänkt företaga
en ändring af hela revisionsväsendet, men ännu
ej fattat något definitivt beslut i frågan.
Y. N.
Revisionskammaren, kamer., var 1635–87 benämningen
på en afdelning i Kammarkollegium, der granskning
af allmänna redogörelser verkställdes. Namnet
ändrades sedermera till Kammarrevisionen (se d. o.).
Kbg.
Revisionskommissarie. Se Kammarrätten.
Revisionssekreterare, jur., ledamot i Nedre
justitierevisionen (se d. o.) med skyldighet att
bereda och föredraga de mål, som förekomma i Högsta
domstolen. – Redan före Nedre justitierevisionens
inrättande såsom en särskild afdelning af K. M:ts
kansli upptogs bland de personer, hvilka hörde till
Kanslikollegium, »en sekreterare af revisionen»
(kansliordningen d. 22 Sept. 1661). I följande
kansliordningar bibehölls benämningen »sekreterare
vid revisionen» å de ämbetsmän i kansliet, hvilka
skulle föredraga i Rådet de mål och ärenden, hvilka
uti justitieväsendet inkommo till K. M:ts revision,
och denna benämning förändrades i instruktionen
för Nedre justitierevisionen d. 3 Aug. 1809 till
revisionssekreterare. L. A.
Revisionssjälar. Se Kommunalbeskattning, sp. 1105.
Revisionsskilling, jur., den penningsumma (f. n. ett
hundra kr.), som skall ingifvas i hofrätt, då
part söker revision (se d. o.). Säger någon, att
han är så fattig, att han ej i löst och fast gods,
som för gäld ej häftar, eger 500 daler (d. v. s. 250
kr.) att betala revisionsskilling och lösa hofrättens
protokoll, skall han i revisionsansökningen anmäla
detta, och får han straxt styrka detta med sin
ed, om vederparten åtnöjes dermed. Hvarom icke,
låter hofrätten förhållandet undersökas af domaren
i orten. Å landet förordnar häradshöfdingen två
nämndemän eller andra edsvurne män att uppteckna
och värdera partens egendom. Finnes egendomen ej
stiga till 250 kr. och fäster sökanden med ed
inför hofrätten eller med hofrättens tillstånd
inför domaren i orten, att han ej eger mera gods,
då må han fullfölja saken utan erläggande af
revisionsskilling eller lösen. – Från nedsättande
af revisionsskilling äro emellertid befriade
de, som föra konungens och kronans eller någon
stads eller menighets talan, äfvensom vissa
allmänna inrättningar. Revisionsskillingen
förloras af den ändringssökande parten, endast
då han ej fullföljer ändringssökandet eller
konungen fastställer hofrättens dom. Ändrar
åter konungen i någon del den öfverklagade
domen, återfår parten revisionsskillingen.
L. A.
Revisor (se Revidera), en funktionär, som till
följd af sin tjenstebefattning eller genom
särskildt uppdrag har till uppgift att granska
vissa räkenskaper och dermed i samband stående
förvaltningsåtgöranden. Vid de flesta af de
centrala förvaltande verken finnas anställda en
eller flere revisorer för granskning af räkenskaper
samt uppbörds- och redogörelsehandlingar. Af
särskild betydelse äro Kammarrättens
revisionsafdelning med 3 revisionskommissarier
och 18 revisorer samt Generalpost- och
Generaltullstyrelsens revisionsbyråar. Äfven
Riksbanken och Riksgäldskontoret hafva
revisorer bland sina tjenstemän. Om reviderande
tjenstemäns sportler i tjensten vid revision se
Anmärkningsprocent. Statsverkets, Riksbankens och
Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning
granskas för öfrigt årligen af Riksdagens revisorer, s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
